Extremt hög skogsbrandrisk kommande dagar

25 Maj

Foto: Leif Sandahl/ MSB

Det fina vädret gör att risken för skogsbrand väntas nå extrema nivåer på flera håll i landet de närmaste dagarna, enligt SMHI:s och MSB:s prognoser. I vissa områden är spridningsrisken på samma nivåer eller högre än vad de var under den stora skogsbranden i Västmanland.

– I nästan övervägande delar av landet kommer det att vara extremt hög brandrisk. I dag (fredag) är det främst i Götaland och Svealand som det ser ut så, men kommande dagar kommer det att bli extrema värden även i Norrland, så högt upp som i Norrbotten, säger Leif Sandahl, brandingenjör på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

På vissa håll väntas spridningsrisken nå liknande nivåer som under Västmanlandsbranden 2014.

– Prognoserna pekar på att mätvärdena för brandutveckling, som visar hur häftigt det kommer brinna om det uppstår en brand, i vissa delar av landet är högre än de högsta nivåerna under branden i Västmanland. Det högsta värdena noteras i Norrbotten om några dagar, men det förekommer även liknande värden i delar av Götaland under flera dagar.

Ovanligt att så stora områden drabbas samtidigt

Enligt Leif Sandahl är det ovanligt att skogsbrandrisken är så pass utbredd.

– Det är sällan vi har så hög brandrisk generellt i nästan hela landet. Det är anmärkningsvärt ur risksynpunkt. Ofta har vi riskerna koncentrerade till mindre områden och då är de mer lätthanterliga, säger han.

På grund av den stora brandrisken är det mycket viktigt att allmänheten är försiktig med eld.

– Det viktigaste av allt är att inte förorsaka bränder.

Vad ska man tänka på?
– Man måste vara extra försiktig och verkligen tänka på vad man gör. Allt som kan orsaka gnistor ska man undvika. Det är olämpligt att grilla till exempel, och på många håll förbjudet för att det råder eldningsförbud. Men det är inte bara är eld och gnistor som kan orsaka brand. Det är också olämpligt att köra ut en bil i vegetation, eftersom bilens katalysator och avgasrör kan ha heta ytor.

Viktigt att bränder upptäcks i tid

Eftersom prognoserna visar att det kan bli en snabb och häftig spridning om en brand väl får fäste, så är det extra viktigt att bränderna upptäcks i tid.

– Man ska vara uppmärksam. Ser man en brand så ska man varna andra i närheten, flytta sig till en säker plats så att man inte hamnar i en farlig situation, och larma 112. Om det är möjligt så kan man försöka släcka elden, säger Leif Sandahl.

 

Mer information:

Myndighetsmeddelande: MSB manar till försiktighet på grund av extremt stor brandrisk

SMHI:s brandriskprognos

SMHI:s varningar

MSB: ”Just nu stor brandrisk i naturen”

Krisinformation.se: Samlad information om brandrisk i skog och mark

Därför gick det ut så många VMA i fjol

24 Maj

Förra året fördubblades antalet VMA, Viktigt meddelande till allmänheten. Vanligtvis brukar det gå ut ungefär 15-20 VMA per år, men 2017 utfärdades 46 meddelanden. MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, har undersökt vad ökningen kan bero på.

– Det har helt enkelt varit många bränder med bakomliggande orsaker, till exempel upplag av däck eller kemikalier som har gett giftig rök, som har gett behov av att skicka ut VMA, säger Lars Olsson, leveransansvarig för VMA på MSB.

Det gick ut 46 Viktiga meddelanden till allmänheten förra året. Undersökningen grundar sig på intervjuer med 44 av de aktörer som begärt VMA. I MSB:s rapport framkommer att 36 av fallen gällde bränder av olika slag. Ofta i kombination med kraftigt ohälsosam eller giftig rökutveckling.

Kan man se någon annan bakomliggande trend? 2017 var ju ett år där VMA-systemet fick mycket uppmärksamhet.

– Ja, vi har ju haft händelsen på Drottninggatan i april 2017, efter det började VMA-utskicken att öka. Vi har även haft en lagändring som möjliggör positionering av mobiltelefoner för att skicka sms. Vi ser även det felaktiga larmet när utomhusvarningssystemet utlöstes i Stockholm i somras. Allt detta har lett till mycket publicitet och en högre medvetenhet hos allmänheten om systemet. Det avspeglar sig hos aktörerna som använder systemet som ser att de faktiskt når ut bra.

Tror du att det kan ha bidragit till ökningen?
– Det är svårt att säga, men visst, så kan det vara, säger Lars Olsson.

Kunskapen om varningssystemet behöver höjas

MSB ville också undersöka kunskapen om varningssystemet hos de aktörer som utfärdar VMA. Till exempel ställdes en fråga om skillnaden mellan VMA och ett så kallat myndighetsmeddelande. Det visade sig att bara cirka 32 procent av de tillfrågade visste vad skillnaden är. Cirka 23 procent var osäkra och cirka 46 procent svarade att de inte vet vad skillnaden är. Ett myndighetsmeddelande kan användas för mindre allvarliga störningar. Myndighetsmeddelanden sänds bara lokalt i berörd SR P4-kanal. Det till skillnad från VMA, som sänds i alla Sveriges Radios kanaler och via textremsor i tv.

– När det gäller skillnaden mellan myndighetsmeddelande och VMA finns det bristande kunskaper. Så vi ser att vi har ett arbete att göra med att förenkla rutiner, ge ut checklistor och erbjuda ett bättre underlag för aktörerna, framför allt räddningstjänsten, säger Lars Olsson.

Hittills under 2018, fram till slutet av maj, har elva Viktigt meddelande till allmänheten gått ut. Samtliga har föranletts av bränder av olika slag.

– Det är för tidigt att säga om ökningen i fjol var en engångsföreteelse eller om det är en trend som kommer att hålla i sig. Man behöver titta över längre tid, säger Lars Olsson.

Viktigt meddelande till allmänheten – mer information:

Här hittar du rapporten ”Analys av VMA 2017” hos MSB.se

Krisinformation.se: Så varnas allmänheten

Alla VMA från 2017 på en karta

2018 års VMA på en karta

 

Snart i din brevlåda

21 Maj

Broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” har lämnat tryckpressarna. I slutet av maj skickar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ut den till alla hushåll i Sverige.

– Det är en broschyr som är väldigt bra att ha. Den handlar om hur vi kan bli bättre förberedda på att hantera vår vardag under en svår situation. En IT-attack där allt slås ut, ett extremt väder som gör att saker inte fungerar som vanligt, eller krig, säger Anna Teljfors, kommunikatör på MSB.

Krig säger du, hur kommer det sig att man går ut med en sådan typ av information just nu?
– Det är ju regeringen som har gett MSB i uppdrag att göra den här broschyren och distribuera den till alla hushåll. Vi står inte inför något speciellt hot just nu, utan det handlar om att vi alla behöver bli bättre. Om var och en av oss är bättre förberedd så hjälper vi ju hela landet, säger Anna Teljfors.

Broschyren innehåller också en del praktiska tips för vad man själv kan ha hemma för att vara förberedd för olika kriser. Varför är det så viktigt med en egen beredskap?
– Om man själv kan hantera sin vardag under några dygn när allt inte är som vanligt så hjälper man ju även andra, eftersom samhällets hjälp i första hand måste gå till de som bäst behöver den. Så det här är ett sätt att hjälpas åt.

Förutom den tryckta broschyren som går ut till alla hushåll, så finns den också översatt till tretton språk. De översatta versionerna kommer att publiceras på Din Säkerhet.se. Broschyren ger bland annat tips och råd om hur man kan klara en kris när det gäller mat, vatten, värme och kommunikation.

Om du ska ge ett tips som man ska komma ihåg, vad skulle det vara?
– Det allra viktigaste är att man förstår vad det är som händer och vad man får veta vad man eventuellt ska göra. För att få veta det så behöver man kunna lyssna på radio och ta del av information från media och myndigheter.

Sveriges Radio P4 är beredskapskanal vid kriser och störningar. Därför är det viktigt att alltid kunna lyssna på radio.

– Man ska inte förlita sig på sin smartphone som laddar ur på en gång, utan se till att man har en gammal transistorradio, något som går på batteri, eller vev, där du kan lyssna på nyheter varje timme. Gå ut i bilen och lyssna en stund kan också vara ett alternativ, säger Anna Teljfors.

Mer information:

Ladda ner ”Om krisen eller kriget kommer” här (PDF)

Din Säkerhet.se: Kris och krig

MSB om broschyren ”Om krisen eller kriget kommer”

Ställ dina frågor till MSB:s kontaktcentrum

Den 21 maj – 29 juni svarar MSB:s kontaktcentrum på frågor.
Telefon: 0771-25 22 00
E-post: kontaktcentrum@msb.se
Sociala medier: dinsäkerhet.se på Facebook, Twitter och Instagram

Öppettider:
Måndag-fredag
21 maj: kl. 9.00-18.30
22 maj – 1 juni: kl. 8.30-18.30
4 juni – 29 juni: kl. 8.30-16.30

Lär dig hjälpa andra – i vardag som i kris

20 Apr

Filmen om hjärt- lungräddning är framtagen av MSB och Svenska rådet för hjärt-lungräddning.

Vill du bli en viktig resurs för samhället vid kriser? Genom att gå en kurs i första hjälpen eller hjärt-lungräddning (HLR) kan du hjälpa till att rädda liv.  

Om du går en kurs i hjärt-lungräddning får du lära dig hur du ska agera om någon har drabbats av hjärtstopp eller inte andas. Väljer du första hjälpen får du också lära dig hur man hanterar andra skador och akuta sjukdomstillstånd. Sådana utbildningar hittar du hos bland annat Civilförsvarsförbundet, räddningstjänsten i din kommun eller genom HLR-rådets webbplats. På 1177 Vårdguiden och på MSB:s webbplats DinSäkerhet.se kan du läsa mer.

Hjärtstartare
Hjärt-lungräddning görs för att skapa blodcirkulation på någon som drabbats av hjärtstopp tills ambulanspersonal anländer. Ju snabbare man kan få igång hjärtverksamhet och andning, desto större är chansen att personen ifråga överlever. För att få igång hjärtat kan man använda en hjärtstartare. Det är en maskin som finns på många offentliga platser. Den är lätt att använda eftersom den ger talade Hjärtstartare. Foto: Krisinformation.seinstruktioner till användaren. En förteckning över var du hittar närmaste hjärtstartare finns i Hjärtstartarregistret.

Så larmar du 112
Om någon behöver omedelbar hjälp, larma genom att ringa telefonnummer 112. Beskriv tydligt vad som har hänt och var du befinner dig. Uppge hur många som är skadade och vilka sorters skador de har. Om du behöver utföra hjärt-lungräddning men inte vet hur, kommer larmoperatören att tala om för dig hur du ska göra. Är ditt ärende inte akut, använd något av telefonnumren nedan.

  • För frågor om icke akuta sjukdomar och skador, ring 1177.
  • För att komma till polisen i icke akuta ärenden, ring 114 14.
  • För information om olyckor och kriser, ring 113 13.

Fördela arbetsuppgifterna vid en olycka
Om ni är flera på platsen för en olycka, så fördela uppgifterna mellan er. Medan en larmar 112 och påbörjar bröstkompressioner kan någon annan hämta hjärtstartare. Är du ensam kommer larmoperatören tala om för dig vad du ska göra. Lämna inte platsen innan hjälp har anlänt. Följ de instruktioner ni får av polisen eller räddningstjänsten. Läs mer på DinSäkerhet.se om hur du bör agera vid olyckor.

