My First Mission with MSB to UNHCR Uganda – Two Sunsets A Day

Photo Credit: UNHCR/David Aziz

My greetings to all colleagues!

I am a Roving Shelter Officer based in Kampala. Here in Yumbe/Bidibidi Settlement, Yumbe – Uganda, I was deployed to Uganda mission on 1st August 2016 when huge South Sudan Refugee influx started to cross border to Uganda. My New Year holiday was a low-key affair. A majority of refugees are Christian and Yumbe district is heavily Muslim. Apart from few minor incidences, refugees and host communities live side-by-side in peaceful harmony making our assignment less of a challenge than it would have been. Challenges persist, however, in many other aspects.

 Yumbe is the administrative centre of the district where the Bidibidi settlement is. A small, dusty town with some shops and limited accommodation facilities. Some colleagues have opted to stay in Yumbe town where our office is for the ease of transportation. I stay in Koboko with many other colleagues, about 60 kilometres from the settlement and commute daily to Yumbe, and Bidibidi settlement. The early morning commute is the highest point of busy, and sometimes frustrating. The raising orangey sun setting when we drive back leaves one with the impression of having watched two sunsets in a day. The drive through sleeping villages, homesteads bounded by cerveza plants and flame trees in blossom, the mist crossing the dusty road like bridal veils make the commute, and the early waking up, worthwhile.

The Pearl Inn is the hotel where I stay in Koboko. A decent, new and clean and somewhat noisy place on weekends when the bar’s television shows Premier League matches. The Pearl Inn has a Solar system in place when the electricity disappears, which is very common in Koboko town. The kitchen was recently upgraded to both local and international dishes. There are two banks in Koboko, Stanbic and Centenary. The ATM at Stanbic accepts Visa and Master cards. The three supermarket offer a limited range of basic provisions, and in the colourful market near the town centre seasonal fruits are available. Mangoes. Bananas. Oranges. Pineapples.

Many refugees

Uganda’s refugee population stands at one of the highest points in its history with 788,692 refugees and asylum seekers in country as of September 2016. The majority of these refugees originate from South Sudan. With no sign of mass arrivals to Uganda reducing as we are approaching the end of 2016, and continued concerns about violent conflict in South Sudan, no progress on a political solution and reports of severe conflict induced food insecurity, the Uganda operation continues to arrive in Uganda as of May and foresee a large scale emergency response also in the second quarter of 2017

Yumbe/ Bidibidi Uganda hosted 272,607 refugees from South Sudan making the settlement currently the largest refugee settlement in the world in terms of surface area. Bidibidi is a sprawl of 250 square kilometres divided into five Zones, and 25 villages. In 2017, it is anticipated that another 300,000 South Sudanese refugees may flee to Uganda with 64% being children. The new arrivals have been relocated to other settlements, including Palorinya, in the neighbouring Moyo District and Imvepi Settlement near Arua town.

Photo Credit: UNHCR/ U Aye Maung

In the shelter, Infrastructure and NFIs sector, I have contributed the development of new shelter strategy to transition from emergency shelter to a semi-permanent shelter approach. All new South Sudanese refugee arrivals since July 2016 have received emergency shelter support (tools, wooden poles and plastic sheeting). PSNs (People with Specific Needs) have been supported with the construction of shelters In line with the phase-in new semi-permanent shelter strategy, as of June 2017, this approach will gradually transition to a cash-based intervention for shelter for PSN, so that households can engage wage labour for shelter construction. Furthermore, all refugee households receive an NFI package (blankets, kitchen sets, bars of soap, plastic basins, jerry cans (20 litres), sleeping mats, and mosquito nets) upon arrival in Uganda. Women of reproductive age in the settlements receive regular distributions of dignity kits. We have established coordination meetings in Bidibidi settlement with active Shelter/PSN partners.

As the Refugees transition from Emergency to a more stabilization phase, the needs remain high and the UNHCR support is not commensurate, all the structures from refugees shelters, schools, health centers, nutrition centers and other recreational facilities remain temporary structures made of Plastic tarpaulin and poles, most of them wearied due to the scorching sun in this dry season and the rainy season which already kicked off country-wide, We are receiving new cases of facilities and shelters destroyed in the different settlements on daily basis due to the on-going rains and UNHCR is struggling to respond with a limited fund in place.

Briefing Swedish Ambassador Per Lindgärde in Uganda who paid courtesy visit in Bidibidi Settlement, January 2017. Photo Credit: UNHCR/ Salila

Badar Abdulle
MSB Seconded Civil Engineer/ Shelter Specialist
UNHCR Representation office in Uganda- Kampala Office

Jämställdhetsutbildning av humanitära aktörer i CAR

I slutet av april genomförde MSB:s personal en tvådagars utbildning av humanitär personal i Berberati i Centralafrikanska Republiken (CAR). 40 personer från det lokala civilsamhället tränades i hur de kan integrera jämställhetsaspekter inom deras verksamhet med den drabbade befolkningen. Utbildningen fokuserade på att informera om jämställdhet och könsbaserat våld samt dess effekter och vikten av att utforma den humanitära hjälpen utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Stärkt kapacitet att hjälpa utsatta grupper i samhället

CAR fortsätter att utmanas av landets pågående interna konflikt och dess efterföljande humanitära kris där mer än 2,1 miljoner människor är i stort behov av humanitärt stöd, både vad gäller matassistans och skydd.

MSB har sedan sommaren 2016 haft en jämställdhetsexpert – Jean Coty Beausejour – på plats i CAR. Coty har arbetat med att stärka FN:s koordineringsenhet (OCHA) och andra humanitära aktörers förmåga att ta hänsyn till genus och sårbara grupper vid behovsbedömningar samt vid projektimplementering. Coty har under sitt uppdrag i CAR utbildat cirka 500 personer inom ämnet jämställdhet och könsbaserat våld. Förutom FN-aktörer har personal från organisationer inom civilsamhället, klustermedlemmar, studenter, religiösa kvinnogrupper och myndigheter deltagit vid utbildningarna.

– Först och främst försöker jag förstå mina deltagares grundförståelse för genus, deras arbetsuppgifter och hur de utför dem. Sen frågar jag vad jag kan ge för stöd till dem i deras arbete. Jag delar information och vägleder dem med att tänka på hur deras arbete påverkar kvinnor och män olika. Jag hoppas ha bidragit till att de har en ökad förståelse för hur de kan arbeta framöver, säger Jean Coty i Berberati, CAR.

Gör jämställdhet förståeligt

En central aspekt av utbildningen i Berberati var att informera om hur män, kvinnor och barn drabbas olika vid en humanitär kris och hur man som en humanitär aktör måste ha förståelse för hur varierande tillgång till resurser så som mat eller vatten är beroende på om du är man, kvinna eller barn. Att exemplifiera och göra ämnet jämställhet förståeligt är grunden i utbildningen innan det är möjligt att gå vidare till praktiska moment.

– Jag brinner för att genomföra de här utbildningarna. Det är när jag har diskussioner med folket ute i fält som jag får energi att fortsätta mitt arbete, säger Jean Coty i Berberati, CAR.

Deltagarna i utbildningen fick möjlighet att använda sina nya kunskaper om jämställdhet under praktiska moment inom kursen. Dels fick de genomföra en genusanalys på en skola för att se vilka behov som eleverna hade kopplat till ålder och kön, dels fick de även besöka ett jordbruksprojekt och där möta män och kvinnor i deras vardag.

Olika behov

Deltagarna vid kursen kom framförallt från Berberati och var starkt förankrade i lokala ickestatliga organisationer som arbetar med den fattiga befolkningen i CAR.

– Utbildningen har fått mig att tänka både kring hur jag beter mig privat men även i mitt arbete och vikten av att nå ut till både män, kvinnor, flickor och pojkar då deras behov ser olika ut- säger Eric Koie Kouassi, ansvarig för OCHA:s fältkontor i Berberati.

Gruppbild med över 20 personer.

Genderutbildning i CAR. Foto: Johan Lundahl/MSB

Fakta:

Stödet till OCHA kan länkas till MSB:s åtagande i Sveriges nya handlingsplan för resolution 1325 (2016-2020). Handlingsplanens prioriterade område ”Stärkt skydd av kvinnor och flickor” innefattar att: bidra till att kvinnor som påverkas av konflikt har möjlighet att påverka utformning, genomförande och utvärdering av hum insatser och efterfråga att humanitära samarbetspartners integrerar ett jämställdhetsperspektiv och förebyggande av könsrelaterat våld i sin verksamhet.

Artikeln är skriven av Gunilla Fallqvist, MSB

MSB:s donering av 19 km brandslang för bekämpning av skogsbränder i Chile

Bild

Bilden visar en ceremoni då brandskyddsutrustningen donerades. Från vänster på bilden, Julián Montero Caballero, teamleder EUCPT, Dr Joachim Öppinger, Österrikes Ambassadör i Chile, brandmän från Bomba Austria (kvinnor i gula tröjor), representant från Spanska ambassaden i Chile, Maja Kamceva, EUCPT, Aarón Cavieres Cancino, Director Ejecutivo de la Corporación Nacional Forestal, (CONAF), Jakob Kiefer, Sveriges ambassadör i Chile, Sten Andersson, MSB, Conny Jebens, MSB, Andrés Ibaceta, Jefe de División de Protección Civil, P ONEMI, Viktor Ramirez, bomba Suecia, representant från Chilenska utrikesdepartementet.

Sitter i ett café på Madrids flygplats och reflekterar över den gångna veckan. Jag och min kollega Conny Jebens är på väg hem från en veckas uppdrag i Chile.

I två månader har våldsamma skogsbränder rasat i Chile. Det har varit över 100 olika brandområden där över 650 000 hektar skog har brunnit. Som jämförelse så täckte den stora skogsbranden vi hade i Sverige för två år sedan mindre än 20 000 hektar. Flera mindre byar har utplånats och elva människor har rapporterats döda i bränderna.

I slutet på januari då brandspridningen ökade explosionsartat bad Chile om internationell hjälp. Brandstyrkor från ett tiotal länder reste dit för att hjälpa till. Flera stora flygplan för vattenbombning kom också för att hjälpa till.

Chile bad även om hjälp med utrustning där de egna resurserna inte räckte till. Sverige genom MSB erbjöd 19 km slang, med tillhörande grenrör och dimstrålrör. Chile tackade ja till vårt erbjudande så utrustningen packades och skickades iväg med fraktflyg.

Min insats har varit att i förväg resa ner till Chile och upprätta kontakter med chilenska myndigheter och de internationella aktörer som koordinerar de internationella hjälpinsatserna. Syftet med detta var att vår svenska utrustning skulle kunna tas om hand på bästa möjliga sätt.

FN som är den största aktören har fokuserat på koordinering av humanitära insatser, och ekonomiskt stöd till landet. EU har genom sin civilskyddsmekanism skickat ett team som koordinerar och underlättar för de europeiska hjälpinsatserna.

Ansvarig organisation för skogsbrandsläckning i Chile heter CONAF, en förkortning av Corporación Nacional Forestal. Det är en fristående organisation som samarbetar med landets jordbruksministerium. Deras personal arbetar framförallt med skogsvård men har även ansvar för skogsbrandsläckning. Ansvarig myndighet för krishantering nationellt heter ONEMI, Oficina Nacional de Emergencia del Ministerio del Interior, och som i Sverige till vissa delar motsvaras av MSB.

I Chile är de flesta räddningstjänster frivilligbrandkårer. Chile är ett land med en historik av stor invandring, så många frivilligkårer har koppling till de länder där invandrarna kommit från. Det finns även en brandkår med vänskapsband till Sverige ”Bomba Suecia”.

Bomba Suecia har ett pågående utbyte med Region Gotland, som genom MSB skickade ner en expert för att observera skogsbränderna för att kunna göra en behovsbedömning om behovet av internationell hjälp.

Vi besökte Bomba Suecias brandstation för att utbyta information och kunskap. Det är verkligen fascinerande att se svenska brandbilar, svensk utrustning och svenska emblem i en brandstation i Sydamerika. Vi blev hjärtligt mottagna och har skaffat oss många nya vänner.

Tyvärr saknade vi möjligheter att besöka pågående räddningsinsatser, men vi fick träffa flera skogsbrandexperter från södra Europa. Experterna från Spanien är till exempel specialiserade på skogsskötsel och brandbekämpning. De arbetar året runt med förebyggande åtgärder, för att förhindra att bränder uppstår, men även andra uppgifter.

Utrustningen som skickats från Sverige skulle ha anlänt till huvudstaden Santiago den 11 februari, vilket var en lördag. Eftersom tullen har stängt under helgerna blev planen att istället ta emot och lämna över utrustningen under måndagen. Men tyvärr visade det sig att lasten blev försenad så överlämningen skedde först på tisdagskvällen. Vårt flyg avgick från Santiago dagen efter, på onsdagen, så det blev ett tajt schema sista dygnet för att få allt på plats. Utrustningen ska användas för att ersätta skadad utrustning som använts i släckningsarbetet.

/Sten Andersson, insatspersonal i MSB:s resursbas och till vardags operativ strateg och ställföreträdande räddningschef, Brandkåren Attunda

Här finns information om vem som kan söka till MSB:s resursbas

MSB fortsätter att stödja människor på flykt från Mosul, Irak

img_4272
Örebro flygplats, luciaafton den 13 december 2016

På startbanan står en Boeing 747 Jumbojet, ett jätteflygplan som lastas med nästan 100 ton humanitärt material som ska flyga ner till Mosul, i Irak. Lasten består av ca 570 tält donerade av Lions Club, 5 000 filtar och annan utrustning. MSB:s danska motsvarighet DEMA skickar även med medicinsk utrustning samt en elgenerator modell större. Tälten och filtarna ska fördelas till olika flyktingläger för människor som flyr Den här insatsen kommer att ge ge nästan 3500 personer tillfälligt boende.boeingmosul1
boeingmosul2
Jag och min kollega Christian flyger med lasten för att följa den till överlämningen i Irak. Tidigt på morgonen gör vi ett tekniskt stopp i Baghdad för att klara av införsel-byråkratin, sedan är det bara en kort flygning vidare till Erbil, huvudstaden i den kurdiska regionen i norra Irak. På flygplatsen i Erbil väntar EU:s representanter som organiserat denna transport, och de tar därifrån över ansvaret för att utrustningen tas om hand och förs vidare ut i landet.

lionstentmosul1

Behoven här i Irak är enorma, och det har redan gjorts en detaljerad plan för var just dessa saker ska användas. Med vintern i antågande och temperaturer som kryper ner mot noll, samtidigt som ytterligare hundratusentals människor väntas fly de pågående stridigheterna, så är den humanitära situationen mycket svår och behoven fortsätter att växa.

Jag och Christan blir kvar i Erbil ett par dagar, för vidare diskussioner med MSB:s olika samarbetspartners kring vilket ytterligare stöd vi kan bidra med till regionen. Bland annat kommer vi träffa WHO, World Health Organization, för att titta på möjligheterna att stötta inom det medicinska området. De sjukhus som finns här är överfulla av skadade från Mosul, och infrastrukturen för ambulanstransport och vård är långt ifrån dimensionerad för att klara situationen. Förhoppningsvis kommer MSB kunna bidra ytterligare i regionen under den närmaste tiden, för att ge mer stöd i den pågående krisen.

Fredrik Djurklou
Projektledare MSB

Projektuppstart med Maslow i tankarna

Har nu varit på plats i Centralafrikanska Republiken (CAR) under några veckor. Vi är här för att starta igång ett MSB- projekt där vi ska hjälpa FN:s organisationer WFP och OCHA att bygga kontor och boende åt dem. Detta för att de på ett bättre sätt ska nå den nödställda befolkningen på landsbyggden. CAR skulle kunna vara ett välmående land då de har tillgångar på diamanter, guld och uran men är istället, på grund av inbördeskrig och politisk oro, ett väldigt fattigt land. Ett land utan fungerande infrastruktur, 40 procents undernäring hos barn och ett skolväsende i djup kris.

MSB kommer att på fem platser bygga eller förbättra redan befintliga byggnader, platserna vi håller till på är Bambari, Bouar, Paoua, Kouango och Batangafou. Alla olika platser med sina utmaningar vad gäller tillgänglighet för transporter, säkerhet för vår personal och utmaningen att ändra befintliga byggnader och jobba tillsammans med olika lokala entreprenörer.

Som ansvarig för vårt projekt på plats har jag sedan jag kom ner funderat kring vad som är signifikant för uppstarten av denna typ av projekt. Starten är alltid en utmaning och jag skulle säga att Maslows behovstrappa inte är så dum. Att som svensk komma ner till en plats som denna innebär att man till att börja med vill ha sina grundläggande mänskliga behov tillfredställda. Man vill veta hur man ska bo? Är det en säker plats? Hur ser tillgången till mat ut? Vatten? Hur håller jag mig ren? Var kan jag handla? Var får jag tag i lokal valuta? Min upplevelse är att ingen här har höga krav på hur boende och mat är, man vill säkerställa dess plats bara.  När dessa behov sedan är tillfredsställda och i ordning kan man sedan gå vidare och fundera kring vilka kommer mina närmaste relationer och samarbetspartners vara? Vilken är min roll i projektet och hur jobbar vi bäst ihop med den lokala befolkningen? Vilka behov har de i sin tur för att komma vidare i projektet?

Ett behov som tillkommit, som Maslow inte behövde ta hänsyn till i sin teori, är behovet av wi-fi och möjlighet att kunna hålla sig uppdaterad med sina nära och kära hemma. Att veta vad som pågår i övriga världen är ett starkt behov på en plats som denna!

Dessa tankar tar jag med mig som insatschef under uppstarten av denna insats. Mitt mål har varit att teamet ska komma igång så bra som möjligt på plats. Jag inbillar mig att om vi hoppar över ett grundläggande behov är risken att vi inte når nästa steg och kommer vidare till det vi är här för att göra, bygga bra och trygga boenden och kontor till FN- personalen i landet!

/Kristin Mörth, MSB:s insatschef Centralafrikanska republiken

Jordbävningen i Italien – så här arbetar MSB

För att olika länder ska kunna administrera förfrågningar om hjälp, och hitta hjälpresurser, har EU ett gemensamt krishanteringssystem. Det betyder att medlemsstaterna förbundit sig att hjälpa varandra vid naturkatastrofer som till exempel jordbävningar, stormar, översvämningar, skogsbränder eller terroristattacker. Ett kriscenter (Emergency response coordination center – ERCC) i Bryssel samordnar medlemsstaternas förfrågningar med erbjudanden om stöd.

ERCC har god kännedom om vilka resurser som finns att tillgå i olika länder. Vid en stor katastrof eller olycka kan det drabbade landet, om egna resurser inte räcker till, vända sig till ERCC och tala om vilken hjälp det behöver. Olika länder har resurser för att möta olika typer av hot. Genom att nyttja varandras resurser kan medlemsstaterna undvika onödiga kostnader och dubbelarbete. Till exempel har länder som Frankrike och Italien dyra resurser som vattenbombningsplan eftersom skogsbränder är mer vanligt där än i Sverige. I Sverige är vi till exempel duktiga på att koordinera stöd, bedöma behov, logistik och stöd till tidig återuppbyggnad av ett katastrofdrabbat område. Vi kan också ge andra länder översvämningsstöd, oljeskydd och hjälp med ambulansflyg.

Hjälp till Italien

I samband med jordbävningen den 24 augusti  har Italien uttryckligen talat om för ERCC  att de inte behöver hjälp från andra länder då de bedömer att de själva klarar av att hantera situationen.

För att kunna ge snabb hjälp om Italien skulle ändra sig, har MSB en beredskap och har mobiliserat resurser. Den typ av stöd vi kan erbjuda i dagsläget när det kommer till att hantera en jordbävning är exempelvis experter som kan koordinera inkommande internationell hjälp, bedöma katastrofens omfattning och hjälpa det drabbade landet att besluta om vilken typ av katastrofstöd som behövs. Vi kan också upprätta basläger och kommunikationsmöjligheter vilket är mycket viktigt när infrastruktur med mera har kollapsat.

Vi har även möjlighet att om det finns ett behov erbjuda tält och filtar, ambulansflyg med mera till drabbad befolkning. Vi har också experter inom sök- och räddning där yrkeskategorier som till exempel brandmän, sjuksköterskor och hundförare ingår, även om MSB i dagsläget inte har möjlighet att skicka ett komplett internationellt klassificerat USAR-team, då vi just nu arbetar med att ta fram ett modernare sök- och räddningskoncept.

Sök- och räddningsstyrkan förbättras

Efter insatsen i jordbävningsdrabbade Nepal, april 2015 har MSB startat en översyn för att anpassa sök- och räddningsstyrkan så att den också kan användas här i Sverige. Målsättningen är att styrkan ska bli bättre och mer flexibel. Vi ser också över hur resurser bättre kan nyttjas tillsammans för andra typer av nationella och internationella insatser.

Efter skarpa händelser eller i samband med övning och klassificering är det normalt att styrkan behöver en period av återställning och anpassning. Under denna tid säkerställer andra länders motsvarande styrkor den internationella beredskapen. MSB har gjort bedömningen att den internationella beredskapen att stödja med klassificerade sök-och räddningsstyrka under den period MSB bedriver ett utvecklingsarbete, kan tillgodoses av andra länder. Inom EU:s krishanteringssystem står just nu åtta klassificerade sök- och räddningsstyrkor redo att bistå Italien.

Mer information om sök- och räddningsstyrkan (SWIFT USAR)

Hur klassificeras en sök- och räddningsstyrka?

Intensiva dagar i Makedonien

20160810_183533

På byggnaderna och pelarna syns vilken nivå som vattnet hade under översvämningen.

Jag är nu hemma efter 8 intensiva dagar på plats med ett EUCP team i Makedonien. Insatsen är geografiskt ganska begränsad till ytan och gäller ett område som översvämmats av vattenmassor efter en mycket kort men häftigt regn på kvällen den 6 augusti. Mer än 20 personer dödades och fortfarande saknas ett flertal, mer än 1000 hem, officiella byggnader och infrastruktur har drabbats av förstörelse. Vattnet kom överraskande fort med väldig kraft och drog med sig siltigt finkorningt material som täcker området. Bilar har transporterats flera kilometer av vattnet. Vattnet sköljde över utkanten av Skopje med jordbruksmark och byar men även delar av de nordvästra förorterna drabbades. Årets skörd är förlorad och de flesta djur på gårdarna i området har också dött i vattenmassorna.

Detta var min första insats som sekonderad till ett EUCP team. Erfarenheterna av att jobba i ett operativt skede med den roll som EUCP har är bara positivt. Teamets uppgifter var två delar, en del att stödja värdlandet med koordinering av internationellt stöd via EU Mekanismen den andra delen som jag deltog i gällde stöd till behovsbedömning för snabba insatser för vatten, avlopp och dagvatten i området.

20160810_183437

Ett av de många fordon som drogs med av vattenmassorna. I kanten på vägen ser man även det material, silt och lera som vattnet drog med sig och lämnade efter längs vägen.

Det positiva med EUCP teamets roll är just att facilitera och stödja processen med internationellt stöd, framförallt via EU-Mekanismen. Just i detta fall stöttade vi med transportdokument, tulldeklarationer och kontakter för en smidigare passage genom Europa från givarländer till Makedonien.

MSB:s motsvarande myndighet i Makedonien, PRD Protection and Rescue Directorate, är ansvarig kontaktpunkt för EU Mekanismen och blir därför också den naturliga kontaktpunkten för ett EUCP team. Myndigheten som är operativ jobbade intensivt de dagar vi var på plats med att leda responsen i området och samtidigt delta i den nationella koordineringen som sker via CMC, Crisis Managment Center.
Trots att förödelsen är stor så har befolkningen i Skopje öppnat sina dörrar för vänner och släktingar vilket gör att man inte har behövt sätta upp evakueringscenter för den drabbade befolkningen.

Vårt uppdrag är slut men kvar finns ett omfattande arbete att rensa hus, gator och området från stora mängder lera, bråte.

/Anna Nordlander, MSB

20160810_182939

EUCP team i Makedonien på behovsbedömning.

 

”För oss är det viktigaste att människorna som bor här kan känna sig trygga, varma och avslappnade.”

Det säger Anna Hjärne, camp-manager MSB, som ansvarar för skötseln av det temporära tältboendet som MSB har uppfört på sitt verksamhetsställe i Revinge på uppdrag av Migrationsverket.

Här delar Anna med sig av sina reflektioner kring arbetet med att uppföra och ansvara för tältboendet.

resande_talt_revinge

Aldrig trodde jag att jag skulle bli ombedd att arbeta med boendelösningar i Sverige
Även om jag har många års erfarenhet av humanitärt arbete bakom mig och har arbetat med att uppföra tältboenden i flera olika länder trodde jag aldrig att dagen skulle komma då jag skulle bli ombedd att ta fram liknande boendelösningar för flyktingar i Skåne. För mig var det en ny situation som kändes främmande till att börja med. Men, det var en uppgift som jag tacksamt tog emot, och det var en härlig känsla att kunna hjälpa till på hemmaplan.

Jag tror att den känslan är delad av alla som ingår i det team på 13 personer som har arbetat med att bygga upp boendet. Teamet ingår i MSB:s internationella insatspool och tillsammans har vi erfarenhet av arbete i samband med humanitära insatser i bland annat Sydsudan, Haiti, Liberia, Libanon och Nepal. Men, vi trodde nog inte att vi skulle göra något liknande i Sverige. Det visar på hur stort behovet av att ordna tak över huvudet är för de som anländer till Sverige.

Hur har arbetsgången sett ut?
Den 23 november började arbetet. Då reste vi det första tältet, och sedan fortsatte det i ett huj, precis som det har gjort på många andra platser runtom i världen. Vi reste 17 tält, med tolv sängplatser i varje. Toalett- och duschbodar kom på plats och tvättmaskiner och torktumlare kopplades in i det lilla uppvärmda tvättältet. Vi satte också upp ett dagtält med TV, samt matsalstält med plats för ungefär 85 personer. Vi drog el och avlopp, vatten kopplades in liksom bredband.

Jag tycker inte att det är så stor skillnad att arbeta i exempelvis Haiti jämfört med Sverige. I så fall är det väderförhållandena som skiljer sig åt, men arbetssättet är detsamma. I teamet vet alla precis vad vi ska göra utan att gå i vägen för varandra.

Utmaningar
Ingen insats är helt problemfri och vi stötte på en del utmaningar i byggandet av tältboendet.

Det började med att det var sju minusgrader när vi satte upp de första tälten, vilket innebar att marken var väldigt kall, något som försvårade uppförandet.  Efter det blev det en kamp mot stormen Gorm som med sina orkanbyar blåste ner några – men inte alla – tält. Sedan kom ytterligare en storm, och dagar av regn, kyla, blåst och dimma om vartannat. Det var som om vädrets alla makter skulle testa om vi och tälten verkligen stod pall för den svenska vintern. Och det gjorde vi, med bravur!

Nu är tältboendet i princip färdigt och det dagliga arbetet för vårt team består av små förbättringar och underhåll. Flyktingar har börjat flytta in och just nu bor cirka 30 personer här.

20151212_091732

Många undrar säkert hur det är att bo i ett tält som flykting i Sverige
För oss som arbetar med att uppföra olika boendelösningar runt om i världen är det inget konstigt att man bor i tält. Jag brukar tänka: hade jag kunnat bo så här? Om svaret är ja så är jag nöjd! För oss som har byggt upp och ansvarar för skötseln för boendet är det viktigaste att de som bor här känner sig trygga, varma och avslappnade.

Jag förstår att många i Sverige kanske är skeptiska till den här typen av lösning, speciellt med tanke på att det är vinter och att det blåser så mycket i Skåne. Det är ju också ett helt nytt koncept för oss svenskar. Men, för oss i teamet känns det som vardag eftersom vi har erfarenhet av att arbeta med detta sen tidigare.

Sedan var det i och för sig skönt att vi fick en mjukstart när det gäller inflyttningen. I några dagar hade vi endast ett tiotal boende här i Revinge. Det gav oss en chans att se till att boendet fungerade som det skulle. För det handlar inte bara om att ge tak över huvudet, vi vill också skapa en trivsam och avslappnad miljö för de som kommer hit.

Men nu känner jag att vi i vårt team är mer än redo för att ta emot fler flyktingar och öka upp boendet till maxkapacitet!

Anna Hjärne, camp-manager MSB

Resurskartan – ett verktyg för samordning av personella resurser

Flyktingsituationen och händelseutvecklingen har tydligt visat vilket engagemang och vilja som finns att hjälpa till. MSB:s roll i samordningen är bland annat att se till att samhällets samlade resurser kommer till nytta på bästa sätt där frivillighetens bidrag är en viktig källa.

Resurskartan2

Bakgrund
För att underlätta mötet mellan behov och tillgängliga resurser skapade MSB Resurskartan. Resurskartan är ett verktyg som hjälper aktörer att lättare få stöd från all den kompetens och engagemang som finns inom frivilligheten, samt att på ett överskådligt sätt skapa en regional överblick. Till Resurskartan

Grundtanken är att Migrationsverket och länsstyrelserna ska lägga in personella behov. Därefter kan frivilliga se vad som behövs och var, för att sedan kontakta aktören och erbjuda hjälp. Av praktiska skäl, som exempelvis rör försäkringsskydd, riktar sig önskan om stöd i första hand till individer som är engagerade i någon frivilligorganisation eller trossamfund.

Exempel på användning
Migrationsverket var tidiga på banan och la in ett större antal personella behov i resurskartan och fick ganska snabbt stöd i sin verksamhet.

Länsstyrelsen i Västmanland har valt att använda kartan som ett verktyg för att på regional nivå skapa en lägesbild över länets personella behov, oavsett om de riktar sig mot frivilligheten eller inte.

Fortsatt utveckling
MSB arbetar vidare med att utveckla resurskartan på flera olika sätt. En önskan från många användare är att få tillgång till flera personalkategorier. En annan tanke är att utveckla systemet så att kommentarsfältet och information per inlagt behov blir lättare och mer intuitivt att hitta. Att erbjuda kommunerna möjlighet att lägga in egna behov för att komma närmare verksamheten är en annan utvecklingspunkt. Bilden ser dock olika ut per län och det är upp till användarna själva att fundera ut hur de vill lägga upp sin användning av systemet.

Vi välkomnar varmt alla tankar och förbättringsförslag så vi kan arbeta vidare med att tillsammans bygga ett verktyg som gör arbetet lättare. En ny situation behöver ofta nya lösningar och det här är ett sätt att underlätta samordning.

Linda Stensdotter Renman/Vakthavande samordnare MSB

 

 

 

Vad gör MSB i flyktingsituationen?

Hundratals myndigheter, organisationer och företag arbetar med att ta emot och ta hand om de flyktingar som kommer till Sverige. För att allt ska bli så effektivt som möjligt måste alla arbeta tillsammans. MSB arbetar därför med att samordna, stärka och inrikta den samlade hanteringen på olika sätt.

Sedan 1 oktober arbetar MSB utifrån ett särskilt uppdrag från regeringen. Uppdraget är att samordna ansvariga aktörers hantering av flyktingsituationen i Sverige.
Läs mer om regeringsuppdraget

Exempel på vad MSB gör i samband med flyktingsituationen:

Samverkanskonferenser
En samverkanskonferens är oftast ett effektivt möte per telefon där MSB är den myndighet som kallar till och leder konferensen. Myndigheter och andra aktörer hjälps åt att fördela resurser och planera insatser. På konferensen berättar alla kort om vad de gör och vad de har för behov av samarbete. På så sätt undviks både dubbelarbete och att något glöms bort eller faller mellan stolarna. Dessutom får alla som deltar en helhetssyn på frågorna.

Samverkanskonferens på MSB

Lägesbild och analys
Varje tisdag redovisar MSB en nationell lägesbild. I den sammanfattas läget i landet med anledning av flyktingsituationen. Här beskrivs brister och behov och vilka åtgärder som måste vidtas. MSB gör också en fördjupad analys av de problem som lyfts fram. Den beskriver mer exakt hur ett visst problem bör åtgärdas och vem/vilka som har ansvaret. Om någon bedömer att de inte har förutsättningar för att åtgärda problemet lyfter MSB det till regeringen.

Samordning av information till allmänheten
På krisinformation.se finns samlad information om olika händelser som påverkar samhället däribland flyktingsituationen.

För att kunna besvara allmänhetens frågor gällande flyktingsituationen har de ansvariga myndigheterna tagit fram ”Frågor och svar” (FAQ). För att de ska vara lättillgängliga för alla ligger de på webbplatsen Krisinformation.se.

Redaktionen på Krisinformation.se gör även en omvärldsbevakning varje vecka för att ta fram en mediebild utifrån att det som rapporteras i medier och sociala medier samt från myndigheter och andra aktörer. Till omvärldsbevakningen

Samordning av frivilligorganisationer
För att kartlägga var och vilka personella resurser som behövs i landet har MSB tagit fram en tjänst som kallas ”Resurskartan”. Via Resurskartan efterlyser Migrationsverket och Sveriges länsstyrelser vilken personal som behövs i olika län och regioner.

På kartan syns även vilken personalkategori som behövs och var i landet det gäller. Där finns också uppgifter om vilken aktör som ska kontaktas om man vill föreslå personal eller ställa frågor. Till Resurskartan

MSB:s insatser
När ansvariga myndigheters egna resurser inte räcker till kan MSB snabbt gå in och stärka upp och stötta i form av till exempel utrustning, personal och egna lokaler för flyktingboenden. Arbetet med insatser sker kontinuerligt och man arbetar parallellt med pågående och planerade insatser.

MSB stöttar Migrationsverket genom flera olika insatser, där man drar lärdom från tidigare insatser utomlands. Det kan till exempel vara expertkunskap inom logistik, koordinering och projektledning, men också utlåning av materiel. Läs mer om MSB:s insatser

/MSB:s kommunikationsfunktion