Om råd vid attentat

attentat-3

Krisinformation.se har i samarbete med MSB tagit fram råd till allmänheten vid attentat. Råden är skapade för dem som hamnar i situationer där gärningsmän riktar våld mot människor i en offentlig miljö. Här berättar Stefan Anering på MSB om bakgrunden till råden.

Om man skulle hamna i en situation där man riskerar att utsättas för våld bör man försöka att sätta sig själv i säkerhet, skapa en överblick av vad som hänt och sätta mobiltelefonen på ljudlöst. Man bör följa polisens och räddningstjänstens uppmaningar, hjälpa dem som behöver hjälp och varna dem som befinner sig nära. Läs råden på Krisinformation.se

stefan-2
Stefan Anering, biträdande enhetschef på avdelningen för utveckling av samhällsskydd, enheten för brand- och olycksförebyggande arbete på MSB. Stefan är också MSB:s representant i referensgruppen hos Samordnaren mot våldsbejakande extremism.

Vilka situationer är de här råden utformade för?
De här råden är utformade för situationer när en eller flera gärningsmän använder sig av dödligt våld, mot människor i en offentlig miljö i Sverige. Råden är främst riktade till den som befinner sig mitt i situationen eller i den absoluta närheten. Våldet kan vara till exempel att någon skjuter, använder kniv eller sprängämnen för att skada andra. Det finns mer detaljerade råd i bland annat Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Men vi har valt att hålla råden på en övergripande nivå, både för att inte låsa oss vid en specifik typ av händelse och för att betona att det är viktigt att individen tar ansvar och agerar utifrån situationen.

Varför kommer MSB med de här råden?
Vi vill att människor ska vara medvetna om att det här kan hända och att man kan förbereda sig för sådana situationer. Är man förberedd kan man minska risken att skadas och man kan också ha möjlighet att hjälpa andra. Vi vill att människor har funderat på detta och förberett sig så att man vet hur man kan agera till dess att hjälp anländer. Vi har också upplevt att det finns en efterfrågan från allmänheten på den här typen av information med tanke på det som hänt i till exempel Paris, Nice, Bryssel och i Tyskland. Vi får inte heller glömma att vi haft attentat även i Sverige, på Bryggargatan i Stockholm julen 2010 och attentatet på Kronans skola i Trollhättan 2015.

Vi vill att människor har funderat på detta och förberett sig

Varför är råden så allmänt hållna?
Det är väldigt svårt att gå in på detaljer eftersom man inte kan förutspå hur situationen ser ut i förväg eller vad som är det bästa handlingsalternativet för den som drabbas. Med råden ger vi exempel på hur man kan agera, sedan är det individen som måste avgöra om det i en situation är bäst att till exempel gömma sig, fly eller i vissa fall försvara sig.

Ska man behöva vara rädd?
Rädsla är en känsla och vi människor reagerar olika och så är det bara. Däremot är det bra att vara förberedd på olika situationer som kan uppstå och lära sig mer om hur man kan skydda sig och sina närmaste i sådana situationer.

Finns liknande råd hos andra svenska myndigheter?
Polisen har tagit fram egna råd till allmänheten. Vi har tagit fram våra råd utifrån MSB:s uppdrag inom krisberedskapen. MSB, Polisen och Skolverket har även gett ut en skrift om hur man kan agera vid väpnat våld. Den skriften är riktad till skolpersonal.

Tema krisberedskap: Om krisen kommer

checklista-3
Den som förbereder sig för en kris ökar sina chanser att klara sig jämfört med den som inte har gjort det. Krisinformation.se har därför samlat länkar till några viktiga tips om hur du kan höja din egen krisberedskap inom några olika områden. 
 

Sidan Om krisen kommer har skapats för att samla information om vad man själv kan göra för att förebygga kriser. Informationen vi hänvisar till kommer från ansvariga aktörer i krishanteringssystemet, eftersom det ingår i vårt uppdrag att hjälpa till att sprida sådan information.

Livsmedel, dricksvatten och värme
Som vi tidigare skrivit om här på Krisinfobloggen, är det bra att förbereda sig med tillgång till mat och vatten, värmekällor, batteriradio och ficklampor med extra batterier och annat i en krislåda. Men det kan också vara viktigt att förbereda sig så att man har tillgång till information eller har vissa kunskaper som underlättar i en kris.

Vad man kan behöva känna till
Under epidemier till exempel kan det vara bra att känna till hur smittspridning sker, för på så sätt minskar risken att smittan sprids och drabbar många människor. Det är alltid bra om du känner till vad du bör göra vid Viktigt meddelande till allmänheten, VMA och att du vet vilka samhällets viktigaste telefonnummer är. Om varken telefoni, internet eller radio skulle fungera kan det vara bra att veta var kommunens resurser finns, som värmestugor och trygghetspunkter eller informationstavlor.

hur människor agerar i krissituationer

Om krisen kommer tar också upp hur du ökar din beredskap mot strömavbrott, telestörningar och hur du kan förbereda dig för stormar och oväder.

poddcast_liggandeVi har också en länk till MSB:s podcastserie Om krisen kommer. Podcasten tar bland annat upp hur en utrymning går till, hur människor agerar i krissituationer, grunderna för en god hemberedskap, propaganda på internet och mycket annat.

Krisinformation.se hittar du fler tips om krisberedskap och länkar till information från de ansvariga i krishanteringssystemet.

Finns det något annat du tycker att man kan behöva känna till inför olika sorters kriser? Tipsa oss gärna

 

/Redaktionen, Krisinformation.se

Tema Krisberedskap: Hur länge kan du leva på maten i ditt skafferi?

Foto: TT.

När orkanen Matthew närmade sig Floridas kust i höstas bunkrade människor mat och vatten för att inte riskera att svälta efter orkanens härjningar. Nu är orkaner knappast ett problem i Sverige, men det finns andra händelser som kan göra det svårt för dig att skaffa fram mat. Och kommer krisen plötsligt hinner du kanske inte bunkra. Då kan det vara bra att redan ha extra mat hemma.

– Vi är vana vid att det alltid finns dricksvatten i kranen och mat att handla men våga tänk tanken om vad du skulle göra om det en dag inte var så. Tänk efter kring varors hållbarhet när du handlar. Kräver de en kyl eller frys? Håller de i rumstemperatur? Måste de tillagas? Att äta mjöl eller socker är inte så roligt. Då kanske det är bra att ha en burk med bönor eller tonfisk. Det är proteinrik mat som också håller sig länge, säger Therese Frisell, sakkunnig inom livsmedelsförsörjning på Livsmedelsverket.

Är du förberedd hjälper du samhället att hjälpa svaga

Det finns inga lagar eller regler som säger att du måste ha mat hemma men i en kris prioriterar samhället de som är mest utsatta först. Är du vuxen och frisk förväntas du klara dig själv i större utsträckning, ett budskap som många kommuner, exempelvis Göteborgs stad, har gått ut med.

– Är du förberedd innebär det också att du hjälper samhället att hjälpa svaga grupper, som sjuka eller äldre. Vissa kommuner planerar för så kallade trygghetspunkter där man kan få information, värma sig och kanske köpa mat, säger Therese Frisell.

Mat även under kriser

Livsmedelsverket har en dialog med aktörerna i livsmedelsbranschen om hur livsmedelsförsörjningen ska kunna upprätthållas även under svåra omständigheter.

– Vårt uppdrag är att se hur vi myndigheter bäst kan stötta företagen så att vi får ut mat till butikerna även under kriser.

Sverige är inte självförsörjande

I och med att planeringen för civilt försvar har återupptagits ses beredskapen över för mer långvariga störningar i samhället. Mycket av arbetet återstår när det gäller livsmedelsförsörjning vid en långvarig kris, både på kommunal och nationell nivå, berättar Therese Frisell.

Sverige är inte självförsörjande när det gäller livsmedel och vi har en situation där många jordbruk läggs ner. I dag finns inga planer om hur vi skulle kunna öka vår livsmedelsproduktion i landet om det skulle uppstå en långvarig kris. Blir det livsmedelsbrist i världen tror jag att länder i första hand tillgodoser sina egna behov av livsmedel innan de hjälper andra. Detta skulle kunna bli problematiskt och det är därför det är viktigt att arbeta med de här frågorna.

Civilförsvarsförbundet och på DinSäkerhet.se hittar du tips på matvaror som är bra att ha hemma. De har också checklistor och annan bra information om du vill förbättra din krisberedskap.

Therese Frisell, Livsmedelsverket. Foto: Livsmedelsverket.
Therese Frisell, Livsmedelsverket. Foto: Livsmedelsverket.

Tema krisberedskap: Vem behöver dig när vardagen vänds upp och ner?

Foto: China Photo Press/TT.

Den som har förberett sig på samhällskriser har större möjlighet att hjälpa andra när en kris inträffar. Christina Andersson på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap berättar om MSB:s och kommuners arbete för att höja medvetenheten om kriser.

Vi lever i en orolig tid, både utifrån den säkerhetspolitiska situationen men också utifrån konsekvenserna av ett förändrat klimat. Det gör att intresset ökar för hur vi kan klara oss i ett läge då samhället inte fungerar som vi är vana vid, när det råder brist på både mat och vatten, då kanske elektriciteten är utslagen liksom internet och telefoni. Både privatpersoner, politiker och de som jobbar med krisberedskap har frågan högt på agendan.

Många frågar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, vilka rekommendationer som finns vad gäller bunkring av livsmedel eller dricksvatten.

Efter vars och ens förmåga

Det finns en grundprincip i vårt samhälle och den innebär att alla människor har ett ansvar för sitt eget liv och sin egendom. Den principen gäller även då samhället inte fungerar som vi är vana vid.

MSB:s inriktning är att alla som kan ska klara försörjningen av mat, vatten, värme och information i minst tre dygn – minst 72 timmar – vid en samhällskris. Det kallas ofta 72-timmarsbudskapet. Samhällets resurser kommer inte att räcka till alla samtidigt utan måste först gå till de mest utsatta och hårdast drabbade. Andra kommer att få klara sig själva en tid. Hur länge går inte att säga, det beror bland annat på krisens omfattning.

Tre dygn är ett minimum

Tre dygn är ett minimum. Många har säkert redan den möjligheten, även om de personliga kraven måste sänkas. Självklart ökar möjligheten att klara en besvärlig vardag med nivån på den egna hemberedskapen. Och framför allt – ju högre den egna beredskapen är desto större blir möjligheten att hjälpa andra som inte har samma förutsättningar.

Poängen med 72-timmarsbudskapet är främst att få var och en att reflektera. Hur skulle just jag och mina anhöriga klara en situation då samhällets normala service och tjänster inte fungerar? Reflektion (riskmedvetenhet) är första steget till handling.

Krisberedskapsvecka ska ge reflektion

Många kommuner har hört av sig till MSB för att de vill ha råd och stöd när de ska kommunicera om människors krisberedskap. Vad ska vi säga? Vilka rekommendationer gäller egentligen och hur säger vi det? Därför satsar MSB nu på en årlig krisberedskapsvecka med start 2017. Nästa år infaller den vecka 19, 8-14 maj.

Syftet med krisberedskapsveckan är att kommunerna, som står närmast medborgarna och har ett stort informationsansvar, ska genomföra olika aktiviteter för att uppmärksamma invånarna på lokala hot och risker och hur de kan förbereda sig om något skulle hända. Fokus ska ligga på händelser som innebär svåra störningar i samhället. Hur drabbar ett omfattande elavbrott just vår kommun och hur påverkar det alla som bor här? Eller; hur ser evakueringsplanen ut vid ett dammbrott och vad gäller för de som kan drabbas? Riskmedvetna samhällsmedborgare stärker vår samlade krisberedskapsförmåga, oavsett hotbild.

Vi behöver alla förbereda oss för att tillsammans kunna möta hoten och klara Sverige ur framtida samhällskriser. Den viktigaste tillgången är andra människor och viljan att hjälpa varandra. Vem behöver dig?

Text: Christina Andersson, MSB.

STOCKHOLM 161003 Christina Andersson, MSB. Foto: Sören Andersson COPYRIGHT SÖREN ANDERSSON/2SEE AB
Christina Andersson, MSB.
Foto: Sören Andersson.

Mer om krisberedskap

MSB.se om krisberedskapsveckan

Krisinformation.se Om krisen kommer

DinSäkerhet.se om krisberedskap

Tema krisberedskap: Så arbetar kommuner med trygghetspunkter

Hanna Mehaj Fotograf Anette Stendahl

Hanna Mehaj, beredskaps- och säkerhetssamordnare i Eksjö kommun. Foto: Anette Stendahl.

