Jordbävningen i Italien – så här arbetar MSB

För att olika länder ska kunna administrera förfrågningar om hjälp, och hitta hjälpresurser, har EU ett gemensamt krishanteringssystem. Det betyder att medlemsstaterna förbundit sig att hjälpa varandra vid naturkatastrofer som till exempel jordbävningar, stormar, översvämningar, skogsbränder eller terroristattacker. Ett kriscenter (Emergency response coordination center – ERCC) i Bryssel samordnar medlemsstaternas förfrågningar med erbjudanden om stöd.

ERCC har god kännedom om vilka resurser som finns att tillgå i olika länder. Vid en stor katastrof eller olycka kan det drabbade landet, om egna resurser inte räcker till, vända sig till ERCC och tala om vilken hjälp det behöver. Olika länder har resurser för att möta olika typer av hot. Genom att nyttja varandras resurser kan medlemsstaterna undvika onödiga kostnader och dubbelarbete. Till exempel har länder som Frankrike och Italien dyra resurser som vattenbombningsplan eftersom skogsbränder är mer vanligt där än i Sverige. I Sverige är vi till exempel duktiga på att koordinera stöd, bedöma behov, logistik och stöd till tidig återuppbyggnad av ett katastrofdrabbat område. Vi kan också ge andra länder översvämningsstöd, oljeskydd och hjälp med ambulansflyg.

Hjälp till Italien

I samband med jordbävningen den 24 augusti  har Italien uttryckligen talat om för ERCC  att de inte behöver hjälp från andra länder då de bedömer att de själva klarar av att hantera situationen.

För att kunna ge snabb hjälp om Italien skulle ändra sig, har MSB en beredskap och har mobiliserat resurser. Den typ av stöd vi kan erbjuda i dagsläget när det kommer till att hantera en jordbävning är exempelvis experter som kan koordinera inkommande internationell hjälp, bedöma katastrofens omfattning och hjälpa det drabbade landet att besluta om vilken typ av katastrofstöd som behövs. Vi kan också upprätta basläger och kommunikationsmöjligheter vilket är mycket viktigt när infrastruktur med mera har kollapsat.

Vi har även möjlighet att om det finns ett behov erbjuda tält och filtar, ambulansflyg med mera till drabbad befolkning. Vi har också experter inom sök- och räddning där yrkeskategorier som till exempel brandmän, sjuksköterskor och hundförare ingår, även om MSB i dagsläget inte har möjlighet att skicka ett komplett internationellt klassificerat USAR-team, då vi just nu arbetar med att ta fram ett modernare sök- och räddningskoncept.

Sök- och räddningsstyrkan förbättras

Efter insatsen i jordbävningsdrabbade Nepal, april 2015 har MSB startat en översyn för att anpassa sök- och räddningsstyrkan så att den också kan användas här i Sverige. Målsättningen är att styrkan ska bli bättre och mer flexibel. Vi ser också över hur resurser bättre kan nyttjas tillsammans för andra typer av nationella och internationella insatser.

Efter skarpa händelser eller i samband med övning och klassificering är det normalt att styrkan behöver en period av återställning och anpassning. Under denna tid säkerställer andra länders motsvarande styrkor den internationella beredskapen. MSB har gjort bedömningen att den internationella beredskapen att stödja med klassificerade sök-och räddningsstyrka under den period MSB bedriver ett utvecklingsarbete, kan tillgodoses av andra länder. Inom EU:s krishanteringssystem står just nu åtta klassificerade sök- och räddningsstyrkor redo att bistå Italien.

Mer information om sök- och räddningsstyrkan (SWIFT USAR)

Hur klassificeras en sök- och räddningsstyrka?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *