Lär dig hjälpa andra – i vardag som i kris

20 Apr

Filmen om hjärt- lungräddning är framtagen av MSB och Svenska rådet för hjärt-lungräddning.

Vill du bli en viktig resurs för samhället vid kriser? Genom att gå en kurs i första hjälpen eller hjärt-lungräddning (HLR) kan du hjälpa till att rädda liv.  

Om du går en kurs i hjärt-lungräddning får du lära dig hur du ska agera om någon har drabbats av hjärtstopp eller inte andas. Väljer du första hjälpen får du också lära dig hur man hanterar andra skador och akuta sjukdomstillstånd. Sådana utbildningar hittar du hos bland annat Civilförsvarsförbundet, räddningstjänsten i din kommun eller genom HLR-rådets webbplats. På 1177 Vårdguiden och på MSB:s webbplats DinSäkerhet.se kan du läsa mer.

Hjärtstartare
Hjärt-lungräddning görs för att skapa blodcirkulation på någon som drabbats av hjärtstopp tills ambulanspersonal anländer. Ju snabbare man kan få igång hjärtverksamhet och andning, desto större är chansen att personen ifråga överlever. För att få igång hjärtat kan man använda en hjärtstartare. Det är en maskin som finns på många offentliga platser. Den är lätt att använda eftersom den ger talade Hjärtstartare. Foto: Krisinformation.seinstruktioner till användaren. En förteckning över var du hittar närmaste hjärtstartare finns i Hjärtstartarregistret.

Så larmar du 112
Om någon behöver omedelbar hjälp, larma genom att ringa telefonnummer 112. Beskriv tydligt vad som har hänt och var du befinner dig. Uppge hur många som är skadade och vilka sorters skador de har. Om du behöver utföra hjärt-lungräddning men inte vet hur, kommer larmoperatören att tala om för dig hur du ska göra. Är ditt ärende inte akut, använd något av telefonnumren nedan.

  • För frågor om icke akuta sjukdomar och skador, ring 1177.
  • För att komma till polisen i icke akuta ärenden, ring 114 14.
  • För information om olyckor och kriser, ring 113 13.

Fördela arbetsuppgifterna vid en olycka
Om ni är flera på platsen för en olycka, så fördela uppgifterna mellan er. Medan en larmar 112 och påbörjar bröstkompressioner kan någon annan hämta hjärtstartare. Är du ensam kommer larmoperatören tala om för dig vad du ska göra. Lämna inte platsen innan hjälp har anlänt. Följ de instruktioner ni får av polisen eller räddningstjänsten. Läs mer på DinSäkerhet.se om hur du bör agera vid olyckor.

Vid hjärtstopp:

  • Larma 112 så snabbt du kan och berätta var du är och vad som har hänt.
  • Om någon drabbats av hjärtstopp, utför hjärt-lungräddning för att skapa blodcirkulation på den drabbade tills vårdpersonal anländer.
  • Om du inte är utbildad i första hjälpen eller hjärt-lungräddning berättar larmoperatören på SOS Alarm hur du ska göra.
  • Du kan använda en hjärtstartare för att försöka få igång hjärtat igen. Maskinen känner själv av om hjärtat slår och ger en strömstöt om det behövs.
  • Lämna inte platsen innan hjälp har anlänt. Följ de instruktioner ni får av polisen eller räddningstjänsten.

 

 

Risk för stor vårflod i år

19 Mar


Foto: Johan Eklund/ MSB

Den stora mängden snö i delar av landet gör att det finns risk för en stor vårflod i år. Men flera faktorer påverkar, så än är det för tidigt att säga hur det kommer att bli.

– Det finns mycket snö i delar av landet, framför allt i Dalarna och ut med Norrlandskusten. Lokalt kan det handla om två-tre gånger så mycket snö som det brukar vara. I och med att det är mycket snö så ökar ju risken för en större vårflod. Men sedan beror det på väderutvecklingen, säger Göran Lindström, vakthavande hydrolog på SMHI.

Göran Lindström. Foto: SMHI

Vilka faktorer påverkar hur stor vårfloden blir?
– I långsamma system med många sjöar bestäms det av volymen snö som smälter. Sjöarna dräneras långsamt och då är det mängden snö som avgör. Men i de mindre vattendragen som reagerar snabbt kan vårfloden bli större om snön ligger kvar länge, och om det sedan kommer plötslig värme, särskilt i kombination med regn.

MSB uppmanar länsstyrelser att se över översvämningsresurser
En stor vårflod medför risk för översvämningar på utsatta ställen. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, uppmanar kommuner och länsstyrelser att redan nu börja inventera vilka översvämningsresurser som finns på regional nivå. MSB har extra resurser som översvämningsbarriärer, pumpar och sandsäckar. Men om många kommuner drabbas samtidigt kan myndigheten behöva prioritera mellan kommuner.

Enligt MSB pågår förhandstappning av magasin på flera håll i förebyggande syfte. Än så länge är det för tidigt att säga om det blir några bekymmer.

– Det är lite högre sannolikhet än vanligt att det blir en stor vårflod, men det behöver inte betyda att det blir allvarliga problem. Exakt hur höga flöden det kommer att bli är svårt att säga just nu. Det styrs av väderutvecklingen, säger SMHI:s Göran Lindström.

När väntas vårfloden komma?
– Det är olika i olika delar av landet. Snösmältningen har ju börjat i Skåne, Blekinge och Öland. Där har en stor del av snön redan smält bort. Men där blir det inte riktigt en vårflod. Vårflod kan man mer tala om i de områden där det brukar vara mycket snö, ungefär från Dalarna och uppåt. I Dalarna generellt sett brukar vårfloden börja ungefär i april-maj.

SMHI har i nuläget, i mitten av mars, inga varningar för höga flöden utfärdade.
– Vi följer utvecklingen noga och kommer att varna om vi ser att flödena når upp till varningsnivåer, säger Göran Lindström.

FAKTA/ Vårflod

Tre faktorer som kan orsaka en stor vårflod:
• Mycket snö.
• Hög dygnsmedeltemperatur som ger snabb snösmältning.
(Varma dagar och kalla nätter gör att snön tinar och återfryser utan mycket avsmältning. Det krävs höga temperaturer under hela dygnet för en kraftig avsmältning.)
• Regn i samband med snösmältning.
Källa: SMHI

lj utvecklingen här: 

SMHI: Är en stor vårflod att vänta?

SMHI:s varningar

MSB:s lägesrapporter om höga flöden

Hydrologiskt nuläge på SMHI:s vattenwebb

Mer om vårflod och översvämningar: 

SMHI om vårflod

MSB:s förstärkningsresurser för översvämning

 

 

VMA via SMS – så funkar det!

5 Mar

Sedan den första juli förra året går det att skicka ut VMA, Viktigt meddelande till allmänheten, via SMS-meddelanden till de som befinner sig i området som larmet gäller. Ett tillfälle när SMS användes var den 21 september 2017, när det brann i en industribyggnad i Örnsköldsvik.

Branden utbröt klockan 14.41 på eftermiddagen på Domsjö fabriker strax söder om Örnsköldsvik. Klockan 15.03 begärde räddningstjänsten VMA på grund av kraftig rökutveckling som drog in över Hörnettområdet som ligger i närheten.

Vid industribranden i Domsjö fabriker i Örnsköldsvik i september 2017 skickades varningsmeddelande ut via SMS. Foto: Anton Kårén.

– Det är alltid en behörig representant från en myndighet eller organisation som begär att ett Viktigt meddelande till allmänheten ska skickas ut. Till exempel vid olyckor och risk för olyckor är det räddningschefen eller räddningsledaren som kan begära VMA, vid utsläpp av radioaktiva ämnen är det Strålskyddsmyndigheten, och så vidare, säger Per Einerfors, krisberedskapssamordnare hos SOS Alarm.

Då skickas VMA ut

VMA skickas ut bland annat vid olyckor, grov störning av allmän ordning, vid utsläpp av giftiga eller skadliga ämnen och spridning av smittsamma sjukdomar. Det används också vid elavbrott, teleavbrott och vid extraordinära händelser inom områden som myndigheter, regeringen och kommuner och landsting ansvarar för.

Per Einerfors
Krisberedskapssamordnare
SOS Alarm

– Texten i meddelandena utgår ifrån färdiga mallar och anpassas till den specifika händelsen av SOS Alarms krisberedskap, Sveriges Radios sändningsledning och den som begärt VMA-meddelandet, till exempel räddningschef i beredskap, säger Per Einerfors.

