Projektuppstart med Maslow i tankarna

Har nu varit på plats i Centralafrikanska Republiken (CAR) under några veckor. Vi är här för att starta igång ett MSB- projekt där vi ska hjälpa FN:s organisationer WFP och OCHA att bygga kontor och boende åt dem. Detta för att de på ett bättre sätt ska nå den nödställda befolkningen på landsbyggden. CAR skulle kunna vara ett välmående land då de har tillgångar på diamanter, guld och uran men är istället, på grund av inbördeskrig och politisk oro, ett väldigt fattigt land. Ett land utan fungerande infrastruktur, 40 procents undernäring hos barn och ett skolväsende i djup kris.

MSB kommer att på fem platser bygga eller förbättra redan befintliga byggnader, platserna vi håller till på är Bambari, Bouar, Paoua, Kouango och Batangafou. Alla olika platser med sina utmaningar vad gäller tillgänglighet för transporter, säkerhet för vår personal och utmaningen att ändra befintliga byggnader och jobba tillsammans med olika lokala entreprenörer.

Som ansvarig för vårt projekt på plats har jag sedan jag kom ner funderat kring vad som är signifikant för uppstarten av denna typ av projekt. Starten är alltid en utmaning och jag skulle säga att Maslows behovstrappa inte är så dum. Att som svensk komma ner till en plats som denna innebär att man till att börja med vill ha sina grundläggande mänskliga behov tillfredställda. Man vill veta hur man ska bo? Är det en säker plats? Hur ser tillgången till mat ut? Vatten? Hur håller jag mig ren? Var kan jag handla? Var får jag tag i lokal valuta? Min upplevelse är att ingen här har höga krav på hur boende och mat är, man vill säkerställa dess plats bara.  När dessa behov sedan är tillfredsställda och i ordning kan man sedan gå vidare och fundera kring vilka kommer mina närmaste relationer och samarbetspartners vara? Vilken är min roll i projektet och hur jobbar vi bäst ihop med den lokala befolkningen? Vilka behov har de i sin tur för att komma vidare i projektet?

Ett behov som tillkommit, som Maslow inte behövde ta hänsyn till i sin teori, är behovet av wi-fi och möjlighet att kunna hålla sig uppdaterad med sina nära och kära hemma. Att veta vad som pågår i övriga världen är ett starkt behov på en plats som denna!

Dessa tankar tar jag med mig som insatschef under uppstarten av denna insats. Mitt mål har varit att teamet ska komma igång så bra som möjligt på plats. Jag inbillar mig att om vi hoppar över ett grundläggande behov är risken att vi inte når nästa steg och kommer vidare till det vi är här för att göra, bygga bra och trygga boenden och kontor till FN- personalen i landet!

/Kristin Mörth, MSB:s insatschef Centralafrikanska republiken

Jordbävningen i Italien – så här arbetar MSB

För att olika länder ska kunna administrera förfrågningar om hjälp, och hitta hjälpresurser, har EU ett gemensamt krishanteringssystem. Det betyder att medlemsstaterna förbundit sig att hjälpa varandra vid naturkatastrofer som till exempel jordbävningar, stormar, översvämningar, skogsbränder eller terroristattacker. Ett kriscenter (Emergency response coordination center – ERCC) i Bryssel samordnar medlemsstaternas förfrågningar med erbjudanden om stöd.

ERCC har god kännedom om vilka resurser som finns att tillgå i olika länder. Vid en stor katastrof eller olycka kan det drabbade landet, om egna resurser inte räcker till, vända sig till ERCC och tala om vilken hjälp det behöver. Olika länder har resurser för att möta olika typer av hot. Genom att nyttja varandras resurser kan medlemsstaterna undvika onödiga kostnader och dubbelarbete. Till exempel har länder som Frankrike och Italien dyra resurser som vattenbombningsplan eftersom skogsbränder är mer vanligt där än i Sverige. I Sverige är vi till exempel duktiga på att koordinera stöd, bedöma behov, logistik och stöd till tidig återuppbyggnad av ett katastrofdrabbat område. Vi kan också ge andra länder översvämningsstöd, oljeskydd och hjälp med ambulansflyg.

Hjälp till Italien

I samband med jordbävningen den 24 augusti  har Italien uttryckligen talat om för ERCC  att de inte behöver hjälp från andra länder då de bedömer att de själva klarar av att hantera situationen.