Vid hjärtstopp:

  • Larma 112 så snabbt du kan och berätta var du är och vad som har hänt.
  • Om någon drabbats av hjärtstopp, utför hjärt-lungräddning för att skapa blodcirkulation på den drabbade tills vårdpersonal anländer.
  • Om du inte är utbildad i första hjälpen eller hjärt-lungräddning berättar larmoperatören på SOS Alarm hur du ska göra.
  • Du kan använda en hjärtstartare för att försöka få igång hjärtat igen. Maskinen känner själv av om hjärtat slår och ger en strömstöt om det behövs.
  • Lämna inte platsen innan hjälp har anlänt. Följ de instruktioner ni får av polisen eller räddningstjänsten.

 

 

Risk för stor vårflod i år

19 Mar


Foto: Johan Eklund/ MSB

Den stora mängden snö i delar av landet gör att det finns risk för en stor vårflod i år. Men flera faktorer påverkar, så än är det för tidigt att säga hur det kommer att bli.

– Det finns mycket snö i delar av landet, framför allt i Dalarna och ut med Norrlandskusten. Lokalt kan det handla om två-tre gånger så mycket snö som det brukar vara. I och med att det är mycket snö så ökar ju risken för en större vårflod. Men sedan beror det på väderutvecklingen, säger Göran Lindström, vakthavande hydrolog på SMHI.

Göran Lindström. Foto: SMHI

Vilka faktorer påverkar hur stor vårfloden blir?
– I långsamma system med många sjöar bestäms det av volymen snö som smälter. Sjöarna dräneras långsamt och då är det mängden snö som avgör. Men i de mindre vattendragen som reagerar snabbt kan vårfloden bli större om snön ligger kvar länge, och om det sedan kommer plötslig värme, särskilt i kombination med regn.

MSB uppmanar länsstyrelser att se över översvämningsresurser
En stor vårflod medför risk för översvämningar på utsatta ställen. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, uppmanar kommuner och länsstyrelser att redan nu börja inventera vilka översvämningsresurser som finns på regional nivå. MSB har extra resurser som översvämningsbarriärer, pumpar och sandsäckar. Men om många kommuner drabbas samtidigt kan myndigheten behöva prioritera mellan kommuner.

Enligt MSB pågår förhandstappning av magasin på flera håll i förebyggande syfte. Än så länge är det för tidigt att säga om det blir några bekymmer.

– Det är lite högre sannolikhet än vanligt att det blir en stor vårflod, men det behöver inte betyda att det blir allvarliga problem. Exakt hur höga flöden det kommer att bli är svårt att säga just nu. Det styrs av väderutvecklingen, säger SMHI:s Göran Lindström.

När väntas vårfloden komma?
– Det är olika i olika delar av landet. Snösmältningen har ju börjat i Skåne, Blekinge och Öland. Där har en stor del av snön redan smält bort. Men där blir det inte riktigt en vårflod. Vårflod kan man mer tala om i de områden där det brukar vara mycket snö, ungefär från Dalarna och uppåt. I Dalarna generellt sett brukar vårfloden börja ungefär i april-maj.

SMHI har i nuläget, i mitten av mars, inga varningar för höga flöden utfärdade.
– Vi följer utvecklingen noga och kommer att varna om vi ser att flödena når upp till varningsnivåer, säger Göran Lindström.

FAKTA/ Vårflod

Tre faktorer som kan orsaka en stor vårflod:
• Mycket snö.
• Hög dygnsmedeltemperatur som ger snabb snösmältning.
(Varma dagar och kalla nätter gör att snön tinar och återfryser utan mycket avsmältning. Det krävs höga temperaturer under hela dygnet för en kraftig avsmältning.)
• Regn i samband med snösmältning.
Källa: SMHI

lj utvecklingen här: 

SMHI: Är en stor vårflod att vänta?

SMHI:s varningar

MSB:s lägesrapporter om höga flöden

Hydrologiskt nuläge på SMHI:s vattenwebb

Mer om vårflod och översvämningar: 

SMHI om vårflod

MSB:s förstärkningsresurser för översvämning

 

 

VMA via SMS – så funkar det!

5 Mar

Sedan den första juli förra året går det att skicka ut VMA, Viktigt meddelande till allmänheten, via SMS-meddelanden till de som befinner sig i området som larmet gäller. Ett tillfälle när SMS användes var den 21 september 2017, när det brann i en industribyggnad i Örnsköldsvik.