SMS ett komplement

SMS används för att komplettera de traditionella kanalerna som används för att förmedla ett Viktigt meddelande till allmänheten, det vill säga radio, tv, utomhusvarningssystemet ”Hesa Fredrik” och talmeddelande via fast telefoni.
Men det är inte alltid som SMS används.
– Det finns flera orsaker till det. En orsak kan vara tidpunkten då en samhällsstörning inträffar. Att skicka ut SMS vid en stor brand klockan 03.00 har sannolikt inte samma effekt som vid motsvarande samhällsstörning mitt på dagen. Det görs alltid en bedömning av en behörig representant från myndighet eller organisation vid varje incident som sker, med allmänhetens bästa i åtanke, säger Per Einerfors.
Vid branden i Domsjö fabriker i Örnsköldsvik skickades ett VMA informationsmeddelande ut med SMS och röstmeddelande. Totalt skickades 1354 SMS och 356 röstmeddelanden ut i Hörnettområdet, där röken drog in.
– SMS-utskicken med Viktigt meddelande till allmänheten når ut till både mobiler som är adressregistrerade i det drabbade området, och till mobiler som befinner sig i området när meddelandet skickas ut, berättar Per Einerfors.

SMS skickas med hjälp av positionering

Det senare, positionering av mobiler blev möjligt tack vare en lagändring som trädde i kraft den 1 juli 2017. Sedan lagändringen trädde i kraft den första juli 2017 och fram till slutet av februari 2018 har VMA skickats ut via positionerade SMS 22 gånger.

Såhär kan ett VMA-meddelande som skickas ut via SMS se ut.

Man behöver inte registrera sig någonstans för att få SMS:en. Man måste dock antingen befinna sig i området som varningen gäller, eller ha telefonnumret adressregistrerat inom området. Om telefonen är avstängd, om du har dålig täckning eller om du befinner dig utanför området där ett VMA är utfärdat får du inget SMS.
– Det är dock en funktion som är påtänkt, att personer med mobiler som ger sig in i ett område där ett Viktigt meddelande till allmänheten fortfarande är aktuellt ska kunna få ett SMS. Likaså ska en person som fått ursprungligt SMS för Viktigt meddelande till allmänheten få SMS för Faran över även om personen lämnat området, säger Per Einerfors hos SOS Alarm.

Faran över

Vid branden i Domsjö fabriker i september 2017 begärde räddningstjänsten klockan 16:33 Faran över. Det beskedet går ut via TV, radio, telefon och SMS, det vill säga alla de kanaler som det ursprungliga meddelandet om branden gick ut i.
När ett Viktigt meddelande till allmänheten sänds ut med SMS skickas ett stort antal SMS-meddelanden per sekund. Om meddelandet ska skickas ut till många mobiltelefoner kan det uppstå köbildning. I slutändan är det teleoperatörernas kapacitet som avgör hur lång tid det tar.
Samtliga teleoperatörer är enligt lag skyldiga att förmedla VMA-meddelande till allmänheten. I nuläget har Telia, Telenor och Tele2 anslutit sig. Med övriga operatörer pågår det för tillfället en dialog. Det finns för tillfället inget fastställt datum när operatörerna ska ha tekniken klar.

 

Uppdrag: skydda valet

7 Feb

För en textad version, klicka på kugghjulet (inställningar) i videospelaren och slå på undertexter (svenska).

I september är det val till riksdag, kommuner och landsting. Efter att ha noterat utländska försök att påverka presidentvalen i USA och Frankrike arbetar MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, med att minska risken för att samma sak ska hända i Sverige.

– I samband med det amerikanska presidentvalet såg vi försök att genomföra IT-angrepp mot valsystemet, ryktesspridning om valsystemets trovärdighet, angrepp mot politiska partier där man stal information och läckte den. Försök att påverka väljare att rösta på ett felaktigt sätt, till exempel via sms eller webbsidor som inte fanns, berättar Sebastian Bay, projektledare för MSB:s arbete med att möta informationspåverkan.

Hur skyddar man ett val mot påverkan från främmande makt? Sedan ett år tillbaka har MSB arbetat med frågan. Projektet är inriktat på öka förmågan att upptäcka och möta utländska påverkansförsök riktade mot det svenska valet. Sedan starten har Sebastian Bay och hans kollegor besökt sex orter i landet (Malmö, Göteborg, Alvesta, Stockholm, Östersund och Umeå) och hållit föreläsningar riktade till alla kommuner och länsstyrelser. De har också besökt ett antal myndigheter och hållit utbildningar för journalister.

– MSB har huvudsakligen jobbat med att öka förståelsen för den här typen av risker i samband med val. Det har vi gjort genom att utbilda valadministrationen, Sveriges kommuner, länsstyrelser och Valmyndigheten för att öka deras förmåga att identifiera och möta påverkan, säger Sebastian Bay.

Vad kan myndigheterna göra om man väl upptäcker ett påverkansförsök?
– Det beror på vad det är för typ av påverkan man har utsatts för. Om det är ett IT-angrepp så behöver man naturligtvis avbryta angreppet, men även bedöma konsekvenserna och hantera dem. Om det är ryktesspridning eller falsk information så behöver man hantera det genom att sprida korrekt information.

Finns det något som vanliga medborgare kan göra?
– Som medborgare behöver man naturligtvis vara källkritisk och ta ett större ansvar för att kontrollera att den information man nås av är korrekt och att avsändaren är den den utger sig för att vara.

Hur orolig ska man vara? Finns det en risk att ett annat land kan påverka utgången i det svenska valet?
– Det finns en risk, eftersom vi har sett det här i andra länder. Man behöver inte vara särskilt orolig, men man behöver vara beredd och ta med sig det här perspektivet.

Hur stabilt är det svenska valsystemet?
– Det svenska valsystemet är otroligt robust. Det är robust för att det är decentraliserat, manuellt och transparent. Därför ska man inte vara orolig för att man kan påverka valsystemet i sig. Däremot skulle man kunna påverka förtroendet för valsystemet. Det är allvarligt och därför måste vi vara förberedda, säger Sebastian Bay.

 

Läs mer: 

MSB: Myndighetens arbete med valet 2018

MSB: Myndigheterna samverkar för att skydda höstens val

Förbered dig för höststormar

30 Okt


Träd som fallit ned över järnväg vid en storm. Foto: Johan Eklund, MSB.

Nästan varje höst drabbas Sverige av stormar. Stormar i vårt land är nästan aldrig lika farliga som exempelvis de tropiska cykloner som drabbat Västindien och Mellanamerika i år. Men det kan ändå vara bra att se över sin egen beredskap för storm.  Stormar kan leda till att du måste klara dig en kortare eller längre period utan el, värme och vatten. Stormar kan också förstöra ditt hus eller annan egendom och leda till trafikproblem. Det är främst den kommunala räddningstjänsten som ansvarar för räddningsarbetet i samband med stormar och oväder.

– Vi brukar få många larm om olyckor som orsakats av hårda vindar. Det är alltifrån lösa takpannor till omkullblåsta träd, lösa föremål eller byggnadsställningar som blåst omkull, berättar Madelein Nilsson som är stabschef på Räddningstjänsten Storgöteborg.

När en storm är i annalkande går SMHI ut med en stormvarning.  – Madelein Nilsson har några tips på hur man kan då kan förbereda sig.

  • Ta bort lösa föremål från trädgårdar, uteplatser och balkonger. Till exempel studsmattor, cyklar, krukor, soptunnor och andra föremål som kan blåsa iväg och ställa till skada.
  • Rensa dagvattenbrunnar från löv och skräp så att regnvatten fritt kan rinna undan.
  • Säkra byggnadsställningar så att inget löst material kan lossna och vålla skada.
  • Se över annan lös egendom kring ditt hus.


Madelein Nilsson, räddningstjänsten.

Stormar leder också ofta till strömavbrott som under höst- och vinter kan vara särskilt besvärliga på grund av mörkret och kylan. Men alla kan förbereda sig genom att ha rätt utrustning hemma, berättar Tony Abaji som jobbar på Energimyndigheten.
– Filtar, ficklampor, ljus, ett spritkök och en batteriradio är saker som alla kan behöva vid ett längre el- eller värmeavbrott. – Alternativa strömkällor för att kunna ladda mobiler och datorer kan också vara bra att ha, som solcellsladdare eller en powerbank. Vid omfattande strömavbrott kan det också bli svårt att få reda på vad som händer. Tony Abaji rekommenderar att du följer myndigheternas information via din lokala kanal i Sveriges Radio P4.
– Prata också med dina grannar för att få information om händelsen. Det är bra att ha tillgång till en batteridriven radio för att kunna ta del av information. En annan möjlighet kan vara att lyssna på radio i bilen, säger Tony Abaji. – Tänk också på att hjälpa varandra, speciellt de som behöver stöd för att klara sig själva till vardags.

Tony Abaji, Energimyndigheten.

Det finns också stor risk för att stormar ställer till det i trafiken. Träd kan till exempel blåsa ner över vägar och järnvägar. Rikligt regn kan leda till översvämmade vägar. I många fall kan det vara klokt att inte ge sig ut i trafiken. Följ de råd som polis och andra myndigheter går ut med. Om du är tvungen att köra bil, tänk förebyggande genom att exempelvis klä dig varmt och ha med dig vatten, filtar och reservbränsle.

Här kan du få mer information:

Krisinformation.se om stormar och oväder

Frågor och svar om stormar och oväder

SMHI om stormar i Sverige

Räddningstjänsten Stor Göteborgs råd vid stormar

Vem namnger stormar? (SMHI) 

DinSäkerhet.se om hur du förbereder dig för stormar

 

Så kommer du att märka av militärövningen Aurora

8 Sep
Bild tagen vid tidigare tillfälle, Arméövning 15. Foto: David Gernes/ Försvarsmakten

Den 11 september inleds Aurora 17 som är den största militärövningen i Sverige på över 20 år. Fler än 19 000 svenskar deltar och även flera utländska förband från bland annat USA, Finland och Estland.

Under tre veckor i september pågår Försvarsmaktens övning Aurora och det kommer att både höras och synas. I övningsområdena kan det handla om lågflygande flygplan, svallvågor från fartyg eller begränsad framkomlighet i trafiken.
Övningen kommer att pågå på flera håll i landet, men framför allt vara koncentrerad till Göteborg, Mälardalen, Stockholmsområdet, Gotland och längs östkusten från Trosa ner till Oskarshamn.
– Eftersom det här är en övning som omfattar hela Försvarsmakten med flygplan, helikoptrar, fartyg, soldater på marken och stridsfordon, så kommer det så klart att höras och märkas. Det kommer att påverka trafiken på vägarna när vi förflyttar våra förband, säger Jesper Tengroth, pressekreterare på Försvarsmakten.

Vad gör ni för att minska störningarna då?
– Vi försöker informera så mycket som det bara går på olika sätt, i tidningar, skicka ut brev till vissa hushåll, prata med dig och informera Sveriges Radios trafikredaktion så att de kan ge korrekt trafikinformation.

Intervju med Jesper Tengroth, pressekreterare Försvarsmakten. Foto: Krisinformation.se

Övar på att en främmande makt anfaller Sverige

Aurora handlar om att Försvarsmakten ska öva sin förmåga att möta ett väpnat angrepp mot Sverige. Övningen inleds med att Sverige tar emot utländska förband i Göteborg inom ramen för värdlandsstöd, det vill säga man övar på att ta emot de länder som ska agera stöd för Sverige. Sedan ska förbanden transporteras till Mälardalsområdet och Gotland. Därefter är scenariot att en fiende luftlandsätter norr om Stockholm och Sverige måste försvara sig. Sedan blir det en gemensam kustförsvarsoperation längs med Östersjökusten i Södermanland. På Gotland blir det övning i strid och stridens konsekvenser med både militära och civila skador. Övningen avslutas i Södermanland.

Vad är syftet med övningen?
– I det senaste försvarsbeslutet så framgår det att Försvarsmakten ska öka sin operativa förmåga. För att vi ska kunna göra det så måste vi öva. I försvarsbeslutet framgår också att vi ska kunna försvara oss själva eller tillsammans med andra och därför är det också naturligt att vi bjuder in andra nationer till den här övningen, säger Jesper Tengroth.

Men försvaret ska alltså öva på att Sverige blir angripet av ett annat land. Är det ett realistiskt scenario, finns det risk för det?
– Man ska inte vara orolig för att det ska bli krig i Sverige i nästa vecka eller om en månad. Men ifall det värsta inträffar så måste vi vara redo. Det är ju precis som för räddningstjänsten, de måste också öva då och då. Ingen skulle ju vilja höra från Försvarsmakten att nu har det här inträffat, men det har vi inte övat på så det vet vi inte hur vi ska hantera. Alltså är det jätteviktigt att vi övar, men det betyder inte att man ska känna oro för att det ska bli krig.

Finns det någon risk att spänningar mellan länder ökar om man har en sådan här övning?
– Sverige måste få öva precis som andra länder måste få öva. Jag kan inte ta ställning till om andra länder ska tycka det ena eller det andra om våra övningar. För oss är det viktigt att vi övar och det är vår rätt att få göra det, säger Jesper Tengroth.

Fakta/ Aurora 17

När: 11-29 september
Var: Förband i hela Sverige är involverade, men mest berörda är områden i Mälardalen, Stockholm, Gotland och Göteborg.
Antal svenska deltagare: Ca 19 000 personer
Antal deltagare från andra länder: Ca 1 500 personer
Vilka deltar: Förutom Sverige även Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Litauen, Norge och USA.
Källa: Försvarsmakten

Försvarsmakten: Här övar vi

Trafikverket: Trafikpåverkan under Försvarsmaktens övning Aurora 17

Sveriges Radios trafikredaktion

Spara

Fortsatt låga vattennivåer – juli blev ett bakslag

26 Jul

Grundvattenläget är fortsatt allvarligt i stora delar av landet. Det meddelar Sveriges geologiska undersökning, SGU, som på onsdagen kom med sin månadsrapport om grundvattennivåer för juli. Men än kanske vi inte fullt ut har sett konsekvenserna av vattenbristen, som brukar bli mest kännbara i slutet av sommaren.

Grundvattennivåerna har som väntat sjunkit i stora delar av landet, enligt SGU:s senaste mätningar. Stora delar av Götaland, Svealand och södra Norrland har nivåer som är mycket lägre än normalt för årstiden.
– Det ser vi som ett allvarligt läge och det gör att man måste vidta åtgärder och ha viss beredskap i olika områden, säger Nils Ohlanders, statsgeolog på SGU.

I norra Norrland har däremot grundvattennivåerna stigit på en del platser på grund av regn och snösmältning.

Nu riskerar även Stockholms län vattenbrist

SMHI och SGU har utfärdat ”Risk för vattenbrist” för 18 av Sveriges 21 län (i vissa fall för delar av länen). SMHI följer läget avseende ytvatten (sjöar och vattendrag) medan SGU bevakar grundvattennivåerna. Den här veckan (v. 30) tillkom Stockholms län som riskområde, vilket beror på låga nivåer i vattendrag i norra länet.
– Det gäller ju då främst avrinningsområdena Skeboån och Norrtäljeån, som ligger nordost om Stockholm. Så det handlar inte om Stockholms stad som tar sitt vatten från Mälaren där vattentillgången fortfarande är god, även om nivån är låg där med, säger Jonas Olsson, vakthavande hydrolog på SMHI.

Bakslag i juli

SMHI noterar också i den senaste nulägesbilden att flödena gällande sjöar och vattendrag är fortsatt låga i landets södra och mellersta delar. Hjälmaren ligger på en rekordlåg nivå och även i Vättern är nivån låg. Den tillfälliga återhämtningen som skedde i juni tack vare regn har avstannat och risken för vattenbrist har åter ökat något.
– Hittills i juli har det kommit mindre eller mycket mindre regn än normalt, så då har det blivit ett bakslag, säger Jonas Olsson.

Vilka blir värst drabbade vid en eventuell vattenbrist?
– Det är de som har egen brunn och egen vattenförsörjning. De har ofta inte samma möjligheter att planera sin vattenförbrukning och kan få uppleva att det plötsligt sinar. Särskilt kännbart kan det vara om man är lantbrukare och har ett större beroende av vatten för sin överlevnad och sin ekonomi, säger Nils Ohlanders på SGU.

Men några allvarliga konsekvenser av vattenbrist har han inte hört talas om ännu.
– Mest konsekvenser blir det ju i slutet av sommaren när nivåerna är som lägst, så i augusti-september kommer det ju att vara ännu värre och då är det störst risk att brunnar sinar.

Så vi kanske inte har sett konsekvenserna fullt ut än?
– Nej, det blir ju som värst i slutet av sommaren, säger Nils Ohlanders.

Risk för vattenbrist – följ läget på krisinformation.se

Så kan du spara vatten – experten tipsar

8 Jun

Lennart Sorby på Havs- och vattenmyndigheten. Foto (endast bilden till höger): Havs- och vattenmyndigheten.

Vattenbrist hotar stora delar av Sverige inför sommaren, så nu gäller det att spara vatten. Lennart Sorby på Havs- och vattenmyndigheten ger tips och reder ut begreppen.

Låga grundvattennivåer och små vattenflöden gör att det kan bli brist på vatten framöver. I maj gick därför åtta myndigheter och länsstyrelserna ut med en gemensam uppmaning om att spara vatten.
– Får vi en torr sommar likt den vi hade 2016 så finns risk att många drabbas av problem med vattenförsörjningen, säger Lennart Sorby, verksamhetsutvecklare på Havs- och vattenmyndigheten. Förut har vi ju pratat om risk för översvämningar i Sverige, men vi har sällan eller aldrig pratat om torka. På det viset är detta en unik situation.

Östra Sverige särskilt utsatt

Östra Sverige upp till mellersta Norrland (från Blekinge till Västernorrlands län) samt de inre delarna av Götaland är särskilt utsatta områden, även om lokala variationer förekommer. I de områdena anser Havs- och vattenmyndigheten att man ska vara sparsam med vattnet även om det inte råder bevattningsförbud. Därför bör man till exempel inte fylla poolen eller vattna sin trädgård där.
– Nej, det skulle jag rekommendera att man inte gör. Det gäller att spara så mycket som möjligt, säger Lennart Sorby.

Så det är bara att låta trädgården torka?
–  Ja, i stort sett. Du kan ju samla upp regnvatten från takrännor och försöka hushålla med det.

Det kan dröja länge innan vi får en ordentlig påfyllning.

Tror du att folk förstår hur allvarlig vattensituationen är?
– Efter sommaren 2016 tror jag att man förstår det. Det som är lite svårare är att när det kommer ett lågtryck med regn så tror många att det har repat sig. Men så är inte fallet. Sommartid sugs mycket vatten upp av växtligheten, och dessutom är avdunstningen större när temperaturerna är höga, säger Lennart Sorby.

Vilka är dina bästa tips för att spara vatten i vardagen?
– Det kan ju gälla att duscha kortare, inte bada och inte vattna i trädgården. Fundera över hur din situation ser ut och vad du kan ändra på, för det kan dröja länge innan vi får en ordentlig påfyllning.

Bevattningsförbud

I maj månad hade flera kommuner utfärdat bevattningsförbud, exempelvis i Ronneby, Tanum, Södertälje och Nykvarn. Det är kommunerna som kan utfärda bevattningsförbud, och det gäller då den kommunala vattenförsörjningen. Exakt vad bevattningsförbudet innebär kan variera lokalt. Även länsstyrelser kan lägga rekommendationer om att inte ta ut vatten från sjöar och vattendrag.

Eget ansvar för enskild brunn

Fastighetsägare som har enskild brunn har själv ansvar för att det finns vatten i brunnen. Är det låga grundvattennivåer generellt behöver den som har egen brunn vara sparsam.

Att köpa vatten kan bli både besvärligt och dyrt.

– Det gäller att hålla koll på vattennivån i sin brunn. Det är bra att minska den onödiga vattenanvändningen, så att man får det man behöver till att dricka och tvätta sig. Alternativet blir kanske att man kör brunnen torr så att man måste köpa vatten, och det kan bli både besvärligt och dyrt, säger Lennart Sorby.

Vad gör jag om vattnet tar slut i en enskild brunn?
– Det beror på vad som gäller där man bor. Endera får man fråga sina grannar om de kan dela med sig eller höra med kommunen om de tillhandahåller vatten. Men det kan vara svårt att lagra de mängder man behöver. Dunkar kanske räcker kanske för en dag eller två, men för en längre period kan man ju behöva mer vatten. Det är inte så att det finns en reservtank någonstans till alla svenskar.

Det här kan mycket väl bli en normal situation om 50-100 år.

Finns det en koppling mellan vattenbristen och klimatförändringarna?
– Ja, alla är väl överens om att det finns en sådan koppling, men om just den här händelsen i år har med det att göra det är svårt att säga. Hur mycket som är allmän klimatpåverkan och vad som är enskilda svängningar i vädret är svårt att säga över en så kort period. Men det är ju det här vi är rädda för, att vi får torrare somrar i östra Sverige. Det här kan mycket väl bli en normal situation i ett perspektiv om 50-100 år. Men att säga att situationen just nu beror på klimatet ska vi nog undvika, säger Lennart Sorby.

Fakta/vattensmarta tips

  • Ta korta duschar i stället för att bada i badkar.
  • Samla upp regnvatten från takrännor för att vattna trädgården
  • Stäng av kranen när du borstar tänderna eller tvålar in dig.
  • Diska inte under rinnande vatten.
  • Ställ en kanna med vatten i kylskåpet så har du kallt vatten redo, istället för att spola i kranen tills det blir kallt. Spola ur vattnet som stått still i kranen. Det kan man samla upp för att till exempel vattna växter med.
  • Laga onödiga läckor och droppande kranar, över tid kan många kubikmeter gå till spillo.

Källa: Havs- och vattenmyndigheten, Livsmedelsverket, Tanums kommun.

Att möta rykten med bekräftad information

26 Apr

Det har nu gått en tid sedan attentatet i Stockholm den 7 april. Då sökte många bekräftad information om vad som hade hänt. Samtidigt spreds rykten om skottlossning snabbt. Här berättar vi om hur vi på redaktionen resonerade kring ryktesspridningen den kvällen.  

– Är det säkert för mig att gå hem genom centrala Stockholm nu?

Den frågan fick vi många gånger under eftermiddagen och kvällen den 7 april. Frågan var rimlig. Det hade nyss skett ett terrorattentat mitt i centrala Stockholm.

Det enklaste hade varit att svara: ”Nej, det förekommer ingen skottlossning vid Fridhemsplan”. Men hur skulle vi kunna garantera att ingen sköt vid Fridhemsplan eller någon annanstans i Stockholm?

det är du som måste fatta beslut om du ska gå hem

Vi kunde naturligtvis inte garantera någons säkerhet. Vad Krisinformation.se och andra aktörer, i det här fallet främst Polisen, kan göra är att hjälpa dig att fatta ett välinformerat beslut. För det är du som måste fatta beslut om du ska gå hem genom centrala Stockholm eller inte. Vi kunde bara svara att det enligt Polisen inte fanns några uppgifter som tydde på fler attentat.

Vid attentat eller stora olyckor finns det inte svar på alla frågor.

Vissa generella råd kan vi ge. Vi kunde skriva: ”Det bästa du kan göra nu är att hålla dig lugn, respektera avspärrningarna och följa information från bekräftade källor”.

Men det var omöjligt att svara på frågan om du skulle hinna till dagis och hämta innan stängningsdags och om förskolan höll öppet extra länge, till dess att alla föräldrar hunnit hämta.

rykten sprids snabbt och når många

Det skapades rykten under händelsen. Underligt annars. Så har skett i alla tider. Vad som är nytt för vårt decennium är att rykten sprids så snabbt och når så många via sociala medier. Men med samma metod kan man ju också sprida bekräftad information och goda råd. Och det gjorde vi och många andra, både ansvariga aktörer och privatpersoner. I ett högre tempo än vi gjort vid tidigare händelser. Men detta hade vi inte kunnat göra om inte Polisen och andra ansvariga löpande hade försett oss med bekräftad information.

Men när man bemöter rykten och falska uppgifter får man vara försiktig. Genom att upprepa ryktet som man vill dementera kan man förstärka det.

Upprepa inte rykten

Vi ville därför inte gå ut på sociala medier med ”Det förekommer rykten om skottlossning vid Fridhemsplan i Stockholm. Polisen kan inte bekräfta detta”. Risken är att många läsare bara minns ordet skottlossning och att Krisinformation.se, som förmedlar bekräftad information, twittrat om detta. Det bästa sättet är alltså att försöka dementera ryktet utan att upprepa det. Det gjorde vi genom att uppmana att inte sprida rykten. Våra råd om hur man uppför sig i sociala medier vid en händelse spreds också till hundratusentals.

Våra viktigaste råd var att inte sprida rykten och att inte lägga ut bilder på drabbade. Men vi var på inget vis först med de uppmaningarna. Vi såg flera inlägg där privatpersoner vädjade om återhållsamhet, inlägg som delades av många.

När det blev känt att många skulle få svårt att ta sig hem eftersom kollektivtrafiken i stora delar Stockholm stängts dök #openstockholm upp i flödena, hashtaggen där stockholmare bjöd in de som hade svårt att ta sig hem efter attentatet. En kopp kaffe eller ett mål mat, någonstans att sova eller kanske bara lite samvaro i stund som kändes svår för många. #openstockholm visade hur privatpersoner tog ansvar när samhällets resurser var ansträngda.

Här visade många människor en vilja att delta. Det tycker vi är bra.

 

 

Problem med kraschar i krisinfo-appen

8 Apr

Igår, fredagen den 7 april, fick vi stora problem med ios-versionen (iphone och ipad) av vår nya applikation för krisinformation. Nyheter kom inte ut som de skulle och under kvällen slutade appen helt att fungera för många användare. Med tanke på den fruktansvärda attack som gjordes i Stockholm city var det en mycket dålig dag att inte kunna tillhandahålla snabb och bekräftad information till våra läsare.

Utvecklarna hittade snabbt problemet och en ny version skapades under natten till lördagen. Nu, lördag klockan 11, har den nya versionen just släppts för godkännande av Apple. Så snart de ger oss okej kommer den nya versionen ut, men tyvärr är detta en process som ofta tar flera dagar. Vi gör allt vi kan för att skynda på.

Vi beklagar givetvis att vi har tillhandahållit en app som inte håller vad den lovar, i just den situation då den behövs som allra mest. Tills vidare hänvisar vi till våra andra kanaler:
www.krisinformation.se
twitter.com/krisinformation
www.facebook.com/krisinformation

UPPDATERING 20/4:
Fredagen den 14 april godkändes den nya versionen av vår app av Apple. Därmed ska problemen vara lösta. Glöm inte att uppdatera appen!

/Redaktionen för Krisinformation.se