För att kunna ge snabb hjälp om Italien skulle ändra sig, har MSB en beredskap och har mobiliserat resurser. Den typ av stöd vi kan erbjuda i dagsläget när det kommer till att hantera en jordbävning är exempelvis experter som kan koordinera inkommande internationell hjälp, bedöma katastrofens omfattning och hjälpa det drabbade landet att besluta om vilken typ av katastrofstöd som behövs. Vi kan också upprätta basläger och kommunikationsmöjligheter vilket är mycket viktigt när infrastruktur med mera har kollapsat.

Vi har även möjlighet att om det finns ett behov erbjuda tält och filtar, ambulansflyg med mera till drabbad befolkning. Vi har också experter inom sök- och räddning där yrkeskategorier som till exempel brandmän, sjuksköterskor och hundförare ingår, även om MSB i dagsläget inte har möjlighet att skicka ett komplett internationellt klassificerat USAR-team, då vi just nu arbetar med att ta fram ett modernare sök- och räddningskoncept.

Sök- och räddningsstyrkan förbättras

Efter insatsen i jordbävningsdrabbade Nepal, april 2015 har MSB startat en översyn för att anpassa sök- och räddningsstyrkan så att den också kan användas här i Sverige. Målsättningen är att styrkan ska bli bättre och mer flexibel. Vi ser också över hur resurser bättre kan nyttjas tillsammans för andra typer av nationella och internationella insatser.

Efter skarpa händelser eller i samband med övning och klassificering är det normalt att styrkan behöver en period av återställning och anpassning. Under denna tid säkerställer andra länders motsvarande styrkor den internationella beredskapen. MSB har gjort bedömningen att den internationella beredskapen att stödja med klassificerade sök-och räddningsstyrka under den period MSB bedriver ett utvecklingsarbete, kan tillgodoses av andra länder. Inom EU:s krishanteringssystem står just nu åtta klassificerade sök- och räddningsstyrkor redo att bistå Italien.

Mer information om sök- och räddningsstyrkan (SWIFT USAR)

Hur klassificeras en sök- och räddningsstyrka?

Intensiva dagar i Makedonien

20160810_183533

På byggnaderna och pelarna syns vilken nivå som vattnet hade under översvämningen.

Jag är nu hemma efter 8 intensiva dagar på plats med ett EUCP team i Makedonien. Insatsen är geografiskt ganska begränsad till ytan och gäller ett område som översvämmats av vattenmassor efter en mycket kort men häftigt regn på kvällen den 6 augusti. Mer än 20 personer dödades och fortfarande saknas ett flertal, mer än 1000 hem, officiella byggnader och infrastruktur har drabbats av förstörelse. Vattnet kom överraskande fort med väldig kraft och drog med sig siltigt finkorningt material som täcker området. Bilar har transporterats flera kilometer av vattnet. Vattnet sköljde över utkanten av Skopje med jordbruksmark och byar men även delar av de nordvästra förorterna drabbades. Årets skörd är förlorad och de flesta djur på gårdarna i området har också dött i vattenmassorna.

Detta var min första insats som sekonderad till ett EUCP team. Erfarenheterna av att jobba i ett operativt skede med den roll som EUCP har är bara positivt. Teamets uppgifter var två delar, en del att stödja värdlandet med koordinering av internationellt stöd via EU Mekanismen den andra delen som jag deltog i gällde stöd till behovsbedömning för snabba insatser för vatten, avlopp och dagvatten i området.

20160810_183437

Ett av de många fordon som drogs med av vattenmassorna. I kanten på vägen ser man även det material, silt och lera som vattnet drog med sig och lämnade efter längs vägen.

Det positiva med EUCP teamets roll är just att facilitera och stödja processen med internationellt stöd, framförallt via EU-Mekanismen. Just i detta fall stöttade vi med transportdokument, tulldeklarationer och kontakter för en smidigare passage genom Europa från givarländer till Makedonien.

MSB:s motsvarande myndighet i Makedonien, PRD Protection and Rescue Directorate, är ansvarig kontaktpunkt för EU Mekanismen och blir därför också den naturliga kontaktpunkten för ett EUCP team. Myndigheten som är operativ jobbade intensivt de dagar vi var på plats med att leda responsen i området och samtidigt delta i den nationella koordineringen som sker via CMC, Crisis Managment Center.
Trots att förödelsen är stor så har befolkningen i Skopje öppnat sina dörrar för vänner och släktingar vilket gör att man inte har behövt sätta upp evakueringscenter för den drabbade befolkningen.

Vårt uppdrag är slut men kvar finns ett omfattande arbete att rensa hus, gator och området från stora mängder lera, bråte.

/Anna Nordlander, MSB

20160810_182939

EUCP team i Makedonien på behovsbedömning.