Att möta rykten med bekräftad information

Det har nu gått en tid sedan attentatet i Stockholm den 7 april. Då sökte många bekräftad information om vad som hade hänt. Samtidigt spreds rykten om skottlossning snabbt. Här berättar vi om hur vi på redaktionen resonerade kring ryktesspridningen den kvällen.  

– Är det säkert för mig att gå hem genom centrala Stockholm nu?

Den frågan fick vi många gånger under eftermiddagen och kvällen den 7 april. Frågan var rimlig. Det hade nyss skett ett terrorattentat mitt i centrala Stockholm.

Det enklaste hade varit att svara: ”Nej, det förekommer ingen skottlossning vid Fridhemsplan”. Men hur skulle vi kunna garantera att ingen sköt vid Fridhemsplan eller någon annanstans i Stockholm?

det är du som måste fatta beslut om du ska gå hem

Vi kunde naturligtvis inte garantera någons säkerhet. Vad Krisinformation.se och andra aktörer, i det här fallet främst Polisen, kan göra är att hjälpa dig att fatta ett välinformerat beslut. För det är du som måste fatta beslut om du ska gå hem genom centrala Stockholm eller inte. Vi kunde bara svara att det enligt Polisen inte fanns några uppgifter som tydde på fler attentat.

Vid attentat eller stora olyckor finns det inte svar på alla frågor.

Vissa generella råd kan vi ge. Vi kunde skriva: ”Det bästa du kan göra nu är att hålla dig lugn, respektera avspärrningarna och följa information från bekräftade källor”.

Men det var omöjligt att svara på frågan om du skulle hinna till dagis och hämta innan stängningsdags och om förskolan höll öppet extra länge, till dess att alla föräldrar hunnit hämta.

rykten sprids snabbt och når många

Det skapades rykten under händelsen. Underligt annars. Så har skett i alla tider. Vad som är nytt för vårt decennium är att rykten sprids så snabbt och når så många via sociala medier. Men med samma metod kan man ju också sprida bekräftad information och goda råd. Och det gjorde vi och många andra, både ansvariga aktörer och privatpersoner. I ett högre tempo än vi gjort vid tidigare händelser. Men detta hade vi inte kunnat göra om inte Polisen och andra ansvariga löpande hade försett oss med bekräftad information.

Men när man bemöter rykten och falska uppgifter får man vara försiktig. Genom att upprepa ryktet som man vill dementera kan man förstärka det.

Upprepa inte rykten

Vi ville därför inte gå ut på sociala medier med ”Det förekommer rykten om skottlossning vid Fridhemsplan i Stockholm. Polisen kan inte bekräfta detta”. Risken är att många läsare bara minns ordet skottlossning och att Krisinformation.se, som förmedlar bekräftad information, twittrat om detta. Det bästa sättet är alltså att försöka dementera ryktet utan att upprepa det. Det gjorde vi genom att uppmana att inte sprida rykten. Våra råd om hur man uppför sig i sociala medier vid en händelse spreds också till hundratusentals.

Våra viktigaste råd var att inte sprida rykten och att inte lägga ut bilder på drabbade. Men vi var på inget vis först med de uppmaningarna. Vi såg flera inlägg där privatpersoner vädjade om återhållsamhet, inlägg som delades av många.

När det blev känt att många skulle få svårt att ta sig hem eftersom kollektivtrafiken i stora delar Stockholm stängts dök #openstockholm upp i flödena, hashtaggen där stockholmare bjöd in de som hade svårt att ta sig hem efter attentatet. En kopp kaffe eller ett mål mat, någonstans att sova eller kanske bara lite samvaro i stund som kändes svår för många. #openstockholm visade hur privatpersoner tog ansvar när samhällets resurser var ansträngda.

Här visade många människor en vilja att delta. Det tycker vi är bra.

 

 

Problem med kraschar i krisinfo-appen

Igår, fredagen den 7 april, fick vi stora problem med ios-versionen (iphone och ipad) av vår nya applikation för krisinformation. Nyheter kom inte ut som de skulle och under kvällen slutade appen helt att fungera för många användare. Med tanke på den fruktansvärda attack som gjordes i Stockholm city var det en mycket dålig dag att inte kunna tillhandahålla snabb och bekräftad information till våra läsare.

Utvecklarna hittade snabbt problemet och en ny version skapades under natten till lördagen. Nu, lördag klockan 11, har den nya versionen just släppts för godkännande av Apple. Så snart de ger oss okej kommer den nya versionen ut, men tyvärr är detta en process som ofta tar flera dagar. Vi gör allt vi kan för att skynda på.

Vi beklagar givetvis att vi har tillhandahållit en app som inte håller vad den lovar, i just den situation då den behövs som allra mest. Tills vidare hänvisar vi till våra andra kanaler:
www.krisinformation.se
twitter.com/krisinformation
www.facebook.com/krisinformation

UPPDATERING 20/4:
Fredagen den 14 april godkändes den nya versionen av vår app av Apple. Därmed ska problemen vara lösta. Glöm inte att uppdatera appen!

/Redaktionen för Krisinformation.se

Vattenbrist kan drabba fler områden i år

Vattendunkar i bil. Foto: Thomas Henrikson/MSB.

Låga grundvattennivåer gör att vattenförsörjningen kan vara i farozonen på många håll i Sverige. Stora mängder nederbörd behövs för att få ett normalt utgångsläge inför sommaren, berättar Bo Thunholm, hydrogeolog på Sveriges geologiska undersökningar, SGU.

– Läget är besvärligt och det är risk för problem i stora delar av Götaland, Svealand och de sydöstra delarna av Norrland där det är mycket låga grundvattennivåer just nu. Det har inte kommit tillräckliga snömängder och därmed ingen påfyllning av grundvattnet.

Vattennivån i brunnen kan bli för låg

Vad kan det här innebära för allmänheten?

– Det kan framförallt drabba den som har egen brunn och särskilt dem som har haft problem tidigare. Vattennivån i brunnen kan bli för låg så att det inte går att få upp vatten. Lantbrukare med egen brunn och många djur kan få stora problem. När det gäller det kommunala vattnet så brukar systemet klara av kortare perioder med låga grundvattennivåer. Men förra sommaren hade ju exempelvis Öland stora problem med det kommunala vattnet, där var man tvungen att bygga en extra ledning med vatten och bygga ett avsaltningsverk för att klara vattenförsörjningen. Det finns även andra kommuner i landet som inte har någon reservkapacitet för vatten. En konsekvens kan ju också bli att det införs bevattningsförbud i flera kommuner.

Hur kan man förbereda sig för eventuell vattenbrist?

– Om man har egen brunn är det extra viktigt att se över att den är rensad, spolad och att trycket är som det ska. Det går också att göra brunnen djupare om det skulle behövas. Håll koll på vattenläget på Sveriges geologiska undersökningars webbplats sgu.se.

 I år berörs ett större geografiskt område

Bo Thunholm, SGU. Foto: Julio  C Gonzalez.

Hur mycket allvarligare är läget nu jämfört med förra året?

– Läget var värre förra året, men då i ett begränsat område. Nu är det inte lika låga nivåer, men det berör ett större geografiskt område. På Öland och Gotland är läget mycket bättre nu, bland annat på grund av att det kom mycket regn där i höstas.

Hur mycket nederbörd behövs för att läget ska förbättras?

– Det behövs mer nederbörd än normalt innan den varma perioden kommer i maj. Då börjar växterna, som tar en del vatten, vakna till liv. Det är före den varma perioden som största delen av grundvattnet bildas. Det är bara att hålla tummarna.

Fram med batteriradion – nu testar vi samhällets beredskap i kris!

Kassettbandspelare med FM-radio. Foto: Fredrik Sandberg/TT.
Kassettbandspelare med FM-radio. Foto: Fredrik Sandberg/TT.

En kraftig storm drar in och träd faller över elledningar och vägar. Du blir fast hemma utan internet, ström och kontakt med telefonnätet. Hur gör du för att få information?

Enkelt. Du tar fram en batteridriven radio och rattar in din lokala P4-kanal. Faktum är att du varken behöver någon vevradio, solcellsvariant eller bil för att kunna lyssna på radio utan el. Det räcker gott med några (eller kanske helst ett litet lager av) batterier och en helt vanlig FM-apparat. Kanske skönt att höra, i dessa tider av preppning och krislådepackande.

…fler än de som lyssnar på Sveriges Radio ska kunna få meddelandena.

