Bilder allt viktigare i kriskommunikation

Du kommer cyklande på en landsväg mitt i natten. När du kommer fram till den gamla bron ser du att den har rasat, det måste vara smältvattnet som har underminerat den. Tänk om någon bil kör ner i forsen! Du tar upp mobilen och ringer 112, men sen tar du också en bild och lägger upp på Twitter och Facebook. Du taggar den med #trafikfara, #vägras, #SOS och #112 för att få snabb spridning. Ju fler och ju snabbare folk får veta att bron har rasat, desto bättre!

Idag är det inte ovanligt att människor tar bilder när det har hänt en olycka, även när det är skadade människor inblandade. Vissa tycker att det är tecken på bristande medkänsla, eller är oroliga att de som fotograferar ska vara i vägen för de som kan ge handgriplig hjälp.

Men det finns också fördelar med att fotografera vid olyckor. För den som ansvarar för triage (sortering av akut sjuka) på sjukhuset kan en bild säga mycket mer än en skriven eller inringd rapport om hur akutläkarna ska förbereda mottagandet av de skadade. Bilder kan också vara värdefulla som dokumentation vid eventuella olycksutredningar.

Vi på Krisinformation.se tänker mycket på bilder och taggar. Vi har ett konto på fotodelningsappen Instagram, men än så länge använder vi det bara för omvärldsbevakning (det vill säga vi letar efter krisrelaterade nyheter där, precis som vi gör på Twitter, Facebook och andra sociala medier).

Men finns det fler sätt att använda Instagram och andra ställen dit folk skickar sina bilder? Vi vet ju att stora delar av befolkningen bär omkring på kameror i sina mobiltelefoner. Vi noterar det enorma flödet av bilder vid bränder, jordbävningar och översvämningar. Vår grundinställning är att vi ska vara där medborgare väljer att kommunicera vid kriser. Och om allt fler väljer att dela foton i Instagram, vill vi vara där.

anna1#brand (okänd holländsk målare)

Vi tror också att fler och fler personer kommer att publicera och tagga bilder i sociala medier som ett sätt att sprida information vid händelser. Det är inte helt osannolikt att många – kanske framförallt yngre – också kommer att förvänta sig att vi krismyndigheter fångar upp och använder den informationen.

anna2#vulkanutbrott (Katsushika Hokusai)

Det är förstås inte oproblematiskt. Källkritiken är ett problem. Så länge det handlar om text är det lätt att upptäcka faktafel, men bilder kan vara svårare att avkoda. Det ligger i de sociala mediernas natur att vi förlorar mycket kontroll.

Om vi väljer att se det som en utveckling vi inte kan välja bort, bara göra det bästa av: hur blir vi bra på att ta emot information i bilder och taggar? Kan vi till och med få fler medborgare att bidra med bilder i crowdsourcingsyfte, för att göra bilden av en kris så komplett som möjligt? Ska vi?

Vi ser det som en mjukstart att använda Instagram för att söka på olika taggar i en händelse. Möjligen kommer vi att uppmuntra folk att använda taggen #krisinfo.se till bilder i en händelse som de tycker att vi ska se. Även om vi inte gör något särskilt med bilderna kan de bidra till vår uppfattning av läget i händelsen.

anna3#storm (Willem van Diest)

Men sen då? Ska vi publicera egna bilder? I vilket syfte?

Om du har förslag på hur vi ska tänka och arbeta med taggar och bilder, eller om du känner till några andra liknande institutioner som trevar sig fram på Instagram, Flickr, Pinterest, Twitpic eller Vine, skriv gärna en kommentar! Vi är tacksamma för all återkoppling.

(Alla bilder i den här bloggposten är publika eller har CC-licens, vilket betyder att man får använda dem i icke-kommersiellt syfte och på vissa villkor. Bilderna är hämtade från Wikipedia och Flickr.)

12 thoughts on “Bilder allt viktigare i kriskommunikation

  1. Jag tycker att krisinformation.se kan verka för att tidigt hitta en stingens i taggande av bilder så att det snabbt går att åskådligöra bilder som tas i samband med större händelser. På så vis kan intresserade följa strömmen av bilder (och kanske videor).
    Vad gäller källkritik tycker jag att det ansvaret ligger hos läsarna. Nyttan med spridningseffekt överstiger risken för missuppfattningar, förutsatt att vi är noga med att kommunicera värdet av alla och envars källkritik.

    /M

    1. Jag håller helt med dig om att vi ska försöka medverka till ett bra och lättfattligt tagg-tänk. Inte så att vi som myndighet ska *bestämma* hur taggarna ska se ut, men vi kan ju försöka föregå med gott exempel och förklara hur vi tänker, vad som underlättar för oss.

      Tack också för formuleringen om att nyttan med spridningseffekten överstiger risken för missuppfattningar, om vi bara samtidigt uppmärksammar behovet av källkritik. Den spar vi gärna! /Anna T, red

  2. Jag håller helt med dig om att vi ska försöka medverka till ett bra och lättfattligt tagg-tänk. Inte så att vi som myndighet ska *bestämma* hur taggarna ska se ut, men vi kan ju försöka föregå med gott exempel och förklara hur vi tänker, vad som underlättar för oss.

    Tack också för formuleringen om att nyttan med spridningseffekten överstiger risken för missuppfattningar, om vi bara samtidigt uppmärksammar behovet av källkritik. Den spar vi gärna! /Anna T, red

  3. Jag tycker att krisinformation.se bör ha en portal där människor kan lämna foton tagna vid händelser, som sedan publiceras efter granskning. Fördelsen med att ha lämna direkt till krisinformation.se är att geo-taggen och annan information hänger med fotot. Sedan kan krisinformation.se filtrera bilder efter händelse, tid och/eller geografi.

    /Michael

    1. Det låter som en otroligt bra sak, dock förknippad med vissa nackdelar.

      Dels är jag tveksam till att crowdsourcad info inte ska vara synlig för alla, men jag tänker kanske fel där?

      Dels skulle det (såklart) vara ett resursproblem för oss att gå igenom bilderna och granska dem, särskilt om vi skulle publicera. Jag tänker på alla de juridiska försiktighetsmått vi skulle behöva ta hänsyn till etc. Men även här kanske jag överdriver problemet?

      Mycket tacksam för motargument till mina invändningar! Det är en idé jag gärna vill pusha vidare!

      /Anna T, red

      1. Ja, det blir en extra resurs för att driva en sådan portal (teknisk och granskningen).

        Jag anser att bilderna ska granskas innan publicering och därmed blir inte alla bilder synliga för alla. När en bild lämnas via portal så kan ni direkt få information när bilden är tagen och var (geo-tagg). Därmed kan ni av resursskäl prioritera de bilder som passar in i de händelser som ni vill bevaka, granska de bilder som passar tidpunkt och plats och sedan publicera. Detta kan även automatiseras och webserver kan filtrera direkt när bilder lämnas in.

        Med tidpunkt och plats för när fotot togs så får ni väldigt mycket information som kan vara till nytta vid kriser eller andra händelser.
        Exempelvis så kan webservern automatiskt filtrera följande:
        om bilden stämmer geografiskt till händelsen, om det är dag eller natt och vilken typ av kamera som användes.

        Genom att ha möjlighet för alla att flagga (skicka kommentar till er) för känsliga bilder som publiceras kan ni få feedback från allmänhet om någon bild publiceras som är känslig eller som inte borde vara synlig.

        Anna, om du vill fortsätta en diskussion kring en portal utanför bloggen så är jag villig att prata med er.

