Så tycker 2000 svenskar om kriskommunikation

18 feb

Vad har människor egentligen för syn på kriskommunikation? Och hur gör de när en allvarlig händelse eller störning inträffar och de vill ha information? Sätter de på TV:n, ringer 112, surfar på internet, frågar i sociala medier? Det har Krisinformation.se nyligen frågat 2000 svenskar i en attitydundersökning och nu vet vi lite mer.

Vi som på olika sätt jobbar med risker och kriser varje dag blir ganska säkert påverkade av just detta. Redaktionen på Krisinformation.se omvärldsbevakar, får rapporter om vad som har hänt, samverkar med andra myndigheter och tar fram en lägesbild. Och så kommunicerar vi den information som efterfrågas av allmänheten. Men helt säkra kan vi aldrig vara. Är vår syn på vad människor vill och behöver veta den rätta?

Att kommunicera med allmänheten som målgrupp är en utmaning. Det är en minst sagt bred målgrupp – det är liksom ”alla”. Människor är olika och tycker olika beroende på ålder, var de bor och tidigare erfarenheter. Några vill ha mycket och detaljerad information, andra vill ha mindre. Vissa är bra på att själva hitta information medan andra tycker att det är bra att hitta allt på ett ställe. Många vill diskutera och berätta, andra vill få råd och instruktioner.

Hur gör vi då för att få koll vad människor tycker eller åtminstone lite bättre vägledning för hur vi skatänka? Det finns självklart flera sätt. När Krisinformation.se startade upp använde vi oss av användarundersökning och referensgrupper. Vi har lärt oss av erfarenheter från händelser och vi försöker att lyssna genom den dialog vi har i sociala medier.

I november förra året genomförde vi ännu en stor attitydundersökning. Samma dag som stormen Simone drog in över Sverige fick 2000 personer i åldrarna 18-89 år i hela landet svara på frågor om varnings- och krisinformation. Engagemanget vid intervjuerna var mycket större än vi kanske trodde – människor ville verkligen svara och tycka till – och det gav oss värdefull återkoppling.

Du som vill ta del av hela undersökningen kan ladda ner den här (pdf-fil).
Men några slutsatser bjuder vi på redan här.

Sökbeteende
På frågan ”Hur gör du när du söker information vid en kris som du eller dina anhöriga har drabbats av eller riskerar att drabbats av” svarade drygt sex av tio av alla tillfrågade att de ”söker fritt via en sökmotor på internet”. I gruppen 18-29 år var andelen ännu högre – åtta av tio angav att de söker efter information via en sökmotor. Drygt var femte svarade att de lyssnar på radio, lika många slår på TVn. En mindre andel, ungefär en av tio ”läser om det i en tidning” eller ”söker efter en specifik hemsida i webbläsaren”.

En väl utvecklad sökfunktion och framförallt se till att få träffar vid sökningar är något vi kommer att vidareutveckla.

16 procent svarade att de ringer en anhörig eller sakkunnig. 5 procent tar reda på mer genom text-tv, en kanal som fortfarande används, trots alla nya tjänster som har tillkommit de senaste åren. Bara 3 procent svarade att de använder en applikation på smartphone eller surfplatta, vilket förvånade oss eftersom vi vet från andra undersökningar att en tredjedel av våra användare läser våra nyheter i mobilappen. Vad lär vi oss av det?

Förtroende
Vi ställde också frågor om förtroende för olika kanaler och avsändare vid en
kris. Här visar svaren att förtroendet är mycket högt för public service. Runt 80 % svarar att de har högt eller mycket högt förtroende för Sveriges Television och Sveriges Radio. När det gäller förtroendet för myndigheters information är motsvarande siffra 67 %.
Ganska bra siffror kan man tycka, men hur de kan bli bättre behöver vi fundera över. Och om många människor även i dag använder public service, kan myndigheter bli bättre på att t ex ge faktaunderlag till medierna vid en allvarlig kris?

Larm
Hur man vill bli larmad fanns det många synpunkter om. En majoritet vill kunna bli larmade via sms, men också genom de system som finns idag. Men det visade sig också att tre av tio inte vet hur de skulle bli larmade idag, om något allvarligt inträffar som innebär omedelbar fara. I gruppen 18-29 år uppgav mer än hälften att de inte vet hur de blir larmade i dag. Det ger en hel del att tänka på.

Det här var några exempel. Det finns mycket mer att lära av i undersökningen, både för Krisinformation.se men säkert också för andra som arbetar med kriskommunikation.
Tack till alla som var med och bidrog till detta.

Tycker ni samma sak som de som har svarat i undersökningen? Det vore intressant att få höra era tankar.

/ Redaktionen

4 Replies to “Så tycker 2000 svenskar om kriskommunikation

  1. Pingback: Bättre navigering ska leda till ett säkrare samhälle | ATT BYGGA KRISINFO

  2. Hej!
    Jag är intresserad av att läsa undersökningen som gjordes men kan inte få tillgång till den via eran länk i inlägget ovan. Skulle jag möjligtvis kunna få tillgång till den på annat vis?

    Mvh
    Felix

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.