Och det bästa: viktiga meddelanden till allmänheten (VMA) går inte bara ut i Sveriges Radios kanaler, utan de bryter också vissa privatradiokanalers sändningar så att fler än de som lyssnar på Sveriges Radio ska kunna få meddelandena.

Radion har ett särskilt ansvar
Alla Sveriges Radios kanaler har krav på lång uthållighet vid till exempel ett strömavbrott eller andra svåra påfrestningar på samhället. I en kris eller en större störning har de 25 lokala P4-kanalerna särskilt ansvar att informera allmänheten. Själva sändarsystemet är också byggt för att klara påfrestningar.

Men glöm inte, vi pratar om FM-radio nu. De strömmade sändningarna (de du lyssnar på via en hemsida eller app i mobilen, alltså) har inte samma höga krav på sig.

Om du inte har någon FM-radio hemma redan föreslår vi att du går ut och skaffar en nu. De behöver vare sig kosta så mycket eller ta så stor plats. Du kan till exempel använda batterier i många klockradioapparater, som ofta finns att hitta för en billig peng.

Test på måndag
Och ja, vi har en baktanke med att skriva om det här just i dag. Vi vill nämligen gärna att du testar din nya radio redan på måndag, för då bidrar du samtidigt till samhällets krisberedskap. Klockan 19 på måndagskvällen testar nämligen Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) om varningen Viktigt meddelade till allmänheten bryter sändningarna som den ska hos de privata radiokanalerna.

Om du lyssnar på valfri privat kanal (inte Sveriges radio!) på din FM-radio på måndag klockan 19 kan du hjälpa oss att ta reda på om det funkar hos just den kanalen. Det enda du behöver göra, förutom att slå på radion, är att fylla i vårt formulär (den här länken skickar vidare till en annan sida fram till måndag kväll då den kommer att hjälpa dig helt rätt) och svara på om du hörde meddelandet eller inte samt vilken kanal du lyssnade på.

När du skickar in ditt svar har du bidragit till en bättre beredskap i samhället och kan se i realtid hur andra svarar på vår resultatkarta. Klockan 19 på måndag den 6 mars, alltså.

Tack!

Om råd vid attentat

attentat-3

Krisinformation.se har i samarbete med MSB tagit fram råd till allmänheten vid attentat. Råden är skapade för dem som hamnar i situationer där gärningsmän riktar våld mot människor i en offentlig miljö. Här berättar Stefan Anering på MSB om bakgrunden till råden.

Om man skulle hamna i en situation där man riskerar att utsättas för våld bör man försöka att sätta sig själv i säkerhet, skapa en överblick av vad som hänt och sätta mobiltelefonen på ljudlöst. Man bör följa polisens och räddningstjänstens uppmaningar, hjälpa dem som behöver hjälp och varna dem som befinner sig nära. Läs råden på Krisinformation.se

stefan-2
Stefan Anering, biträdande enhetschef på avdelningen för utveckling av samhällsskydd, enheten för brand- och olycksförebyggande arbete på MSB. Stefan är också MSB:s representant i referensgruppen hos Samordnaren mot våldsbejakande extremism.

Vilka situationer är de här råden utformade för?
De här råden är utformade för situationer när en eller flera gärningsmän använder sig av dödligt våld, mot människor i en offentlig miljö i Sverige. Råden är främst riktade till den som befinner sig mitt i situationen eller i den absoluta närheten. Våldet kan vara till exempel att någon skjuter, använder kniv eller sprängämnen för att skada andra. Det finns mer detaljerade råd i bland annat Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Men vi har valt att hålla råden på en övergripande nivå, både för att inte låsa oss vid en specifik typ av händelse och för att betona att det är viktigt att individen tar ansvar och agerar utifrån situationen.

Varför kommer MSB med de här råden?
Vi vill att människor ska vara medvetna om att det här kan hända och att man kan förbereda sig för sådana situationer. Är man förberedd kan man minska risken att skadas och man kan också ha möjlighet att hjälpa andra. Vi vill att människor har funderat på detta och förberett sig så att man vet hur man kan agera till dess att hjälp anländer. Vi har också upplevt att det finns en efterfrågan från allmänheten på den här typen av information med tanke på det som hänt i till exempel Paris, Nice, Bryssel och i Tyskland. Vi får inte heller glömma att vi haft attentat även i Sverige, på Bryggargatan i Stockholm julen 2010 och attentatet på Kronans skola i Trollhättan 2015.

Vi vill att människor har funderat på detta och förberett sig

Varför är råden så allmänt hållna?
Det är väldigt svårt att gå in på detaljer eftersom man inte kan förutspå hur situationen ser ut i förväg eller vad som är det bästa handlingsalternativet för den som drabbas. Med råden ger vi exempel på hur man kan agera, sedan är det individen som måste avgöra om det i en situation är bäst att till exempel gömma sig, fly eller i vissa fall försvara sig.

Ska man behöva vara rädd?
Rädsla är en känsla och vi människor reagerar olika och så är det bara. Däremot är det bra att vara förberedd på olika situationer som kan uppstå och lära sig mer om hur man kan skydda sig och sina närmaste i sådana situationer.

Finns liknande råd hos andra svenska myndigheter?
Polisen har tagit fram egna råd till allmänheten. Vi har tagit fram våra råd utifrån MSB:s uppdrag inom krisberedskapen. MSB, Polisen och Skolverket har även gett ut en skrift om hur man kan agera vid väpnat våld. Den skriften är riktad till skolpersonal.

Tema krisberedskap: Om krisen kommer

checklista-3
Den som förbereder sig för en kris ökar sina chanser att klara sig jämfört med den som inte har gjort det. Krisinformation.se har därför samlat länkar till några viktiga tips om hur du kan höja din egen krisberedskap inom några olika områden. 
 

Sidan Om krisen kommer har skapats för att samla information om vad man själv kan göra för att förebygga kriser. Informationen vi hänvisar till kommer från ansvariga aktörer i krishanteringssystemet, eftersom det ingår i vårt uppdrag att hjälpa till att sprida sådan information.

Livsmedel, dricksvatten och värme
Som vi tidigare skrivit om här på Krisinfobloggen, är det bra att förbereda sig med tillgång till mat och vatten, värmekällor, batteriradio och ficklampor med extra batterier och annat i en krislåda. Men det kan också vara viktigt att förbereda sig så att man har tillgång till information eller har vissa kunskaper som underlättar i en kris.

Vad man kan behöva känna till
Under epidemier till exempel kan det vara bra att känna till hur smittspridning sker, för på så sätt minskar risken att smittan sprids och drabbar många människor. Det är alltid bra om du känner till vad du bör göra vid Viktigt meddelande till allmänheten, VMA och att du vet vilka samhällets viktigaste telefonnummer är. Om varken telefoni, internet eller radio skulle fungera kan det vara bra att veta var kommunens resurser finns, som värmestugor och trygghetspunkter eller informationstavlor.

hur människor agerar i krissituationer

Om krisen kommer tar också upp hur du ökar din beredskap mot strömavbrott, telestörningar och hur du kan förbereda dig för stormar och oväder.

poddcast_liggandeVi har också en länk till MSB:s podcastserie Om krisen kommer. Podcasten tar bland annat upp hur en utrymning går till, hur människor agerar i krissituationer, grunderna för en god hemberedskap, propaganda på internet och mycket annat.

Krisinformation.se hittar du fler tips om krisberedskap och länkar till information från de ansvariga i krishanteringssystemet.

Finns det något annat du tycker att man kan behöva känna till inför olika sorters kriser? Tipsa oss gärna

 

/Redaktionen, Krisinformation.se

Tema Krisberedskap: Hur länge kan du leva på maten i ditt skafferi?

Foto: TT.

När orkanen Matthew närmade sig Floridas kust i höstas bunkrade människor mat och vatten för att inte riskera att svälta efter orkanens härjningar. Nu är orkaner knappast ett problem i Sverige, men det finns andra händelser som kan göra det svårt för dig att skaffa fram mat. Och kommer krisen plötsligt hinner du kanske inte bunkra. Då kan det vara bra att redan ha extra mat hemma.

– Vi är vana vid att det alltid finns dricksvatten i kranen och mat att handla men våga tänk tanken om vad du skulle göra om det en dag inte var så. Tänk efter kring varors hållbarhet när du handlar. Kräver de en kyl eller frys? Håller de i rumstemperatur? Måste de tillagas? Att äta mjöl eller socker är inte så roligt. Då kanske det är bra att ha en burk med bönor eller tonfisk. Det är proteinrik mat som också håller sig länge, säger Therese Frisell, sakkunnig inom livsmedelsförsörjning på Livsmedelsverket.

Är du förberedd hjälper du samhället att hjälpa svaga

Det finns inga lagar eller regler som säger att du måste ha mat hemma men i en kris prioriterar samhället de som är mest utsatta först. Är du vuxen och frisk förväntas du klara dig själv i större utsträckning, ett budskap som många kommuner, exempelvis Göteborgs stad, har gått ut med.

– Är du förberedd innebär det också att du hjälper samhället att hjälpa svaga grupper, som sjuka eller äldre. Vissa kommuner planerar för så kallade trygghetspunkter där man kan få information, värma sig och kanske köpa mat, säger Therese Frisell.

Mat även under kriser

Livsmedelsverket har en dialog med aktörerna i livsmedelsbranschen om hur livsmedelsförsörjningen ska kunna upprätthållas även under svåra omständigheter.

– Vårt uppdrag är att se hur vi myndigheter bäst kan stötta företagen så att vi får ut mat till butikerna även under kriser.

Sverige är inte självförsörjande

I och med att planeringen för civilt försvar har återupptagits ses beredskapen över för mer långvariga störningar i samhället. Mycket av arbetet återstår när det gäller livsmedelsförsörjning vid en långvarig kris, både på kommunal och nationell nivå, berättar Therese Frisell.

Sverige är inte självförsörjande när det gäller livsmedel och vi har en situation där många jordbruk läggs ner. I dag finns inga planer om hur vi skulle kunna öka vår livsmedelsproduktion i landet om det skulle uppstå en långvarig kris. Blir det livsmedelsbrist i världen tror jag att länder i första hand tillgodoser sina egna behov av livsmedel innan de hjälper andra. Detta skulle kunna bli problematiskt och det är därför det är viktigt att arbeta med de här frågorna.

Civilförsvarsförbundet och på DinSäkerhet.se hittar du tips på matvaror som är bra att ha hemma. De har också checklistor och annan bra information om du vill förbättra din krisberedskap.

Therese Frisell, Livsmedelsverket. Foto: Livsmedelsverket.
Therese Frisell, Livsmedelsverket. Foto: Livsmedelsverket.

Tema krisberedskap: Vem behöver dig när vardagen vänds upp och ner?

Foto: China Photo Press/TT.

Den som har förberett sig på samhällskriser har större möjlighet att hjälpa andra när en kris inträffar. Christina Andersson på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap berättar om MSB:s och kommuners arbete för att höja medvetenheten om kriser.

Vi lever i en orolig tid, både utifrån den säkerhetspolitiska situationen men också utifrån konsekvenserna av ett förändrat klimat. Det gör att intresset ökar för hur vi kan klara oss i ett läge då samhället inte fungerar som vi är vana vid, när det råder brist på både mat och vatten, då kanske elektriciteten är utslagen liksom internet och telefoni. Både privatpersoner, politiker och de som jobbar med krisberedskap har frågan högt på agendan.

Många frågar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, vilka rekommendationer som finns vad gäller bunkring av livsmedel eller dricksvatten.

Efter vars och ens förmåga

Det finns en grundprincip i vårt samhälle och den innebär att alla människor har ett ansvar för sitt eget liv och sin egendom. Den principen gäller även då samhället inte fungerar som vi är vana vid.

MSB:s inriktning är att alla som kan ska klara försörjningen av mat, vatten, värme och information i minst tre dygn – minst 72 timmar – vid en samhällskris. Det kallas ofta 72-timmarsbudskapet. Samhällets resurser kommer inte att räcka till alla samtidigt utan måste först gå till de mest utsatta och hårdast drabbade. Andra kommer att få klara sig själva en tid. Hur länge går inte att säga, det beror bland annat på krisens omfattning.

Tre dygn är ett minimum

Tre dygn är ett minimum. Många har säkert redan den möjligheten, även om de personliga kraven måste sänkas. Självklart ökar möjligheten att klara en besvärlig vardag med nivån på den egna hemberedskapen. Och framför allt – ju högre den egna beredskapen är desto större blir möjligheten att hjälpa andra som inte har samma förutsättningar.

Poängen med 72-timmarsbudskapet är främst att få var och en att reflektera. Hur skulle just jag och mina anhöriga klara en situation då samhällets normala service och tjänster inte fungerar? Reflektion (riskmedvetenhet) är första steget till handling.