Branden utbröt klockan 14.41 på eftermiddagen på Domsjö fabriker strax söder om Örnsköldsvik. Klockan 15.03 begärde räddningstjänsten VMA på grund av kraftig rökutveckling som drog in över Hörnettområdet som ligger i närheten.

Vid industribranden i Domsjö fabriker i Örnsköldsvik i september 2017 skickades varningsmeddelande ut via SMS. Foto: Anton Kårén.

– Det är alltid en behörig representant från en myndighet eller organisation som begär att ett Viktigt meddelande till allmänheten ska skickas ut. Till exempel vid olyckor och risk för olyckor är det räddningschefen eller räddningsledaren som kan begära VMA, vid utsläpp av radioaktiva ämnen är det Strålskyddsmyndigheten, och så vidare, säger Per Einerfors, krisberedskapssamordnare hos SOS Alarm.

Då skickas VMA ut

VMA skickas ut bland annat vid olyckor, grov störning av allmän ordning, vid utsläpp av giftiga eller skadliga ämnen och spridning av smittsamma sjukdomar. Det används också vid elavbrott, teleavbrott och vid extraordinära händelser inom områden som myndigheter, regeringen och kommuner och landsting ansvarar för.

Per Einerfors
Krisberedskapssamordnare
SOS Alarm

– Texten i meddelandena utgår ifrån färdiga mallar och anpassas till den specifika händelsen av SOS Alarms krisberedskap, Sveriges Radios sändningsledning och den som begärt VMA-meddelandet, till exempel räddningschef i beredskap, säger Per Einerfors.

SMS ett komplement

SMS används för att komplettera de traditionella kanalerna som används för att förmedla ett Viktigt meddelande till allmänheten, det vill säga radio, tv, utomhusvarningssystemet ”Hesa Fredrik” och talmeddelande via fast telefoni.
Men det är inte alltid som SMS används.
– Det finns flera orsaker till det. En orsak kan vara tidpunkten då en samhällsstörning inträffar. Att skicka ut SMS vid en stor brand klockan 03.00 har sannolikt inte samma effekt som vid motsvarande samhällsstörning mitt på dagen. Det görs alltid en bedömning av en behörig representant från myndighet eller organisation vid varje incident som sker, med allmänhetens bästa i åtanke, säger Per Einerfors.
Vid branden i Domsjö fabriker i Örnsköldsvik skickades ett VMA informationsmeddelande ut med SMS och röstmeddelande. Totalt skickades 1354 SMS och 356 röstmeddelanden ut i Hörnettområdet, där röken drog in.
– SMS-utskicken med Viktigt meddelande till allmänheten når ut till både mobiler som är adressregistrerade i det drabbade området, och till mobiler som befinner sig i området när meddelandet skickas ut, berättar Per Einerfors.

SMS skickas med hjälp av positionering

Det senare, positionering av mobiler blev möjligt tack vare en lagändring som trädde i kraft den 1 juli 2017. Sedan lagändringen trädde i kraft den första juli 2017 och fram till slutet av februari 2018 har VMA skickats ut via positionerade SMS 22 gånger.

Såhär kan ett VMA-meddelande som skickas ut via SMS se ut.

Man behöver inte registrera sig någonstans för att få SMS:en. Man måste dock antingen befinna sig i området som varningen gäller, eller ha telefonnumret adressregistrerat inom området. Om telefonen är avstängd, om du har dålig täckning eller om du befinner dig utanför området där ett VMA är utfärdat får du inget SMS.
– Det är dock en funktion som är påtänkt, att personer med mobiler som ger sig in i ett område där ett Viktigt meddelande till allmänheten fortfarande är aktuellt ska kunna få ett SMS. Likaså ska en person som fått ursprungligt SMS för Viktigt meddelande till allmänheten få SMS för Faran över även om personen lämnat området, säger Per Einerfors hos SOS Alarm.

Faran över

Vid branden i Domsjö fabriker i september 2017 begärde räddningstjänsten klockan 16:33 Faran över. Det beskedet går ut via TV, radio, telefon och SMS, det vill säga alla de kanaler som det ursprungliga meddelandet om branden gick ut i.
När ett Viktigt meddelande till allmänheten sänds ut med SMS skickas ett stort antal SMS-meddelanden per sekund. Om meddelandet ska skickas ut till många mobiltelefoner kan det uppstå köbildning. I slutändan är det teleoperatörernas kapacitet som avgör hur lång tid det tar.
Samtliga teleoperatörer är enligt lag skyldiga att förmedla VMA-meddelande till allmänheten. I nuläget har Telia, Telenor och Tele2 anslutit sig. Med övriga operatörer pågår det för tillfället en dialog. Det finns för tillfället inget fastställt datum när operatörerna ska ha tekniken klar.
Uppdatering 7/6: Nu kan alla i Sverige få varnings-SMS där de befinner sig. Från och med den 7 juni kan alla mobiloperatörer som verkar i Sverige skicka positionsbaserade SMS med Viktigt meddelande till Allmänheten, VMA, från SOS Alarm. Det innebär att alla kommer att få aktuella varningar till sina mobiltelefoner i ett område där exempelvis bränder, extremväder eller attentat sker.

 

Uppdrag: skydda valet

7 Feb

För en textad version, klicka på kugghjulet (inställningar) i videospelaren och slå på undertexter (svenska).

I september är det val till riksdag, kommuner och landsting. Efter att ha noterat utländska försök att påverka presidentvalen i USA och Frankrike arbetar MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, med att minska risken för att samma sak ska hända i Sverige.

– I samband med det amerikanska presidentvalet såg vi försök att genomföra IT-angrepp mot valsystemet, ryktesspridning om valsystemets trovärdighet, angrepp mot politiska partier där man stal information och läckte den. Försök att påverka väljare att rösta på ett felaktigt sätt, till exempel via sms eller webbsidor som inte fanns, berättar Sebastian Bay, projektledare för MSB:s arbete med att möta informationspåverkan.

Hur skyddar man ett val mot påverkan från främmande makt? Sedan ett år tillbaka har MSB arbetat med frågan. Projektet är inriktat på öka förmågan att upptäcka och möta utländska påverkansförsök riktade mot det svenska valet. Sedan starten har Sebastian Bay och hans kollegor besökt sex orter i landet (Malmö, Göteborg, Alvesta, Stockholm, Östersund och Umeå) och hållit föreläsningar riktade till alla kommuner och länsstyrelser. De har också besökt ett antal myndigheter och hållit utbildningar för journalister.

– MSB har huvudsakligen jobbat med att öka förståelsen för den här typen av risker i samband med val. Det har vi gjort genom att utbilda valadministrationen, Sveriges kommuner, länsstyrelser och Valmyndigheten för att öka deras förmåga att identifiera och möta påverkan, säger Sebastian Bay.

Vad kan myndigheterna göra om man väl upptäcker ett påverkansförsök?
– Det beror på vad det är för typ av påverkan man har utsatts för. Om det är ett IT-angrepp så behöver man naturligtvis avbryta angreppet, men även bedöma konsekvenserna och hantera dem. Om det är ryktesspridning eller falsk information så behöver man hantera det genom att sprida korrekt information.

Finns det något som vanliga medborgare kan göra?
– Som medborgare behöver man naturligtvis vara källkritisk och ta ett större ansvar för att kontrollera att den information man nås av är korrekt och att avsändaren är den den utger sig för att vara.

Hur orolig ska man vara? Finns det en risk att ett annat land kan påverka utgången i det svenska valet?
– Det finns en risk, eftersom vi har sett det här i andra länder. Man behöver inte vara särskilt orolig, men man behöver vara beredd och ta med sig det här perspektivet.

Hur stabilt är det svenska valsystemet?
– Det svenska valsystemet är otroligt robust. Det är robust för att det är decentraliserat, manuellt och transparent. Därför ska man inte vara orolig för att man kan påverka valsystemet i sig. Däremot skulle man kunna påverka förtroendet för valsystemet. Det är allvarligt och därför måste vi vara förberedda, säger Sebastian Bay.

 

Läs mer: 

MSB: Myndighetens arbete med valet 2018

MSB: Myndigheterna samverkar för att skydda höstens val

Förbered dig för höststormar

30 Okt


Träd som fallit ned över järnväg vid en storm. Foto: Johan Eklund, MSB.

Nästan varje höst drabbas Sverige av stormar. Stormar i vårt land är nästan aldrig lika farliga som exempelvis de tropiska cykloner som drabbat Västindien och Mellanamerika i år. Men det kan ändå vara bra att se över sin egen beredskap för storm.  Stormar kan leda till att du måste klara dig en kortare eller längre period utan el, värme och vatten. Stormar kan också förstöra ditt hus eller annan egendom och leda till trafikproblem. Det är främst den kommunala räddningstjänsten som ansvarar för räddningsarbetet i samband med stormar och oväder.

– Vi brukar få många larm om olyckor som orsakats av hårda vindar. Det är alltifrån lösa takpannor till omkullblåsta träd, lösa föremål eller byggnadsställningar som blåst omkull, berättar Madelein Nilsson som är stabschef på Räddningstjänsten Storgöteborg.

När en storm är i annalkande går SMHI ut med en stormvarning.  – Madelein Nilsson har några tips på hur man kan då kan förbereda sig.

  • Ta bort lösa föremål från trädgårdar, uteplatser och balkonger. Till exempel studsmattor, cyklar, krukor, soptunnor och andra föremål som kan blåsa iväg och ställa till skada.
  • Rensa dagvattenbrunnar från löv och skräp så att regnvatten fritt kan rinna undan.
  • Säkra byggnadsställningar så att inget löst material kan lossna och vålla skada.
  • Se över annan lös egendom kring ditt hus.


Madelein Nilsson, räddningstjänsten.

Stormar leder också ofta till strömavbrott som under höst- och vinter kan vara särskilt besvärliga på grund av mörkret och kylan. Men alla kan förbereda sig genom att ha rätt utrustning hemma, berättar Tony Abaji som jobbar på Energimyndigheten.
– Filtar, ficklampor, ljus, ett spritkök och en batteriradio är saker som alla kan behöva vid ett längre el- eller värmeavbrott. – Alternativa strömkällor för att kunna ladda mobiler och datorer kan också vara bra att ha, som solcellsladdare eller en powerbank. Vid omfattande strömavbrott kan det också bli svårt att få reda på vad som händer. Tony Abaji rekommenderar att du följer myndigheternas information via din lokala kanal i Sveriges Radio P4.
– Prata också med dina grannar för att få information om händelsen. Det är bra att ha tillgång till en batteridriven radio för att kunna ta del av information. En annan möjlighet kan vara att lyssna på radio i bilen, säger Tony Abaji. – Tänk också på att hjälpa varandra, speciellt de som behöver stöd för att klara sig själva till vardags.

Tony Abaji, Energimyndigheten.

Det finns också stor risk för att stormar ställer till det i trafiken. Träd kan till exempel blåsa ner över vägar och järnvägar. Rikligt regn kan leda till översvämmade vägar. I många fall kan det vara klokt att inte ge sig ut i trafiken. Följ de råd som polis och andra myndigheter går ut med. Om du är tvungen att köra bil, tänk förebyggande genom att exempelvis klä dig varmt och ha med dig vatten, filtar och reservbränsle.

Här kan du få mer information:

Krisinformation.se om stormar och oväder

Frågor och svar om stormar och oväder

SMHI om stormar i Sverige

Räddningstjänsten Stor Göteborgs råd vid stormar

Vem namnger stormar? (SMHI) 

DinSäkerhet.se om hur du förbereder dig för stormar

 

Så kommer du att märka av militärövningen Aurora

8 Sep
Bild tagen vid tidigare tillfälle, Arméövning 15. Foto: David Gernes/ Försvarsmakten

Den 11 september inleds Aurora 17 som är den största militärövningen i Sverige på över 20 år. Fler än 19 000 svenskar deltar och även flera utländska förband från bland annat USA, Finland och Estland.

Under tre veckor i september pågår Försvarsmaktens övning Aurora och det kommer att både höras och synas. I övningsområdena kan det handla om lågflygande flygplan, svallvågor från fartyg eller begränsad framkomlighet i trafiken.
Övningen kommer att pågå på flera håll i landet, men framför allt vara koncentrerad till Göteborg, Mälardalen, Stockholmsområdet, Gotland och längs östkusten från Trosa ner till Oskarshamn.
– Eftersom det här är en övning som omfattar hela Försvarsmakten med flygplan, helikoptrar, fartyg, soldater på marken och stridsfordon, så kommer det så klart att höras och märkas. Det kommer att påverka trafiken på vägarna när vi förflyttar våra förband, säger Jesper Tengroth, pressekreterare på Försvarsmakten.

Vad gör ni för att minska störningarna då?
– Vi försöker informera så mycket som det bara går på olika sätt, i tidningar, skicka ut brev till vissa hushåll, prata med dig och informera Sveriges Radios trafikredaktion så att de kan ge korrekt trafikinformation.

Intervju med Jesper Tengroth, pressekreterare Försvarsmakten. Foto: Krisinformation.se

Övar på att en främmande makt anfaller Sverige

Aurora handlar om att Försvarsmakten ska öva sin förmåga att möta ett väpnat angrepp mot Sverige. Övningen inleds med att Sverige tar emot utländska förband i Göteborg inom ramen för värdlandsstöd, det vill säga man övar på att ta emot de länder som ska agera stöd för Sverige. Sedan ska förbanden transporteras till Mälardalsområdet och Gotland. Därefter är scenariot att en fiende luftlandsätter norr om Stockholm och Sverige måste försvara sig. Sedan blir det en gemensam kustförsvarsoperation längs med Östersjökusten i Södermanland. På Gotland blir det övning i strid och stridens konsekvenser med både militära och civila skador. Övningen avslutas i Södermanland.

Vad är syftet med övningen?
– I det senaste försvarsbeslutet så framgår det att Försvarsmakten ska öka sin operativa förmåga. För att vi ska kunna göra det så måste vi öva. I försvarsbeslutet framgår också att vi ska kunna försvara oss själva eller tillsammans med andra och därför är det också naturligt att vi bjuder in andra nationer till den här övningen, säger Jesper Tengroth.

Men försvaret ska alltså öva på att Sverige blir angripet av ett annat land. Är det ett realistiskt scenario, finns det risk för det?
– Man ska inte vara orolig för att det ska bli krig i Sverige i nästa vecka eller om en månad. Men ifall det värsta inträffar så måste vi vara redo. Det är ju precis som för räddningstjänsten, de måste också öva då och då. Ingen skulle ju vilja höra från Försvarsmakten att nu har det här inträffat, men det har vi inte övat på så det vet vi inte hur vi ska hantera. Alltså är det jätteviktigt att vi övar, men det betyder inte att man ska känna oro för att det ska bli krig.

Finns det någon risk att spänningar mellan länder ökar om man har en sådan här övning?
– Sverige måste få öva precis som andra länder måste få öva. Jag kan inte ta ställning till om andra länder ska tycka det ena eller det andra om våra övningar. För oss är det viktigt att vi övar och det är vår rätt att få göra det, säger Jesper Tengroth.

Fakta/ Aurora 17

När: 11-29 september
Var: Förband i hela Sverige är involverade, men mest berörda är områden i Mälardalen, Stockholm, Gotland och Göteborg.
Antal svenska deltagare: Ca 19 000 personer
Antal deltagare från andra länder: Ca 1 500 personer
Vilka deltar: Förutom Sverige även Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Litauen, Norge och USA.
Källa: Försvarsmakten

Försvarsmakten: Här övar vi

Trafikverket: Trafikpåverkan under Försvarsmaktens övning Aurora 17

Sveriges Radios trafikredaktion

Spara