Trygghetspunkter är något som en del kommuner inrättar vid störningar och kriser. Krisinfobloggen har intervjuat Hanna Mehaj, Beredskaps- och säkerhetssamordnare på räddningstjänsten i Eksjö kommun om vilket stöd invånare i Eksjö kan få på trygghetspunkterna.

Efter stormarna Gudrun och Per diskuterade man i Eksjö kommun om de värmestugor som kommunen satte upp bara skulle vara värmestugor. I vissa händelser finns behov av annat stöd än under stormar och strömavbrott, som tillgång till information, mat, värme och övernattning.

Därför beslutade man att inrätta vad man kallar trygghetspunkter. Dessa ska ge invånare och de som vistas i kommunen rätt stöd under samhällskriser. Därför finns olika planer för varje trygghetspunkt i Eksjö kommun, berättar Hanna Mehaj.

– En är inrättad i ett äldreboende och där är inriktningen på de äldres behov, oavsett om de bor på äldreboendet eller inte.

Alla som behöver det kan ta del av reservkraft, information och dricksvatten på äldreboendet, men övernattningen är anpassad efter de äldres behov. En annan av kommunens trygghetspunkter finns i en idrottshall där 240 personer får plats för övernattning, bland annat barnfamiljer.

Beslut att aktivera

Beslutet att aktivera en eller flera trygghetspunkter tas när kommunens krisledningsgrupp tillträder under en händelse. Sedan informeras allmänheten via SR P4 Jönköping, informationsnumret 113 13, och via kommunens webbplats och Facebookkonto.

– Vi kommunicerar detta till allmänheten i förväg så att de vet vart de ska ta sig om något allvarligt inträffar. Informationen går ut via kommunens webbplats, i sociala medier och i en trycksak till hushållen.

Stort intresse för Eksjös arbete

Många krisberedskapssamordnare i andra kommuner har hört av sig till Hanna. De vill veta mer om arbetet med trygghetspunkter och vad man bör tänka på.

– Är det drivmedel som behövs, eller livsmedel?

Det räcker inte bara med att inrätta trygghetspunkter, betonar Hanna.

– Är det drivmedel som behövs, eller livsmedel? Man måste säkerställa att reservkraften kan kopplas in av behörig installatör när det behövs. Det måste finnas personal eller frivilliga som bemannar trygghetspunkten om något inträffar. Man kanske måste teckna avtal med livsmedelsleverantörer och transportfirmor för att kunna garantera att hela kedjan av krishanteringen som rör en trygghetspunkt fungerar, säger Hanna Mehaj. 

Länkar

Trygghetspunkter i andra kommuner

På trygghetspunkter kan man få information, värme, dricksvatten, lättare förtäring eller övernattning. På vissa finns nödtelefon så att man kan nå 112 vid telestörningar. Trygghetspunkter kan inrättas i äldreboenden, skolor eller församlingshem som har tillgång till reservkraft, telefoni, hygienutrymmen, kök och andra nödvändigheter. Trygghetspunkter bemannas ofta av frivilliga och kommunens personal.

Är du intresserad av att veta mer om trygghetspunkter? Nedan finns länkar till några av de kommuner som använder trygghetspunkter. Tipsa oss gärna om hur just din kommun arbetar med stöd till invånarna före eller under kriser.

Regnet medför problem med dricksvattnet

VATTENKRAN

Den senaste veckan har Krisinformation.se rapporterat om flera kommuner som har problem med bakterier i dricksvattnet. Invånarna har uppmanats att koka vattnet innan det används till mat och dryck. Redaktionen har fått många frågor om varför många kommuner drabbats just nu. Vi har pratat med statsinspektör Christer Johansson på Livsmedelsverket. Han berättar att det är rätt vanligt med problem i dricksvattenförsörjningen, särskilt i samband med kraftig nederbörd.

– Det händer i genomsnitt varje till varannan vecka brukar vi säga. Så det är ganska ofta som kommunerna utfärdar kokningsrekommendationer.

Vad beror det på att flera kommuner i landet har bakterier i dricksvattnet just nu?

– De kokningsrekommendationer vi nu har hört talas om har flera olika orsaker. Det är dock inte ovanligt med problem med bakterier i dricksvattnet på sensommaren och hösten varje år. Det beror oftast på kraftiga regnfall, framför allt efter längre torrperioder, då regnvatten tränger in i dricksvattensystemet. Reningen i vattenverken kan också vara underdimensionerad och fungerar då inte optimalt när det regnar kraftigt. Ett annat problem kan vara att reservoarer och vattentorn är otäta och att avföring från fåglar sköljs ner från taket på vattentornen in i dricksvattnet. Ytterligare en orsak till dålig dricksvattenkvalitet kan vara bristande rutiner vid läcklagning eller nyanläggning av dricksvattenledningar.

– Vad vi har sett är det olika orsaker till kokningsrekommendationerna, men ett samband för flera av dem är regnet. Nederbörd är ofta den gemensamma nämnaren, inget annat.

Kan det finnas något samband mellan de olika problemen?

– Vad vi har sett är det olika orsaker till kokningsrekommendationerna, men ett samband för flera av dem är regnet. Nederbörd är ofta den gemensamma nämnaren, inget annat.

Hur förbereder man sig bäst som privatperson för dricksvattenproblem?

– Lyssna på vad kommunen går ut med för information och följ deras rekommendationer. Ibland ställer kommunen ut tankar där du kan hämta dricksvatten om du inte vill koka. Du kan även köpa flaskvatten.

Hur mycket vatten bör man då ha hemma?

– Man brukar säga att det behövs två liter per person och dygn. För att vara säker på att vattnet håller sig fräscht rekommenderar vi att du byter ut det en gång i veckan.

Finns det något man kan göra för att minska dricksvattenproblemen?

– Vi anser att kommunerna måste öka underhållet av dricksvattenanläggningarna, inklusive ledningsnät och reservoarer. På en del ställen behöver takten att byta ut vattenledningsnätet också öka. Nätet är gammalt på många håll i landet och underhållet för dåligt.

MSB har också tittat på problemen med dricksvatten i Sverige. De uppger i sin nationella risk- och förmågebedömning för 2016 att vatten och avloppssystemen i många kommuner är gammal och att upprustning inte alltid har skett och att detta är ett växande problem. Läs mer här.

Mer information om dricksvatten:

Krisinformation.se om dricksvattenförsörjning
Krisinformation.se om smitta via livsmedel och vatten
Livsmedelsverket om krisberedskap vid dricksvattenförsörjning
Livsmedelsverkets råd när vattnet ska kokas
Livsmedelsverket om hur man förvarar dricksvatten i dunk.

När naturen måste brinna

IMG_0266_1
Många djur- och växtarter behöver bränder för att kunna överleva. För att bevara den biologiska mångfalden genomför länsstyrelser, kommuner och skogsbolag kontrollerade naturvårdsbränningar.
Johan Rova, förvaltare av naturreservat, Länsstyrelsen i Jönköping, berättar om säkerhetsarbetet vid naturvårdsbränning. 

Hur avgör man när det går att bränna?
Det är en balansgång. I ena änden ska vi se till att få till eld. I andra änden kan det vara så torrt i ytskiktet att minsta gnista kan få mossan att tända. När det är varmt och torrt finns det alltid en risk att branden sprider sig explosionsartat.

Varför kan man inte bränna när det är ganska fuktigt?

Bränningen sker för att hjälpa djur- och växtarter som har anpassat sig till när det brinner i naturen, när det är torrt och varmt och blixten slår ner. I naturreservaten försöker vi efterlikna de naturliga förhållandena, alltså är den ideala tiden mitt i sommaren när det är som farligast att elda. Ofta råder eldningsförbud då och det gäller även naturvårdsbränningar, så vissa somrar kan det vara svårt att hitta dagar då det verkligen går att bränna.

Hur ser säkerhetsrutinerna ut vid naturvårdsbränning?
Innan vi tar fram tändstickorna måste vattnet vara på plats. Vi har vattenslang dragen runt hela naturvårdsbränningen. Större sjöar eller vägar kan utgöra gränser för bränningsområdet. Området utanför vattnas innan. Inför varje bränning gör vi en bränningsplan och stämmer av med räddningstjänsten så att de vet vilket område det gäller, hur vi avgränsar, vilka som ska kontaktas, till exempel grannar, turistbyrån och så vidare. Strax innan bränning informerar räddningschefen SOS Alarm så att alla larmcentraler kan se var naturvårdsbränning pågår.

”Vi behöver också en tydlig vind.”

Hur går det till när ni bränner?
Om det blåser från väst till öst börjar vi i den östra delen av där vi ska bränna. Vi går ett par meter in i området och låter det brinna med vinden ut mot östra gränsen. Efter att det brunnit ut, går vi ytterligare några meter in i området och tänder ett nytt eldband där, som får brinna mot där det redan brunnit. Så fortsätter vi sedan, en remsa i taget, mot vinden. Därför behöver vi också en tydlig vind. Det får inte blåsa för mycket, eller för lite, för då kan elden sprida sig okontrollerat. Mellan en och fem meter per sekund är ofta lagom.

Hur informerar ni allmänheten?
Framför allt går meddelande ut via lokalradions trafikinformation. Länsstyrelsen publicerar information på sin webbplats och ofta i sociala medier som Facebook och Twitter. Det finns för det mesta information också på naturreservatets anslagstavlor och andra informationsskyltar i området.

”som att sticka ner foten i en sjö av glödande barr.”

Vad ska man tänka på som privatperson vid naturvårdsbränning?
Träd som har brunnit av vid basen eller i rötterna kan falla ljudlöst vid minsta vindpust. Risken för fallande träd varar ofta ända till höststormarna så man ska vara väldigt försiktig efter en brand. Det andra är glödande myrstackar. Nedanför stacken finns myrornas gångar och där kan det glöda ett par dagar efter en bränning. Att trampa i en glödande myrstack är som att sticka ner foten till knäet i en sjö av glödande barr.
Några arter som gynnas av bränder:

  • Den sotsvarta praktbaggen känner av värme från en skogsbrand med ett organ på magen för att hitta en plats att slå sig ner på.
  • Rökdansflugan svärmar i rök vid eld i myrstackar.
  • Växter som brandnäva och svedjenäva har frön som kan ligga länge i jorden och vakna av värmen från en skogsbrand. De börjar gro när blåbärsris och mossa har brunnit bort.
  • Hackspettar bosätter sig i tidigare brandhärjad skog eftersom det blir extra gott om vedinsekter i de brända träden.

Läs mer om naturvårdsbränning på Lifetaiga.se

Lågt grundvatten i sydöstra Sverige

Sprucken jord och lera efter långvarig torka. Foto:Trons/Scanpix

Grundvattennivåerna är ovanligt låga just nu på flera håll i sydöstra Sverige. På Öland och Gotland talas det om vattenbrist. Med anledning av detta gästas Krisinfobloggen i dag av Bo Thunholm som är hydrogeolog på Sveriges geologiska undersökning, SGU.

I de stora grundvattenmagasinen* på Öland, Gotland och Götalands östkust, som är viktiga för den kommunala vattenförsörjningen, är nivåerna extremt låga just nu och förväntas sjunka ytterligare. I stora delar av centrala Götaland väntar vattenbrist för många som har egen brunn. (mer…)

Så jobbar vi med kärnkraftsfrågor

tjernobyl

Kärnkraftverket i Tjernobyl. Foto: Efrem Lukatsky/Scanpix

I dag, den 26 april 2016, är det 30 år sedan reaktor 4 på Tjernobyls kärnkraftverk i Ukraina exploderade. Området runt kärnkraftverket är ett av världens mest kontaminerade och det är bara tillåtet att vistas där några timmar om dagen, eftersom strålningen är så hög.

Vi på Krisinformation.se arbetar efter vad som kallas för ett allriskperspektiv, vilket betyder att vi ska ha samma beredskap för alla sorters kriser eller större samhällsstörningar. Det spelar alltså ingen roll om det gäller stora elavbrott, kärntekniska olyckor, smittsamma sjukdomar, skogsbränder eller något helt annat – vi ska vara beredda på alla händelser för att kunna ge bekräftad information från myndigheter.

Inom de flesta områden finns myndighetsgemensamma informatörsnätverk, där kommunikatörer från de ansvariga myndigheterna deltar. Radionukleära frågor har ett eget informatörsnätverk.

I nätverket för RN-frågor samverkar kommunikatörer från Strålsäkerhetsmyndigheten, Jordbruksverket, SMHI, MSB, Krisinformation.se, Livsmedelsverket, Sveriges geologiska undersökning samt kärnkraftslänen. Deltagarna i gruppen har kärnkraftsfrågor som sitt specialområde. När vi ses fortbildar vi oss, delar med oss av kunskap som rör kärnkraft och, framför allt, pratar om hur vi skulle samordna vår kommunikation ifall en olycka skulle inträffa någonstans i världen. Det behöver självklart inte ske i Sverige för att vi ska sätta igång vår kommunikation – vi vet att frågor uppstår här även om en olycka inträffar på andra sidan jordklotet.

Tillsammans har kommunikatörerna i nätverket också förberett svar på över 250 frågor om kärnkraft och strålning som vi tror att allmänheten skulle kunna ställa, så att vi snabbt kan publicera en FAQ om vi behöver. Det kan vara frågor som om vad jod egentligen är, om man kan äta bär i skogen efter en kärnteknisk olycka eller vad strålningssjuka är.

På Krisinformation.se finns också flera faktasidor om kärnkraft och hur det fungerar runt de svenska kärnkraftverken. Vill du läsa om andra incidenter vid kärnkraftverk, så har vi en sida för det också.

När kärnkraftverket nära Fukushima i Japan drabbades av en jordbävning och en tsunami 2011 kunde vi snabbt komma igång och kommunicera, eftersom vi redan har upparbetade kontakter och rutiner med de ansvariga myndigheterna här hemma. Vi kunde också använda vårt förberedda material för att hjälpa de som var oroliga för strålning i Sverige eller som undrade hur det skulle gå för bekanta på plats i Japan. Här kan du läsa om händelserna i Fukushima, och om svenska myndigheters hantering av händelsen.

Du som har frågor om kärntekniska olyckor är alltid välkommen att ställa dem till oss, så skickar vi vidare dem till experterna hos de ansvariga myndigheterna. Du kan givetvis också ställa frågor om hur vi jobbar tillsammans med andra myndigheter, eller något annat som du funderar på. Du når oss till exempel i kommentarsfältet här nere, eller på Twitter och Facebook.

/Redaktionen

Nu ska myndigheter rapportera in it-incidenter – vad betyder det?

För några veckor sedan utsattes flera mediesajter för överbelastningsattacker. Det är ett exempel på en it-incident. Ett annat exempel är när tjänsten för e-recept går ner tillfälligt. För att förbättra myndigheternas förmåga att hantera sådana incidenter ska nu alla myndigheter rapportera dessa.

Olika exempel på it-incidenter är störningar i mjukvara, hårdvara, driftmiljö eller förlust av data. Sådana kan orsakas av externa attacker, säkerhetsbrister i it-produkter eller brister i hur system och produkter hanteras.

Konsekvenserna är inte alltid märkbara för allmänheten men ibland drabbas viktiga samhällsfunktioner. Därför ska alla myndigheter från och med den 4 april 2016 rapportera allvarliga it-incidenter. Liknande system för rapportering finns bland annat i Norge och Tyskland.

Tre myndigheter tar hand om rapporterna
De flesta myndigheter ska rapportera till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. De myndigheter som hanterar känsliga uppgifter gällande rikets säkerhet ska rapportera till Säkerhetspolisen eller Försvarsmakten.

– Den obligatoriska rapporteringen ska stödja samhällets informationssäkerhet och ge en förbättrad lägesbild, säger Richard Oehme, chef för Verksamheten för cybersäkerhet och skydd av samhällsviktig verksamhet på MSB.
Då blir det lättare att hantera och förebygga it-incidenter. Under en pågående händelse blir det också lättare för de ansvariga att avvärja eller begränsa konsekvenserna.

Samarbete är viktigt
Det är inte bara myndigheter som bedriver samhällsviktig verksamhet. Därför är det viktigt att samarbeta med privata aktörer inom branscher som energi, transporter, finans, hälso- och sjukvård och vattenförsörjning. EU ser just nu över ett system som innefattar både privata och offentliga aktörer.

Lästips på Krisinfobloggen: Cyberattacker och skadlig kod: CERT-SE om it-säkerhetsarbete