Krisberedskapsvecka ska ge reflektion

Många kommuner har hört av sig till MSB för att de vill ha råd och stöd när de ska kommunicera om människors krisberedskap. Vad ska vi säga? Vilka rekommendationer gäller egentligen och hur säger vi det? Därför satsar MSB nu på en årlig krisberedskapsvecka med start 2017. Nästa år infaller den vecka 19, 8-14 maj.

Syftet med krisberedskapsveckan är att kommunerna, som står närmast medborgarna och har ett stort informationsansvar, ska genomföra olika aktiviteter för att uppmärksamma invånarna på lokala hot och risker och hur de kan förbereda sig om något skulle hända. Fokus ska ligga på händelser som innebär svåra störningar i samhället. Hur drabbar ett omfattande elavbrott just vår kommun och hur påverkar det alla som bor här? Eller; hur ser evakueringsplanen ut vid ett dammbrott och vad gäller för de som kan drabbas? Riskmedvetna samhällsmedborgare stärker vår samlade krisberedskapsförmåga, oavsett hotbild.

Vi behöver alla förbereda oss för att tillsammans kunna möta hoten och klara Sverige ur framtida samhällskriser. Den viktigaste tillgången är andra människor och viljan att hjälpa varandra. Vem behöver dig?

Text: Christina Andersson, MSB.

STOCKHOLM 161003 Christina Andersson, MSB. Foto: Sören Andersson COPYRIGHT SÖREN ANDERSSON/2SEE AB
Christina Andersson, MSB.
Foto: Sören Andersson.

Mer om krisberedskap

MSB.se om krisberedskapsveckan

Krisinformation.se Om krisen kommer

DinSäkerhet.se om krisberedskap

Tema krisberedskap: Så arbetar kommuner med trygghetspunkter

Hanna Mehaj Fotograf Anette Stendahl

Hanna Mehaj, beredskaps- och säkerhetssamordnare i Eksjö kommun. Foto: Anette Stendahl.

Trygghetspunkter är något som en del kommuner inrättar vid störningar och kriser. Krisinfobloggen har intervjuat Hanna Mehaj, Beredskaps- och säkerhetssamordnare på räddningstjänsten i Eksjö kommun om vilket stöd invånare i Eksjö kan få på trygghetspunkterna.

Efter stormarna Gudrun och Per diskuterade man i Eksjö kommun om de värmestugor som kommunen satte upp bara skulle vara värmestugor. I vissa händelser finns behov av annat stöd än under stormar och strömavbrott, som tillgång till information, mat, värme och övernattning.

Därför beslutade man att inrätta vad man kallar trygghetspunkter. Dessa ska ge invånare och de som vistas i kommunen rätt stöd under samhällskriser. Därför finns olika planer för varje trygghetspunkt i Eksjö kommun, berättar Hanna Mehaj.

– En är inrättad i ett äldreboende och där är inriktningen på de äldres behov, oavsett om de bor på äldreboendet eller inte.

Alla som behöver det kan ta del av reservkraft, information och dricksvatten på äldreboendet, men övernattningen är anpassad efter de äldres behov. En annan av kommunens trygghetspunkter finns i en idrottshall där 240 personer får plats för övernattning, bland annat barnfamiljer.

Beslut att aktivera

Beslutet att aktivera en eller flera trygghetspunkter tas när kommunens krisledningsgrupp tillträder under en händelse. Sedan informeras allmänheten via SR P4 Jönköping, informationsnumret 113 13, och via kommunens webbplats och Facebookkonto.

– Vi kommunicerar detta till allmänheten i förväg så att de vet vart de ska ta sig om något allvarligt inträffar. Informationen går ut via kommunens webbplats, i sociala medier och i en trycksak till hushållen.

Stort intresse för Eksjös arbete

Många krisberedskapssamordnare i andra kommuner har hört av sig till Hanna. De vill veta mer om arbetet med trygghetspunkter och vad man bör tänka på.

– Är det drivmedel som behövs, eller livsmedel?

Det räcker inte bara med att inrätta trygghetspunkter, betonar Hanna.

– Är det drivmedel som behövs, eller livsmedel? Man måste säkerställa att reservkraften kan kopplas in av behörig installatör när det behövs. Det måste finnas personal eller frivilliga som bemannar trygghetspunkten om något inträffar. Man kanske måste teckna avtal med livsmedelsleverantörer och transportfirmor för att kunna garantera att hela kedjan av krishanteringen som rör en trygghetspunkt fungerar, säger Hanna Mehaj. 

Länkar

Trygghetspunkter i andra kommuner

På trygghetspunkter kan man få information, värme, dricksvatten, lättare förtäring eller övernattning. På vissa finns nödtelefon så att man kan nå 112 vid telestörningar. Trygghetspunkter kan inrättas i äldreboenden, skolor eller församlingshem som har tillgång till reservkraft, telefoni, hygienutrymmen, kök och andra nödvändigheter. Trygghetspunkter bemannas ofta av frivilliga och kommunens personal.

Är du intresserad av att veta mer om trygghetspunkter? Nedan finns länkar till några av de kommuner som använder trygghetspunkter. Tipsa oss gärna om hur just din kommun arbetar med stöd till invånarna före eller under kriser.

Regnet medför problem med dricksvattnet

VATTENKRAN

Den senaste veckan har Krisinformation.se rapporterat om flera kommuner som har problem med bakterier i dricksvattnet. Invånarna har uppmanats att koka vattnet innan det används till mat och dryck. Redaktionen har fått många frågor om varför många kommuner drabbats just nu. Vi har pratat med statsinspektör Christer Johansson på Livsmedelsverket. Han berättar att det är rätt vanligt med problem i dricksvattenförsörjningen, särskilt i samband med kraftig nederbörd.

– Det händer i genomsnitt varje till varannan vecka brukar vi säga. Så det är ganska ofta som kommunerna utfärdar kokningsrekommendationer.

Vad beror det på att flera kommuner i landet har bakterier i dricksvattnet just nu?

– De kokningsrekommendationer vi nu har hört talas om har flera olika orsaker. Det är dock inte ovanligt med problem med bakterier i dricksvattnet på sensommaren och hösten varje år. Det beror oftast på kraftiga regnfall, framför allt efter längre torrperioder, då regnvatten tränger in i dricksvattensystemet. Reningen i vattenverken kan också vara underdimensionerad och fungerar då inte optimalt när det regnar kraftigt. Ett annat problem kan vara att reservoarer och vattentorn är otäta och att avföring från fåglar sköljs ner från taket på vattentornen in i dricksvattnet. Ytterligare en orsak till dålig dricksvattenkvalitet kan vara bristande rutiner vid läcklagning eller nyanläggning av dricksvattenledningar.

– Vad vi har sett är det olika orsaker till kokningsrekommendationerna, men ett samband för flera av dem är regnet. Nederbörd är ofta den gemensamma nämnaren, inget annat.

Kan det finnas något samband mellan de olika problemen?

– Vad vi har sett är det olika orsaker till kokningsrekommendationerna, men ett samband för flera av dem är regnet. Nederbörd är ofta den gemensamma nämnaren, inget annat.

Hur förbereder man sig bäst som privatperson för dricksvattenproblem?

– Lyssna på vad kommunen går ut med för information och följ deras rekommendationer. Ibland ställer kommunen ut tankar där du kan hämta dricksvatten om du inte vill koka. Du kan även köpa flaskvatten.

Hur mycket vatten bör man då ha hemma?

– Man brukar säga att det behövs två liter per person och dygn. För att vara säker på att vattnet håller sig fräscht rekommenderar vi att du byter ut det en gång i veckan.

Finns det något man kan göra för att minska dricksvattenproblemen?

– Vi anser att kommunerna måste öka underhållet av dricksvattenanläggningarna, inklusive ledningsnät och reservoarer. På en del ställen behöver takten att byta ut vattenledningsnätet också öka. Nätet är gammalt på många håll i landet och underhållet för dåligt.

MSB har också tittat på problemen med dricksvatten i Sverige. De uppger i sin nationella risk- och förmågebedömning för 2016 att vatten och avloppssystemen i många kommuner är gammal och att upprustning inte alltid har skett och att detta är ett växande problem. Läs mer här.

Mer information om dricksvatten:

Krisinformation.se om dricksvattenförsörjning
Krisinformation.se om smitta via livsmedel och vatten
Livsmedelsverket om krisberedskap vid dricksvattenförsörjning
Livsmedelsverkets råd när vattnet ska kokas
Livsmedelsverket om hur man förvarar dricksvatten i dunk.