Tema krisberedskap: Så arbetar kommuner med trygghetspunkter

20 Sep

Hanna Mehaj Fotograf Anette Stendahl

Hanna Mehaj, beredskaps- och säkerhetssamordnare i Eksjö kommun. Foto: Anette Stendahl.

Trygghetspunkter är något som en del kommuner inrättar vid störningar och kriser. Krisinfobloggen har intervjuat Hanna Mehaj, Beredskaps- och säkerhetssamordnare på räddningstjänsten i Eksjö kommun om vilket stöd invånare i Eksjö kan få på trygghetspunkterna.

Efter stormarna Gudrun och Per diskuterade man i Eksjö kommun om de värmestugor som kommunen satte upp bara skulle vara värmestugor. I vissa händelser finns behov av annat stöd än under stormar och strömavbrott, som tillgång till information, mat, värme och övernattning.

Därför beslutade man att inrätta vad man kallar trygghetspunkter. Dessa ska ge invånare och de som vistas i kommunen rätt stöd under samhällskriser. Därför finns olika planer för varje trygghetspunkt i Eksjö kommun, berättar Hanna Mehaj.

– En är inrättad i ett äldreboende och där är inriktningen på de äldres behov, oavsett om de bor på äldreboendet eller inte.

Alla som behöver det kan ta del av reservkraft, information och dricksvatten på äldreboendet, men övernattningen är anpassad efter de äldres behov. En annan av kommunens trygghetspunkter finns i en idrottshall där 240 personer får plats för övernattning, bland annat barnfamiljer.

Beslut att aktivera

Beslutet att aktivera en eller flera trygghetspunkter tas när kommunens krisledningsgrupp tillträder under en händelse. Sedan informeras allmänheten via SR P4 Jönköping, informationsnumret 113 13, och via kommunens webbplats och Facebookkonto.

– Vi kommunicerar detta till allmänheten i förväg så att de vet vart de ska ta sig om något allvarligt inträffar. Informationen går ut via kommunens webbplats, i sociala medier och i en trycksak till hushållen.

Stort intresse för Eksjös arbete

Många krisberedskapssamordnare i andra kommuner har hört av sig till Hanna. De vill veta mer om arbetet med trygghetspunkter och vad man bör tänka på.

– Är det drivmedel som behövs, eller livsmedel?

Det räcker inte bara med att inrätta trygghetspunkter, betonar Hanna.

– Är det drivmedel som behövs, eller livsmedel? Man måste säkerställa att reservkraften kan kopplas in av behörig installatör när det behövs. Det måste finnas personal eller frivilliga som bemannar trygghetspunkten om något inträffar. Man kanske måste teckna avtal med livsmedelsleverantörer och transportfirmor för att kunna garantera att hela kedjan av krishanteringen som rör en trygghetspunkt fungerar, säger Hanna Mehaj. 

Länkar

Trygghetspunkter i andra kommuner

På trygghetspunkter kan man få information, värme, dricksvatten, lättare förtäring eller övernattning. På vissa finns nödtelefon så att man kan nå 112 vid telestörningar. Trygghetspunkter kan inrättas i äldreboenden, skolor eller församlingshem som har tillgång till reservkraft, telefoni, hygienutrymmen, kök och andra nödvändigheter. Trygghetspunkter bemannas ofta av frivilliga och kommunens personal.

Är du intresserad av att veta mer om trygghetspunkter? Nedan finns länkar till några av de kommuner som använder trygghetspunkter. Tipsa oss gärna om hur just din kommun arbetar med stöd till invånarna före eller under kriser.

2 Replies to “Tema krisberedskap: Så arbetar kommuner med trygghetspunkter

  1. Pingback: Tema Krisberedskap: Hur länge kan du leva på maten i ditt skafferi? – Krisinfobloggen

  2. Pingback: Tema krisberedskap: Om krisen kommer – Krisinfobloggen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *