Tema krisberedskap: Vem behöver dig när vardagen vänds upp och ner?

Foto: China Photo Press/TT.

Den som har förberett sig på samhällskriser har större möjlighet att hjälpa andra när en kris inträffar. Christina Andersson på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap berättar om MSB:s och kommuners arbete för att höja medvetenheten om kriser.

Vi lever i en orolig tid, både utifrån den säkerhetspolitiska situationen men också utifrån konsekvenserna av ett förändrat klimat. Det gör att intresset ökar för hur vi kan klara oss i ett läge då samhället inte fungerar som vi är vana vid, när det råder brist på både mat och vatten, då kanske elektriciteten är utslagen liksom internet och telefoni. Både privatpersoner, politiker och de som jobbar med krisberedskap har frågan högt på agendan.

Många frågar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, vilka rekommendationer som finns vad gäller bunkring av livsmedel eller dricksvatten.

Efter vars och ens förmåga

Det finns en grundprincip i vårt samhälle och den innebär att alla människor har ett ansvar för sitt eget liv och sin egendom. Den principen gäller även då samhället inte fungerar som vi är vana vid.

MSB:s inriktning är att alla som kan ska klara försörjningen av mat, vatten, värme och information i minst tre dygn – minst 72 timmar – vid en samhällskris. Det kallas ofta 72-timmarsbudskapet. Samhällets resurser kommer inte att räcka till alla samtidigt utan måste först gå till de mest utsatta och hårdast drabbade. Andra kommer att få klara sig själva en tid. Hur länge går inte att säga, det beror bland annat på krisens omfattning.

Tre dygn är ett minimum

Tre dygn är ett minimum. Många har säkert redan den möjligheten, även om de personliga kraven måste sänkas. Självklart ökar möjligheten att klara en besvärlig vardag med nivån på den egna hemberedskapen. Och framför allt – ju högre den egna beredskapen är desto större blir möjligheten att hjälpa andra som inte har samma förutsättningar.

Poängen med 72-timmarsbudskapet är främst att få var och en att reflektera. Hur skulle just jag och mina anhöriga klara en situation då samhällets normala service och tjänster inte fungerar? Reflektion (riskmedvetenhet) är första steget till handling.

Krisberedskapsvecka ska ge reflektion

Många kommuner har hört av sig till MSB för att de vill ha råd och stöd när de ska kommunicera om människors krisberedskap. Vad ska vi säga? Vilka rekommendationer gäller egentligen och hur säger vi det? Därför satsar MSB nu på en årlig krisberedskapsvecka med start 2017. Nästa år infaller den vecka 19, 8-14 maj.

Syftet med krisberedskapsveckan är att kommunerna, som står närmast medborgarna och har ett stort informationsansvar, ska genomföra olika aktiviteter för att uppmärksamma invånarna på lokala hot och risker och hur de kan förbereda sig om något skulle hända. Fokus ska ligga på händelser som innebär svåra störningar i samhället. Hur drabbar ett omfattande elavbrott just vår kommun och hur påverkar det alla som bor här? Eller; hur ser evakueringsplanen ut vid ett dammbrott och vad gäller för de som kan drabbas? Riskmedvetna samhällsmedborgare stärker vår samlade krisberedskapsförmåga, oavsett hotbild.

Vi behöver alla förbereda oss för att tillsammans kunna möta hoten och klara Sverige ur framtida samhällskriser. Den viktigaste tillgången är andra människor och viljan att hjälpa varandra. Vem behöver dig?

Text: Christina Andersson, MSB.

STOCKHOLM 161003 Christina Andersson, MSB. Foto: Sören Andersson COPYRIGHT SÖREN ANDERSSON/2SEE AB
Christina Andersson, MSB.
Foto: Sören Andersson.

Mer om krisberedskap

MSB.se om krisberedskapsveckan

Krisinformation.se Om krisen kommer

DinSäkerhet.se om krisberedskap

2 thoughts on “Tema krisberedskap: Vem behöver dig när vardagen vänds upp och ner?

  1. Trevligt att ni påminner alllmänheten att det inte finns någon nödmat i samhället längre.
    Men borde ni inte även se över möjligheten att återinföra statliga matlager?
    Dessa är ju totalt bortplockade från hela Sverige sedan många år tillbaka. Borde inte samhället ta tillbaka detta ansvaret?

    1. Hej Staffan! Tack för din fråga. Vi kontaktade MSB och de svarar så här:
      Ansvaret för försörjning med livsmedel vid en kris, delas mellan dig som individ och samhället. När det gäller matlager behöver man alltså både fundera på vad jag och min familj behöver i några dagar vid en kris, hur privata företag kan fortsätta sin verksamhet så långt möjligt på en marknad samt vilken beredskap som det offentliga kan behöva ha. Frågan om statliga matlager är en fråga som nu analyseras av berörda myndigheter som Livsmedelsverket och Jordbruksverket inom ramen för både fredstida kriser men också krigsfara och krig. I december 2015 beslutade regeringen att de ansvariga myndigheterna skulle börja planera för civilt försvar igen, något som inte gjorts på mer än 15 år. Behoven av eventuella åtgärder som matlager ingår i detta arbete.

      Vi på Krisinformation.se hoppas att detta svarar på din fråga. Vi kommer snart följa upp frågan om livsmedelsberedskap här på Krisinfobloggen. Håll utkik! /redaktionen

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *