Det säger Anna Hjärne, camp-manager MSB, som ansvarar för skötseln av det temporära tältboendet som MSB har uppfört på sitt verksamhetsställe i Revinge på uppdrag av Migrationsverket.

Här delar Anna med sig av sina reflektioner kring arbetet med att uppföra och ansvara för tältboendet.

Aldrig trodde jag att jag skulle bli ombedd att arbeta med boendelösningar i Sverige
Även om jag har många års erfarenhet av humanitärt arbete bakom mig och har arbetat med att uppföra tältboenden i flera olika länder trodde jag aldrig att dagen skulle komma då jag skulle bli ombedd att ta fram liknande boendelösningar för flyktingar i Skåne. För mig var det en ny situation som kändes främmande till att börja med. Men, det var en uppgift som jag tacksamt tog emot, och det var en härlig känsla att kunna hjälpa till på hemmaplan.

Jag tror att den känslan är delad av alla som ingår i det team på 13 personer som har arbetat med att bygga upp boendet. Teamet ingår i MSB:s internationella insatspool och tillsammans har vi erfarenhet av arbete i samband med humanitära insatser i bland annat Sydsudan, Haiti, Liberia, Libanon och Nepal. Men, vi trodde nog inte att vi skulle göra något liknande i Sverige. Det visar på hur stort behovet av att ordna tak över huvudet är för de som anländer till Sverige.

Hur har arbetsgången sett ut?
Den 23 november började arbetet. Då reste vi det första tältet, och sedan fortsatte det i ett huj, precis som det har gjort på många andra platser runtom i världen. Vi reste 17 tält, med tolv sängplatser i varje. Toalett- och duschbodar kom på plats och tvättmaskiner och torktumlare kopplades in i det lilla uppvärmda tvättältet. Vi satte också upp ett dagtält med TV, samt matsalstält med plats för ungefär 85 personer. Vi drog el och avlopp, vatten kopplades in liksom bredband.

Jag tycker inte att det är så stor skillnad att arbeta i exempelvis Haiti jämfört med Sverige. I så fall är det väderförhållandena som skiljer sig åt, men arbetssättet är detsamma. I teamet vet alla precis vad vi ska göra utan att gå i vägen för varandra.

Utmaningar
Ingen insats är helt problemfri och vi stötte på en del utmaningar i byggandet av tältboendet.

Det började med att det var sju minusgrader när vi satte upp de första tälten, vilket innebar att marken var väldigt kall, något som försvårade uppförandet.  Efter det blev det en kamp mot stormen Gorm som med sina orkanbyar blåste ner några – men inte alla – tält. Sedan kom ytterligare en storm, och dagar av regn, kyla, blåst och dimma om vartannat. Det var som om vädrets alla makter skulle testa om vi och tälten verkligen stod pall för den svenska vintern. Och det gjorde vi, med bravur!

Nu är tältboendet i princip färdigt och det dagliga arbetet för vårt team består av små förbättringar och underhåll. Flyktingar har börjat flytta in och just nu bor cirka 30 personer här.

Många undrar säkert hur det är att bo i ett tält som flykting i Sverige
För oss som arbetar med att uppföra olika boendelösningar runt om i världen är det inget konstigt att man bor i tält. Jag brukar tänka: hade jag kunnat bo så här? Om svaret är ja så är jag nöjd! För oss som har byggt upp och ansvarar för skötseln för boendet är det viktigaste att de som bor här känner sig trygga, varma och avslappnade.

Jag förstår att många i Sverige kanske är skeptiska till den här typen av lösning, speciellt med tanke på att det är vinter och att det blåser så mycket i Skåne. Det är ju också ett helt nytt koncept för oss svenskar. Men, för oss i teamet känns det som vardag eftersom vi har erfarenhet av att arbeta med detta sen tidigare.

Sedan var det i och för sig skönt att vi fick en mjukstart när det gäller inflyttningen. I några dagar hade vi endast ett tiotal boende här i Revinge. Det gav oss en chans att se till att boendet fungerade som det skulle. För det handlar inte bara om att ge tak över huvudet, vi vill också skapa en trivsam och avslappnad miljö för de som kommer hit.

Men nu känner jag att vi i vårt team är mer än redo för att ta emot fler flyktingar och öka upp boendet till maxkapacitet!

Anna Hjärne, camp-manager MSB

Flyktingsituationen och händelseutvecklingen har tydligt visat vilket engagemang och vilja som finns att hjälpa till. MSB:s roll i samordningen är bland annat att se till att samhällets samlade resurser kommer till nytta på bästa sätt där frivillighetens bidrag är en viktig källa.

Bakgrund
För att underlätta mötet mellan behov och tillgängliga resurser skapade MSB Resurskartan. Resurskartan är ett verktyg som hjälper aktörer att lättare få stöd från all den kompetens och engagemang som finns inom frivilligheten, samt att på ett överskådligt sätt skapa en regional överblick. Till Resurskartan

Grundtanken är att Migrationsverket och länsstyrelserna ska lägga in personella behov. Därefter kan frivilliga se vad som behövs och var, för att sedan kontakta aktören och erbjuda hjälp. Av praktiska skäl, som exempelvis rör försäkringsskydd, riktar sig önskan om stöd i första hand till individer som är engagerade i någon frivilligorganisation eller trossamfund.

Exempel på användning
Migrationsverket var tidiga på banan och la in ett större antal personella behov i resurskartan och fick ganska snabbt stöd i sin verksamhet.

Länsstyrelsen i Västmanland har valt att använda kartan som ett verktyg för att på regional nivå skapa en lägesbild över länets personella behov, oavsett om de riktar sig mot frivilligheten eller inte.

Fortsatt utveckling
MSB arbetar vidare med att utveckla resurskartan på flera olika sätt. En önskan från många användare är att få tillgång till flera personalkategorier. En annan tanke är att utveckla systemet så att kommentarsfältet och information per inlagt behov blir lättare och mer intuitivt att hitta. Att erbjuda kommunerna möjlighet att lägga in egna behov för att komma närmare verksamheten är en annan utvecklingspunkt. Bilden ser dock olika ut per län och det är upp till användarna själva att fundera ut hur de vill lägga upp sin användning av systemet.

Vi välkomnar varmt alla tankar och förbättringsförslag så vi kan arbeta vidare med att tillsammans bygga ett verktyg som gör arbetet lättare. En ny situation behöver ofta nya lösningar och det här är ett sätt att underlätta samordning.

Linda Stensdotter Renman/Vakthavande samordnare MSB

Hundratals myndigheter, organisationer och företag arbetar med att ta emot och ta hand om de flyktingar som kommer till Sverige. För att allt ska bli så effektivt som möjligt måste alla arbeta tillsammans. MSB arbetar därför med att samordna, stärka och inrikta den samlade hanteringen på olika sätt.

Sedan 1 oktober arbetar MSB utifrån ett särskilt uppdrag från regeringen. Uppdraget är att samordna ansvariga aktörers hantering av flyktingsituationen i Sverige.
Läs mer om regeringsuppdraget

Exempel på vad MSB gör i samband med flyktingsituationen:

Samverkanskonferenser
En samverkanskonferens är oftast ett effektivt möte per telefon där MSB är den myndighet som kallar till och leder konferensen. Myndigheter och andra aktörer hjälps åt att fördela resurser och planera insatser. På konferensen berättar alla kort om vad de gör och vad de har för behov av samarbete. På så sätt undviks både dubbelarbete och att något glöms bort eller faller mellan stolarna. Dessutom får alla som deltar en helhetssyn på frågorna.

Samverkanskonferens på MSB

Lägesbild och analys
Varje tisdag redovisar MSB en nationell lägesbild. I den sammanfattas läget i landet med anledning av flyktingsituationen. Här beskrivs brister och behov och vilka åtgärder som måste vidtas. MSB gör också en fördjupad analys av de problem som lyfts fram. Den beskriver mer exakt hur ett visst problem bör åtgärdas och vem/vilka som har ansvaret. Om någon bedömer att de inte har förutsättningar för att åtgärda problemet lyfter MSB det till regeringen.

Samordning av information till allmänheten
På krisinformation.se finns samlad information om olika händelser som påverkar samhället däribland flyktingsituationen.

För att kunna besvara allmänhetens frågor gällande flyktingsituationen har de ansvariga myndigheterna tagit fram ”Frågor och svar” (FAQ). För att de ska vara lättillgängliga för alla ligger de på webbplatsen Krisinformation.se.

Redaktionen på Krisinformation.se gör även en omvärldsbevakning varje vecka för att ta fram en mediebild utifrån att det som rapporteras i medier och sociala medier samt från myndigheter och andra aktörer. Till omvärldsbevakningen

Samordning av frivilligorganisationer
För att kartlägga var och vilka personella resurser som behövs i landet har MSB tagit fram en tjänst som kallas ”Resurskartan”. Via Resurskartan efterlyser Migrationsverket och Sveriges länsstyrelser vilken personal som behövs i olika län och regioner.

På kartan syns även vilken personalkategori som behövs och var i landet det gäller. Där finns också uppgifter om vilken aktör som ska kontaktas om man vill föreslå personal eller ställa frågor. Till Resurskartan

MSB:s insatser
När ansvariga myndigheters egna resurser inte räcker till kan MSB snabbt gå in och stärka upp och stötta i form av till exempel utrustning, personal och egna lokaler för flyktingboenden. Arbetet med insatser sker kontinuerligt och man arbetar parallellt med pågående och planerade insatser.

MSB stöttar Migrationsverket genom flera olika insatser, där man drar lärdom från tidigare insatser utomlands. Det kan till exempel vara expertkunskap inom logistik, koordinering och projektledning, men också utlåning av materiel. Läs mer om MSB:s insatser

/MSB:s kommunikationsfunktion

MSB har under den gångna hösten lämnat ett stort stöd till Migrationsverket och andra myndigheter och aktörer som fått en väsentligt större arbetsbörda med anledning av det stora antalet flyktingar som kommer till vårt land. Stödet har dels bestått av sådant som uppförande av väntrumstält, boendetält och ankomstcentraler. Konkreta saker som är lätta att beskriva och gör sig på bild när fotografer och journalister kommer. I nästan lika stor skala har dock MSB också lämnat stöd inom stabs- och ledningsmetodik, något som inte riktigt lika lätt låter sig beskrivas och som är svårt att fånga på bild. Så hur har det stödet sett ut?

Migrationsverket har både vid sitt huvudkontor i Norrköping och vid sina regionkontor runtom i landet under hösten formerat staber, för att leda och organisera sitt arbete med det stora antalet ankommande flyktingar. Detta är något man inte haft någon större erfarenhet av, och tidigt under hösten efterfrågade man stöd från MSB. MSB skickade ut ett antal personer med omfattande erfarenhet av krisarbete och operativt arbete i stab, både egen personal och personer ur vår resurs-pool. Dessa personer har arbetat nära Migrationsverkets egen personal, och stöttat med att sätta ihop staberna, utarbeta arbetsformer och rutiner samt även deltagit i arbetet i staberna. Ett stort arbete har också gjorts för att koordinera hur man gör på Migrationsverkets olika regioner, för att skapa likartade arbetssätt över landet.

Per Hultman, MSB:s insatsperson hos Migrationsverket region Stockholm beskriver sitt arbete:

– Vi har fokuserat på att få igång ett operativt arbete i region Stockholm, samt att därmed skapa avlastning för cheferna som varit mycket belastade av direkt operativa frågor. Vi har också försökt skapa utrymme för att man i regionen ska kunna lyfta blicken och planera i ett lite längre tidsperspektiv än bara de närmaste dagarna.

I ett senare skede erbjöd även Försvarsmakten stöd inom detta område till Migrationsverket, och MSB:s insatspersoner fick då också rollen att samordna detta stöd samt att sätta in Försvarsmaktens personal i det arbete som redan gjorts.

Samarbetet mellan MSB, Migrationsverket och Försvarsmakten har på alla håll fungerat mycket väl, och man har tillsammans kommit långt i arbetet med att få igång ett väl fungerande stabs- och ledningsarbete hos Migrationsverket.

Fredrik Djurklou, MSB

Studerandekåren sorterar skänkta kläder som delas ut.

Klockan 9:30 den 15 november kom en man in till oss studenter på Sandö. Vi blev kallade till ett extrainsatt möte gällande flyktingkrisen. MSB hade fått frågan av Migrationsverket om de kunde ta emot flyktingar i ett så kallat evakueringsboende.

MSB meddelade att de kunde ta emot 100 – 150 flyktingar och redan två timmar efter mötet kom den första bussen med människor. Vissa hade flytt i över tre veckor för att komma till ett tryggt ställe och ålderspannet var stort. Nyfödda till knappt sjuttio år.

Skolan frågade om det fanns några frivilliga studenter som kunde tänka sig att hjälpa till för att flyktingarna skulle få det så bra som möjligt och nuläget är det trettiotre elever som ställer upp på sin fritid.

En dag när jag satt i mitt kök på elevboendet och kände hur det började lukta kanelbullar blev jag nyfiken och gick till det andra köket. Där stod två elever från termin 1 med ungefär tvåhundra nybakade bullar och berättade att det var första gången de bakat. Och vilken succé det blev! Ungarna kom och tog så många de orkade äta men även de vuxna smakade och såg mer än nöjda ut. När man ser den glädjen i ögonen på någon som varit med om så mycket hemskt inser man vilken stor skillnad en liten gest kan göra. Att för några minuter få koppla bort allt det jobbiga man varit med om de senaste dagarna för bara få känna att man är någonstans där allt kommer bli bra.

Alla inblandade elever samlades senare och planerade olika saker som vi skulle göra för våra besökare. Först och främst skulle vi organisera någon typ utav nattvak, speciellt med tanke på alla bränder som inträffat vid flyktingboenden de senaste veckorna. Vi bestämde att jobba i två skift per natt med tiderna 22 – 02 och 02 – 06 och där varje skift består av två personer. Varje halvtimme åker vi runt och säkerställer att det inte är några brandrisker, folk som är osams eller obehöriga i området. Dessutom kommer en bil från Securitas när de har tillfälle under natten. Denna runda tar oss ungefär femton minuter och efter sätter vi oss i anslutning till sovsalarna ifall det skulle vara så att någon behöver hjälp eller undrar någonting.

Nu har nattvaket pågått i en vecka och jag vet att alla som hjälpt till med detta känner en stolthet över att få hjälpa till. Allt vi gör här gör vi för att flyktingarna ska känna sig välkomna till Sverige och för att vi som medmänniskor måste hjälpa varandra genom tuffa tider. Om jag var på flykt med min familj skulle jag vilja att någon annan hjälpte mig att få det så bra som möjligt.

Jag hoppas att vi kan bli ännu fler som tillsammans kan göra vardagen för de som kommer hit till Sverige så bra som möjligt. Jag kommer i ett senare inlägg berätta lite mer om de dagar vi delade ut kläder till de behövande samt hur planerna på en eventuell lekplats ser ut.

David Erlingsson, studerande på Sandö SMO andra terminen

En populär aktivitet i Revinge är promenader i naturen.

På Revingeheds boende för ensamkommande barn har MSB idag femtio ungdomar som kommer från olika delar av världen. Alla har dock helt olika öden. Många av dem väldigt tragiska och smärtsamma. Tacksamhet genomsyrar vardagen i Revinge.

Här blir de boende erbjudna en varm säng, mat och kläder. Men framförallt värme, stöd och trygghet. Tanken är att de ska vara på transitboendet en kort tid för att sedan åka vidare till ett mer permanent boende där ungdomarna börjar skolan och lär sig svenska. Livet behöver fortsätta så gott det går.

Under tiden ungdomarna är hos oss på Revingehed så försöker vi alla göra vardagen så aktiv och stimulerande som möjligt. Våra dagar är lite som alla andras dagar. Alla väcks runt klockan sju för att äta frukost. Många lägger sig för att sova så fort de har ätit (vi har alla varit tonåringar). Innan lunch så brukar många spela fotboll, läsa, spela spel eller titta på tv.

Efter lunch så har vi oftast kortare lektioner i svenska som är uppskattade. Många vill lära sig språket och tycker att det är väldigt kul. De lär sig väldigt snabbt. Alla är olika och uppskattar olika saker men en gemensam sak är den vackra naturen. Promenaderna är populära och oftast så kommer de boende och frågar om personalen kan följa med på en promenad till.

Fredagarna är favoritdagen. Då blir det fredagsmys där vi alla tittar på tv, äter något gott och ibland lyssnar på musik och dansar.

För inte så länge sedan genomfördes en insamling i byn. Innevånarna kunde donera kläder, spel, och annat. Donationerna har på många sätt underlättat vardagen. Alla spel som vi har fått underhåller ungdomarna, alla kläder vi har fått håller dem varma i kylan, alla färgpennor, målafärger och block ger dem möjlighet att vara kreativa och för en liten stund glömma deras långa och tuffa resa till Sverige.

Vlora Krasniqi
Sektionschef för Malmö stads boende

Fotograf: Tomislav Stjepic

Sedan början av oktober har MSB stöttat Migrationsverket på en mängd olika sätt. Vi har bland annat en samverkansperson på plats på Migrationsverkets huvudkontor i Norrköping. Totalt har jag varit på plats fyra gånger och då mellan tre till sju dagar per tillfälle. Stödet från MSB är än så länge planerat fram till den 16 december i år.

Rollen som samverkansperson
Att vara samverkansperson handlar om att vara länken och lotsen mellan myndigheterna, att koppla i hop personer och funktioner i MSB och Migrationsverket. Det handlar också om att vara MSB:s ögon och öron på plats i syfte att fånga upp behov som kanske kan tillgodoses av MSB eller någon annan aktör.

Aktörernas samlade hantering kopplat till flyktingsituationen och MSB Stöd till Migrationsverket är nu väldigt omfattande. Praktiskt handlar det om att ha koll på aktiviteter som till exempel möten, samverkanskonferenser, förfrågningar, insatsplaneringar och löpande insatser. Fokus ligger på att hjälpa Migrationsverket att förbereda sig och att hitta rätt i allt detta.

Fortsatt stöd till Migrationsverket från MSB
Personal inom MSB roterar på den här funktionen. I Norrköping finns också ett metodstöd från MSB. Det har haft som särskild uppgift att stötta Migrationsverket med att bygga upp och driva en stabsorganisation som kan möta det höga trycket på myndigheten.

Att samverka myndigheter emellan är både spännande och gör skillnad.

I lördags (14 november) fick MSB förfrågan från Migrationsverket om att omgående öppna ett tillfälligt boende för asylsökande på Sandö. Och redan igår söndag anlände två bussar med sammanlagt 106 personer till oss. Cirka tjugo av medarbetarna här hade jobbat med de praktiska förberedelserna sedan morgontimmarna.

Mottagandet har hittills gått jättebra! Efter att de asylsökande anlänt vid lunchtid, fick de information, blev tilldelade sovplatser och fick lunch. Vi fick till och med beröm för maten – svensk husmanskost i form av kalops :).

Alla som har kommit är familjer, med undantag för sju ensamkommande män. Av de 106 boende är drygt 40 barn. Alla är lugna, glada och tacksamma. Migrationsverket har stöttat oss bra. De är också imponerade av vårt mottagande och vår organisation!

De cirka tio medarbetarna, från oss, som var kvar igår kväll, gick runt i boendena och hälsade. Vi möttes bara av leenden och barnen är så gulliga! Höjdpunkten för de flesta asylsökande igår var att få duscha och tvätta sina kläder. Många har varit på flykt under mer är två månader.

Kvar hos oss idag är 93 asylsökande, som delar på fyra lektionssalar. En familj på tio personer möttes upp av släktingar, boende i Härnösand, och följde med dem igår. Tre män valde att resa vidare till Stockholm.

Solskenshistorier

Igår bakade några av våra SMO-studerande kanelbullar som de delade ut till nöjda barn och vuxna. En av våra anställda samlade snabbt ihop egna och andra barnfamiljers leksaker och kom hit med. Just nu planerar studerandekåren för hur fotbollsplanen ska kunna användas som lekplats och sorterar skänkta kläder som delas ut.

Säkerhet och logistik

Vi har tillsammans med räddningstjänsten skapat en organisation för brandskyddet. Vi har också höjt bevakningen på skolan via Securitas väktare. Vi kommer att ha ”bovärdar” (egna anställda) på boendena under dagtid. Nattetid finns brandvakter anlitade. Insatsledaren för räddningstjänsten var här igen under söndagkvällen för att utföra tillsyn på den tillkommande lektionssalen.

Logistik kring matservering och bemanning av internatet har fungerat bra med tanke på den korta förberedelsetid vi har haft.  Överenskommelsen med Migrationsverket gäller till en början under tio dagar, sedan för vi se om det blir en förlängning.

Medarbetarna på MSB Sandö