Anne-Marie fick lämna sitt hem när skogsbranden kom – ”Kände mig maktlös”

13 Sep

Foto: Christian Höijer, Sveriges Radio.

Sommarens skogsbränder tvingade flera hundra personer att lämna sina hem. Klockan tre på natten den 19 juli knackade det på dörren hos Anne-Marie Wästholt i Huskölen, Hälsingland.

– Det var två personer från räddningstjänsten som berättade att vi snarast möjligt måste lämna byn eftersom skogsbranden närmade sig hastigt. Vi skulle packa det nödvändigaste och bege oss till Svegs flygplats som var uppsamlingsplats.

Vad tänkte du då?
– Jag förstod att det var allvar och kände mig maktlös. Jag hade förberett mig lite eftersom röklukten legat tät över området under flera dagar. Dagen innan var vi uppe på ett berg och såg att elden närmade sig med stora öppna lågor. Då började jag tänka på vilka saker jag borde ta med mig om det skulle bli evakuering.

Packade många onödiga saker

Skogsbranden rasade någon kilometer från byn och Anne-Marie hade en timme på sig att göra sig klar och lämna sitt hus. Dottern som var på besök hjälpte henne att packa.

– Det var lite lustigt för vi packade många onödiga saker som till exempel sticksågen, skruvdragaren, dammsugaren, symaskinen och finservisen. Vi fyllde tre bilar med prylar, så det blev nästan hela bohaget.

Vad av det som du tog med dig kändes extra viktigt att få med?
– Det som jag hade mest nytta av var dator, mobiltelefon, Ipad, laddare och kläder. Självklart tog jag även med mig alla fotoalbum.

När allt var packat lämnade de huset och körde genom den täta röken till Ljusdal, där Anne-Marie har en lägenhet. När de kommit fram kom tankarna.

– Vid själva evakueringen gick jag på ren instinkt, men nu kom chocken. Jag blev helt handlingsförlamad och fattade inte vad som hänt.

Att arbeta som volontär skingrade tankarna

Under en veckas tid var Anne-Marie Wästholt evakuerad från sitt hem. Under tiden arbetade hon som volontär inom Röda Korset med att serva alla som aktivt deltog i att släcka branden. Trots att arbetet skingrade tankarna så var hon mycket orolig.

– Jag längtade hem. Vi visste ingenting om vad som hänt med huset, jag vågade inte ens tänka tanken att det skulle brinna ner. Efter några dagar fick vi reda på att huset stod kvar, men någon berättade att byns fäbodvall kanske hade brunnit ner.

Hur kändes det att komma tillbaka efter evakueringen?
– Självklart var det skönt att komma hem och se att huset inte hade brunnit och att övriga byn inklusive fäbodvallen hade klarat sig. Men det kändes samtidigt inte tryggt. Brandröken var kvar och elden var inte långt borta. Det gick inte att skydda sig mot den stickande röken. Först efter några dagar blev det bättre och jag kunde slappna av.

Under evakueringen startade byborna en Facebookgrupp där drabbade fick information. I gruppen fanns möjlighet att dela tankar och själva göra inlägg.

– Många sitter ensamma och har ingen att prata med, då kan en Facebookgrupp vara riktigt bra. Det är ett tips till alla som drabbats av skogsbränderna i sommar.

Har du förberett dig om det skulle hända igen?
– Jag vill inte ens tänka tanken. Men jag har koll på var i huset sakerna ligger som ska med vid en evakuering. Nästa gång tar jag nog inte med mig dammsugaren, skruvdragaren och symaskinen.

Vad har du för tips till andra som hamnar i samma situation?
– Tänk igenom i förväg vad du ska ta med om du måste lämna ditt hem. Du måste ha koll på var grejorna finns, för du kan inte tänka klart när läget blir akut. När du är evakuerad är det bra att aktivera sig för att skingra tankarna, exempelvis genom att bli volontär. Det går inte att bara sitta på en stol och älta det som hänt, då blir man galen, säger Anne-Marie Wästholt.

Här hittar du mer information om utrymning och evakuering 

Förslag på packlista vid evakuering från DinSäkerhet.se

Samlad information om skogsbränderna 2018 på Krisinformation.se

Förbered dig för höststormar

30 Okt


Träd som fallit ned över järnväg vid en storm. Foto: Johan Eklund, MSB.

Nästan varje höst drabbas Sverige av stormar. Stormar i vårt land är nästan aldrig lika farliga som exempelvis de tropiska cykloner som drabbat Västindien och Mellanamerika i år. Men det kan ändå vara bra att se över sin egen beredskap för storm.  Stormar kan leda till att du måste klara dig en kortare eller längre period utan el, värme och vatten. Stormar kan också förstöra ditt hus eller annan egendom och leda till trafikproblem. Det är främst den kommunala räddningstjänsten som ansvarar för räddningsarbetet i samband med stormar och oväder.

– Vi brukar få många larm om olyckor som orsakats av hårda vindar. Det är alltifrån lösa takpannor till omkullblåsta träd, lösa föremål eller byggnadsställningar som blåst omkull, berättar Madelein Nilsson som är stabschef på Räddningstjänsten Storgöteborg.

När en storm är i annalkande går SMHI ut med en stormvarning.  – Madelein Nilsson har några tips på hur man kan då kan förbereda sig.

  • Ta bort lösa föremål från trädgårdar, uteplatser och balkonger. Till exempel studsmattor, cyklar, krukor, soptunnor och andra föremål som kan blåsa iväg och ställa till skada.
  • Rensa dagvattenbrunnar från löv och skräp så att regnvatten fritt kan rinna undan.
  • Säkra byggnadsställningar så att inget löst material kan lossna och vålla skada.
  • Se över annan lös egendom kring ditt hus.


Madelein Nilsson, räddningstjänsten.

Stormar leder också ofta till strömavbrott som under höst- och vinter kan vara särskilt besvärliga på grund av mörkret och kylan. Men alla kan förbereda sig genom att ha rätt utrustning hemma, berättar Tony Abaji som jobbar på Energimyndigheten.
– Filtar, ficklampor, ljus, ett spritkök och en batteriradio är saker som alla kan behöva vid ett längre el- eller värmeavbrott. – Alternativa strömkällor för att kunna ladda mobiler och datorer kan också vara bra att ha, som solcellsladdare eller en powerbank. Vid omfattande strömavbrott kan det också bli svårt att få reda på vad som händer. Tony Abaji rekommenderar att du följer myndigheternas information via din lokala kanal i Sveriges Radio P4.
– Prata också med dina grannar för att få information om händelsen. Det är bra att ha tillgång till en batteridriven radio för att kunna ta del av information. En annan möjlighet kan vara att lyssna på radio i bilen, säger Tony Abaji. – Tänk också på att hjälpa varandra, speciellt de som behöver stöd för att klara sig själva till vardags.

Tony Abaji, Energimyndigheten.

Det finns också stor risk för att stormar ställer till det i trafiken. Träd kan till exempel blåsa ner över vägar och järnvägar. Rikligt regn kan leda till översvämmade vägar. I många fall kan det vara klokt att inte ge sig ut i trafiken. Följ de råd som polis och andra myndigheter går ut med. Om du är tvungen att köra bil, tänk förebyggande genom att exempelvis klä dig varmt och ha med dig vatten, filtar och reservbränsle.

Här kan du få mer information:

Krisinformation.se om stormar och oväder

Frågor och svar om stormar och oväder

SMHI om stormar i Sverige

Räddningstjänsten Stor Göteborgs råd vid stormar

Vem namnger stormar? (SMHI) 

DinSäkerhet.se om hur du förbereder dig för stormar

 

Regnet medför problem med dricksvattnet

29 Aug

 

Den senaste veckan har Krisinformation.se rapporterat om flera kommuner som har problem med bakterier i dricksvattnet. Invånarna har uppmanats att koka vattnet innan det används till mat och dryck. Redaktionen har fått många frågor om varför många kommuner drabbats just nu. Vi har pratat med statsinspektör Christer Johansson på Livsmedelsverket. Han berättar att det är rätt vanligt med problem i dricksvattenförsörjningen, särskilt i samband med kraftig nederbörd.

– Det händer i genomsnitt varje till varannan vecka brukar vi säga. Så det är ganska ofta som kommunerna utfärdar kokningsrekommendationer.

Vad beror det på att flera kommuner i landet har bakterier i dricksvattnet just nu?

– De kokningsrekommendationer vi nu har hört talas om har flera olika orsaker. Det är dock inte ovanligt med problem med bakterier i dricksvattnet på sensommaren och hösten varje år. Det beror oftast på kraftiga regnfall, framför allt efter längre torrperioder, då regnvatten tränger in i dricksvattensystemet. Reningen i vattenverken kan också vara underdimensionerad och fungerar då inte optimalt när det regnar kraftigt. Ett annat problem kan vara att reservoarer och vattentorn är otäta och att avföring från fåglar sköljs ner från taket på vattentornen in i dricksvattnet. Ytterligare en orsak till dålig dricksvattenkvalitet kan vara bristande rutiner vid läcklagning eller nyanläggning av dricksvattenledningar.

– Vad vi har sett är det olika orsaker till kokningsrekommendationerna, men ett samband för flera av dem är regnet. Nederbörd är ofta den gemensamma nämnaren, inget annat.

Kan det finnas något samband mellan de olika problemen?

– Vad vi har sett är det olika orsaker till kokningsrekommendationerna, men ett samband för flera av dem är regnet. Nederbörd är ofta den gemensamma nämnaren, inget annat.

Hur förbereder man sig bäst som privatperson för dricksvattenproblem?

– Lyssna på vad kommunen går ut med för information och följ deras rekommendationer. Ibland ställer kommunen ut tankar där du kan hämta dricksvatten om du inte vill koka. Du kan även köpa flaskvatten.

Hur mycket vatten bör man då ha hemma?

– Man brukar säga att det behövs två liter per person och dygn. För att vara säker på att vattnet håller sig fräscht rekommenderar vi att du byter ut det en gång i veckan.

Finns det något man kan göra för att minska dricksvattenproblemen?

– Vi anser att kommunerna måste öka underhållet av dricksvattenanläggningarna, inklusive ledningsnät och reservoarer. På en del ställen behöver takten att byta ut vattenledningsnätet också öka. Nätet är gammalt på många håll i landet och underhållet för dåligt.

MSB har också tittat på problemen med dricksvatten i Sverige. De uppger i sin nationella risk- och förmågebedömning för 2016 att vatten och avloppssystemen i många kommuner är gammal och att upprustning inte alltid har skett och att detta är ett växande problem. Läs mer här.

Mer information om dricksvatten:

Krisinformation.se om dricksvattenförsörjning
Krisinformation.se om smitta via livsmedel och vatten
Livsmedelsverket om krisberedskap vid dricksvattenförsörjning
Livsmedelsverkets råd när vattnet ska kokas
Livsmedelsverket om hur man förvarar dricksvatten i dunk.

Lågt grundvatten i sydöstra Sverige

28 Jun

Sprucken jord och lera efter långvarig torka. Foto:Trons/Scanpix

Grundvattennivåerna är ovanligt låga just nu på flera håll i sydöstra Sverige. På Öland och Gotland talas det om vattenbrist. Med anledning av detta gästas Krisinfobloggen i dag av Bo Thunholm som är hydrogeolog på Sveriges geologiska undersökning, SGU.

I de stora grundvattenmagasinen* på Öland, Gotland och Götalands östkust, som är viktiga för den kommunala vattenförsörjningen, är nivåerna extremt låga just nu och förväntas sjunka ytterligare. I stora delar av centrala Götaland väntar vattenbrist för många som har egen brunn. Continue reading

Jimmy ser till att tågen rullar trots oväder och andra störningar

5 Apr

Jimmy Wahlberg ny

Jimmy Wahlberg, regional operativ ledare. Foto: Melker Dahlstrand.

Trafikverkets operativa ledare ansvarar för väg- och järnvägstrafiken på vägar och spår. Till sin hjälp har han en trafikledare som övervakar och styr trafiken. Den ska rulla säkert trots stora störningar som snöfall eller andra problem utefter vägen eller spåret. Det gäller att hålla huvudet kallt och ibland är det tufft.

Det stora snöovädret 2012 är en av de mer dramatiska händelser som Jimmy Wahlberg, regional operativ ledare i Stockholm, har hanterat.

– Jag blev väckt av att telefonen ringde klockan fyra på morgonen, det var krisläge och jag måste genast åka in till trafikcentralen. Personen i telefonen sa att vad du än gör, ta inte tåget, berättar Jimmy Wahlberg.

När han kom in till jobbet var det kaos. Morgontrafiken skulle strax dra igång. Bilar och bussar stod stilla och tåg fastnade i snön. Hundratusentals resenärer drabbades och många blev strandsatta.

– Det var svettiga och tuffa dygn, men alla jobbade på hårt så att trafiken skulle återgå till det normala så fort som möjligt.

Det är inte bara snöoväder som en operativ ledare kan komma att hantera. Det kan uppstå många andra kriser efter spår och vägar. Skogsbränder som den i Västmanland, då tåg och bilar inte kunde ta sig fram, eller som för en tid sedan då det blev problem med vattenläckage i en tunnel i Norra länken i Stockholm.

– Ventilen som behövde stängas låg under vatten i ett utrymme där det fanns elutrustning. Vattenläckan bara fortsatte. På grund av risken med el vågade vi inte skicka in någon personal. Vi fick kontakta det lokala vattenbolaget för att få vattnet avstängt. Att mitt i natten komma på att det var vattenbolaget vi skulle ringa för att få stopp på vattnet var inte självklart, berättar Jimmy Wahlberg.

karta ny

Karta över trafikstörningar. Foto: Melker Dahlstrand.

Jimmy har det övergripande ansvaret och går in när det gäller stora beslut i hur trafik ska bedrivas. Exempelvis om det blir stopp i trafiken och tåg måste ledas om eller vända.

– Det gäller att hitta de bästa lösningarna som påverkar så få resenärer som möjligt, och samtidigt ge resenären tydlig information. Det kan vara svårt under rusningstrafik och vid stora resedagar som exempelvis julen.

Det vanligaste bekymret efter järnvägarna är enligt Trafikverket så kallade signalfel, vilket är ett samlingsnamn för flera olika tekniska problem som kan uppstå.

– Det kan ibland vara långt att åka till platsen där felet uppstått. Sen gäller det att hitta orsaken. Tekniken är mycket avancerad och det kan vara svårt att laga. Därför är det svårt ibland att lämna prognoser.

Järnvägstrafiken i Stockholm är hårt belastad. Under högtrafik en vardag går det så mycket som 47 tåg i timmen från Stockholms central söderut över Tegelbacken. Det finns inte plats att köra fler tåg. Det innebär att en liten störning kan få stora konsekvenser, säger Jimmy Wahlberg.

– Att det går så många tåg innebär stort slitage på järnvägen och mer tekniskt underhåll. Om något ska lagas måste personal befinna sig på spåret och arbeta säkert. Då kan det inte gå några tåg alls och många resenärer påverkas. En vanlig vardag färdas närmare 300 000 personer enbart med pendeltåg i regionen, så det behövs inte någon större störning för att det ska bli problematiskt och att många människor drabbas.

Läs mer om trafikledning hos Trafikverket

 

Tält, Trelleborg och telestörningar

9 Okt

Vi har haft en intensiv vecka på redaktionen med mycket arbete kring flyktingssituationen. Ingen kan ha missat att Sverige just nu tar emot rekordmånga flyktingar. Med största sannolikhet kommer vi att ta emot långt fler flyktingar än under kriget i Bosnien på 1990-talet. Detta sker inte utan påfrestningar för samhället.

Medierna har skrivit mycket om hur boendefrågan för flyktingarna ska lösas. Statsministern talade på fredagens presskonferens om att vi kanske måste hysa in flyktingar i tält. Vinterbonade tält visserligen men ändå ett scenario som var svårt att föreställa sig bara för ett par månader sedan.

En av de kommuner som har hårdast belastning är Trelleborg som tagit emot över 1100 asylsökande barn och ungdomar under 18 år de senaste två veckorna. Trelleborgs kommun har framfört kritik mot Migrationsverket . Dels genom en text på kommunens hemsida, dels genom ett öppet brev från kommunens säkerhetschef som citerats i flera medier. Under fredagen meddelade Migrationsverket att Trelleborgs kommun undantas från att vara en ankomstkommun för ensamkommande barn. Detta ska hoppeligen lätta lite på bördan för Trelleborgs kommun.

Varje vardag tar vi fram en mediebild som publiceras under vår omvärldsbevakning, där kan du läsa mer om hur vi resonerar kring mediernas bevakning av flyktingsituationen. Förra veckans blogginlägg beskriver hur vi gör en mediebild. Redaktionen har också fortsatt bygga ut våra sidor om flyktingsituationen. Längst ner på sidan hittar du länkar till de nya sidorna.

Nu finns ny information om hur samhället arbetar för att ta hand om de ökande antal flyktingar som anländer till Sverige och tips på hur du bäst kan hjälpa och stötta flyktingarna. Det finns också en sida där du hittar lokal och regional information om hur exempelvis din kommun arbetar med flyktingfrågan.

Du har väl inte missat myndigheternas gemensamma frågor och svar om flyktingsituationen? Listan fylls hela tiden på med nya. Hör gärna av dig om du tycker att något svar saknas.

I övrigt har det varit rätt lugnt på händelsefronten. I fredags rapporterade vi om störningar på mobilnätet på flera håll i Västernorrland, Jämtland och Västerbotten och tipsade om hur man kunde nå 112.

Trevlig helg!

Ebba leder samverkanskonferens om flyktingsituationen

7 Okt

Varje vecka håller Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, en nationell samverkanskonferens med olika myndigheter och organisationer. Ebba Hallsenius är handläggare vid MSB:s samordningsfunktion och är en av de som planerar och leder konferenserna. Idag kommer hon att leda en extra samverkanskonferens om flyktingsituationen i landet.

Vad är en samverkanskonferens?

Det är ett möte mellan olika aktörer som har ett ansvar i en pågående händelse. Samverkanskonferensen kan ha olika syften, men det vanliga är att alla ska få en gemensam uppfattning om läget i händelsen.

Varje vecka genomför MSB en nationell samverkanskonferens där ett 50-tal myndigheter, länsstyrelser och organisationer är inbjudna. Syftet är att ge möjlighet till att utbyta information på nationell nivå så att alla får en samlad nationell lägesbild. Vid särskilda händelser hålls separata samverkanskonferenser med aktörer som behöver dela information.Ebba Hallsenius

Hur genomför ni samverkanskonferensen?

– Vi använder telefonkonferenser. Deltagarna ringer in till MSB:s samordningsfunktion som agerar ordförande. Vi har en tydlig agenda och strukturerade former för mötet. Det är inte ett diskussionsforum, utan en möjlighet att utbyta information och ta upp organisationernas samverkansbehov. Den nationella konferensen som hålls varje vecka tar cirka en kvart, men vid särskilda händelser som nu kan den ta upp till en timme. Men inte längre.

Vad menar du med samverkansbehov?

– Vid dagens möte om flyktingsituationen så tar vi till exempel upp behoven av samordning kring boenden, och för mottagningen av nya flyktingar. Det är viktigt att alla får en samlad bild över läget så att de snabbare kan börja agera.

Vilka deltar vid samverkanskonferensen?

– Det beror på händelsen. Samordningsfunktionen gör en analys om vilka som har en roll i händelsen. Alla länsstyrelser och flera av de statliga myndigheterna är i regel med, som Trafikverket, SMHI, Socialstyrelsen och Polisen till exempel. Men även andra aktörer kan vara viktiga att ha med. Nu under flyktingsituationen är många frivilligorganisationer med vid samverkanskonferensen. Som mest har vi ett 80-tal organisationer som deltar!

Nadia håller huvudet kallt när larmet går

16 Jun

Copyright/Foto: Melker Dahlstrandmelker@dahlstrand.se+46-70-630 20 88

Nadia Jelili. Foto: Melker Dahlstrand.

Som brandman är du aldrig riktigt förberedd på vad som väntar när larmet går och det gäller att hålla huvudet kallt. Den svåraste händelsen brandmannen Nadia Jelili upplevt i sitt arbete var en trafikolycka där en man som precis trimmat sin bil hade krockat i 200 kilometer i timmen. I baksätet hittade de hans två små barn.

– Pappan omkom, men barnen klarade sig oskadda. Jag blev väldigt illa berörd, säger Nadia Jelili brandman på Södertörns brandförsvar i södra Stockholm.

– Det svåraste med att vara brandman är att prioritera när man kommer ut på en olycka eller brand. Då gäller det att hjälpa de som mest behöver det först. Det är också väldigt jobbigt när det är barn inblandade, då måste du vara väldigt lugn. Tankarna och känslorna kommer ofta efteråt.

Även om det stundtals är ett väldigt tufft arbete så är det ett väldigt varierande och utvecklande yrke.

–Du vet aldrig hur en dag kommer att se ut. Jag uppskattar också att man träffar många människor. Den starka gemenskapen på brandstationen är också väldigt viktig för att man ska trivas.

Vid ett larm har Nadia och hennes kollegor 90 sekunder på sig att lämna stationen. Det vanligaste larmet är trafikolyckor på E4:an och automatiska brandlarm, men även bränder, hjärtstopp och drunkningstillbud.

– När larmet går måste du släppa allt du håller på med. Ibland är vi i simbassängen och tränar. Då kan det bli riktigt stressigt att byta om och hinna iväg med brandbilen. Någon gång har det hänt att jag har behållit de blöta badkläderna på under larmstället.

Nadia Jelili jobbar också med att utbilda invandrare i förebyggande brandskydd. Hon besöker ofta SFI, Svenska för invandrare, och andra skolklasser för att berätta om hur man undviker bränder i sitt hem och att det är viktigt att ha brandsläckare och brandvarnare.

– Många saknar de grundläggande brandkunskaperna. Att jag har utländsk bakgrund och talar lite arabiska gör det nog lättare att nå fram hos invandrare. Det är väldigt roligt och intressant att träffa människor från många olika kulturer.

Läs mer om Räddningstjänstens uppdrag på Krisinformation.se

Nu delar vi med oss av vår omvärldsbevakning

12 Maj

Omvarld

Redaktionen för Krisinformation.se omvärldsbevakar flera gånger per dygn för att så snabbt som möjligt upptäcka en kris, och dela med oss av den information som myndigheterna har om händelsen.

I vår omvärldsbevakning går vi igenom en lista av utvalda källor med medier och myndigheter i Sverige och utomlands. Vi tittar på vad kommuner och länsstyrelser skriver på Twitter och Facebook.  Om något inträffar kan vi mycket snabbt göra oss en bild av vad som har hänt, hur medierna rapporterar om det, vilka frågor allmänheten ställer i sociala medier och vilka myndigheter som har information.  Utifrån det kan vi agera på olika sätt, till exempel publicera en nyhet på webbplatsen.  Så jobbar redaktionen varje dag, året om.

Vi vill gärna dela med oss av det vi ser. Och nu kan alla som är intresserade följa vår omvärldsbevakning helt öppet på webbplatsen. Den är en sammanfattning av vad vi tittar på just nu. I loggen kommenterar vi också varför vi följer olika händelser.

Att redaktionen nu publicerar omvärldsbevakningen på webbplatsen är inga konstigheter, det är ett led i vår strävan att vara öppna med det arbete vi utför. Omvärldsbevakningen är inte bekräftad myndighetsinformation utan visar endast vad vi tittar på just nu.

Självklart påverkar inte detta den verksamhet vi har i dag, med nyhetsflöde, app och twitterdialog. Omvärldsbevakningen är ett stöd för den verksamheten, den sker med utgångspunkt i våra behov och vårt uppdrag. Vi vill helt enkelt att allt vi gör ska vara så lättillgängligt som möjligt, utifall det är intressant för andra.

Här hittar du vår omvärldsbevakning

En solskenshistoria om elförsörjningen

18 Mar

 

I dag gästas Krisinfobloggen av Erik Ek, driftchef på Svenska kraftnät. Han berättar om hur solförmörkelsen på fredag kan påverka elförsörjningen.

På fredag den 20 mars inträffar ett ganska ovanligt naturfenomen. Under några timmar på förmiddagen täcker månen solen och skapar en solförmörkelse. Men vad många kanske inte tänker på är att mindre solsken innebär mindre elproduktion från solkraft. I Sverige är det inget stort problem – här är elproduktionen från solkraft ännu mycket liten – men i andra europeiska länder kommer solförmörkelsen att märkas på flera sätt.

Svenska kraftnät är den svenska myndighet som ansvarar för att Sverige aldrig stannar. Vi ser till att det alltid råder balans mellan hur mycket el som används och produceras. Elen, som produceras i framförallt vatten-, kärn- och vindkraftverk eller importeras från andra länder, måste produceras vid exakt samma tillfälle som den används i hemmen eller på industrier eller andra arbetsplatser.

På morgonen kliver många av oss upp ungefär samtidigt. Det betyder också att vi tänder lampor, kokar gröt, brygger kaffe eller rostar bröd samtidigt. Det innebär att produktion måste startas och import eller export måste ändras mycket för att följa förbrukningsförändringarna både i Sverige och i de länder som vi är sammankopplade med. Detsamma sker på motsvarande sätt på kvällen. Sedan minskas produktionen – och förbrukningen – igen på natten.

Erik_Ek_och_Kraftledning

Foto: Svenska kraftnät.

Solförmörkelsen på fredag den 20 mars inträffar med start strax efter klockan 8 på morgonen. Den sammanfaller med andra ord ganska väl med den tid då många européer använder lite mer el än vanligt. Det som gör just den här solförmörkelsen speciell är också omfattningen. Senast en sådan här solförmörkelse inträffade fanns inte de mängder med installerad sol-elsproduktion i framför allt södra Europa som idag.

Man väntar sig att drygt 30 000 MW – mer än hela Sveriges samlade elproduktion – försvinner nästan samtidigt i Europa som en direkt följd av solförmörkelsen. En stund senare kommer produktionen tillbaka, men under tiden den är borta måste annan – förutsägbar och icke väderberoende – produktion startas. Och strax därefter stoppas (produktionen måste som sagt alltid vara densamma som förbrukningen). En annan del av utmaningen är att det blåser mindre under en solförmörkelse. Därmed försvinner också produktionen från mycket vindkraft.

Ett av få storskaliga sätt att ”lagra” el är i de svenska vattenkraftverkens stora magasin. Där kan vattnet ligga och vänta på att användas och produktionen kan ökas eller minskas snabbt och oberoende av om solen skiner eller vinden blåser. De reserverna står vi nu extra beredda med om till exempel Tyskland – som har mycket sol-elsproduktion – skulle behöva hjälp. Samtidigt har de framför allt rustat själva och är beredda med annan, planerbar och icke väderberoende, produktion i beredskap.

Senast en sådan solförmörkelse inträffade – för 16 år sedan – fanns knappt någon sol-elsproduktion och därmed ingen motsvarande utmaning. Nu dröjer det bra många år tills motsvarande solförmörkelse inträffar igen.

Förberedelserna mellan de europeiska länderna har pågått i flera månader. Men det är också helt nödvändigt. När produktionen först försvinner och sedan snabbt kommer tillbaka blir det av hastigheten att koppla in motsvarande ett kärnkraftverk i minuten – en oerhörd utmaning för Europas kontrollrum för elnäten. Men genom att göra produktionsresurser och överföringskapacitet mellan länderna tillgängliga klarar man bättre utmaningen – tillsammans.

Erik Ek, driftchef, Svenska kraftnät