        /Michael

  4. Hej! Det finns ”studier” som visar att tweets med förhandsgranskingar av länkar/media får fler retweets och kanske även uppmärksamhet.
    http://mashable.com/2014/03/11/twitter-photos-more-retweets/
    Därför kan det vara bra att bifoga en bild som även har rubriktext i bilden. ”BRAND I NORRA MALMÖ” eller liknande i formatet 16:9 vilket förbättrar synligheten i feeds.

    Man förbättrar även synligheten genom att skriva i den största hashtagen för ämnet, och även genom att enkelt beskriva händelsen i tweeten med de vanligaste relaterade orden som snabbt kan kännas igen av Twitter även utan hashtag. Idag trendar t.ex. Våffeldagen och SDU utan hashtag för att många använder de orden. Sker en brand eller en olycka så använd just dessa vanliga ord i beskrivningen, de som folk i allmänhet skulle beskriva händelsen med ifall de skrev om den eller frågade ”Ser _rök_. _Brinner_ det någon stans #malmö ? Notera understrecken.

    Ett bra tweet skulle därmed ha bilden beskriven i översta stycket och texten:
    Det brinner i norra #Malmö, mycket _rök_ , stanna inne. pic.twitter.com/asfuhdf

  5. Att överlämna källkritiken åt allmänheten är extremt oansvarigt. Inte ens folk som dagligen jobbar med bilder är särskilt bra på bildanalys. Som exempel kan nämnas uppståndelsen runt Paul Hansens bilder på en skjuten flicka på Haiti. Där gjorde yrkesfolk en väldigt amatörmässig bildanalys och gjorde grova anklagelser mot Paul Hansen. Aftonbladet har nu senast gjort en lika dålig analys av en bild från Ukraina.

    Hela poängen med att läsa info från MSB är att källan har en trovärdighet. Den behåller man inte genom skjuta över ansvaret till allmänheten.

    I allmänhet så fyller bilderna inte så stort informationsbehov vid kriser. Nationellt är det ju betydligt mer intressant att veta om vägar är avstängda eller vilka områden som är farliga att besöka exempelvis. Något som sällan framkommer av en enskild bild.

    /Freddo

    1. Precis som du säger är trovärdigheten oerhört viktig, och du belyser det med bra exempel. Men det finns ingen trovärdighet i världen som inte kan råka ut för missförstånd eller sabotage. Just därför är förmågan till källkritik så livsnödvändig, och alla måste behärska den själva. Jag ser det som ett av Krisinformations uppdrag att diskutera just källkritik med medborgarna och ta alla tillfällen att belysa problemen med oklara källor.

      Det betyder absolut inte att vi ska lägga över ansvaret på någon annan! Vårt ansvar är alltid vårt, och lika stort som alltid. Men när medborgare också inser och tar sitt ansvar blir de en del av lösningen, inte bara en del av problemet. Och då får vi i stort ett säkrare och tryggare samhälle.

      /Anna T, red

  6. Nu påminner Krisinformation/MSB om en karikatyr jag sett där man väljer att lägga ut en selfie istället för att fokusera på att ringa SOS Alarm.

    Det är viktigt att man i första hand som civilperson utgår från principen RÄDDA – LARMA – SLÄCK. Möjligtvis att man kan lägga ut en bild när man har räddat alla, efter det att man har kontaktat räddningstjänsten.

    1. ”Det är viktigt att man i första hand som civilperson utgår från principen RÄDDA – LARMA – SLÄCK. Möjligtvis att man kan lägga ut en bild när man har räddat alla, efter det att man har kontaktat räddningstjänsten.”

      Ja, det har du helt rätt i. Vi förespråkar absolut inte att man lägger ut en bild på sig själv istället för att ringa 112. Vi diskuterar hur bilder kan vara till hjälp när man till exempel försöker förstå krisens natur eller omfattning för att planera insatsen. Ibland är det kanske andra som redan har larmat och räddat, då kan någon som skickar bilder göra nytta på det viset.

      /Anna T, red

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *