MSB avslutar sin stora ebolainsats i Västafrika

12 feb

kalas

Stort kalas för en 13-årig flicka som överlevt ebola.

Ebolaepidemin i Västafrika är på väg att klinga av och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap avslutar därför nu sin insats i regionen. Martin Sjöholm, chef för MSB:s insats på plats, befinner sig i Liberias huvudstad Monrovia. Här berättar han om tiden i Västafrika.

– Antalet fall av ebola har minskat drastiskt de senaste veckorna till väldigt låga nivåer. Behoven av ebolacenter är inte lika stort längre. Nu avvecklar vi insatsen, sluter cirkeln och lämnar området med flaggan i topp.

Kommer MSB lämna Västafrika helt och hållet?

– Vi kommer att finnas kvar ett tag och kommer eventuellt att delta i ett mindre ebolaprojekt i Greenville där MSB stödjer flera mindre hälsocentraler. MSB ska hjälpa dessa att ta emot patienter som man misstänker har ebola på ett säkert sätt. Vi ska även se till att vatten och sanitet fungerar, eftersom det är väldigt viktigt vid vård av ebolasjuka.

martin

Martin Sjöholm ansvarar för MSB:s insats i Monrovia. Stövlarna på bilden är en del av den skyddsutrustning som personalen har använt.

Innebär detta att utbrottet är över?

– Inte helt över, men det går verkligen åt rätt håll. I Liberia var det bara fem nya fall förra veckan och nu har man en större möjlighet att följa smittspridningsvägarna. Vi håller tummarna för att utbrottet snart är över.

Hur ser du på insatsen?

– Det har känts väldigt bra att kunna hjälpa till. Jag är stolt över den svenska insatsen. Det har varit en intressant men arbetsam resa med många svängningar där flexibilitet har varit ledordet. På det stora hela har det fungerat bra. Ingen i personalen på hälsocentrat har blivit smittade av ebola vilket tyder på att vi har arbetat bra med säkerheten.

Vilken nytta har Sverige och MSB gjort när det gäller utbrottet?

– Den svenska insatsen har bland annat bidragit till att stoppa spridningen av epidemin. 55 procent av de smittade på vår anläggning överlevde, vilket är högt i sammanhanget. Vi har även tagit hand om hanteringen av vatten, sopor, lager, och mycket annat i centrat.

talt

Delar av MSB:s camp i Monrovia.

Vad händer med all utrustning som satts upp?

– Nu ska tält och annan utrustning tas ner, packas, saneras och sedan magasineras i Liberia för att kunna sättas upp igen om det skulle uppstå ett nytt ebolautbrott.

Vilket är ditt starkaste minne från insatsen?

– En av de starkaste upplevelserna är av en 13-årig tjej som var väldigt sjuk i ebola. Vi trodde att hon var döende. En av våra sköterskor sa till henne att ”nu får du krya på dig så syns vi utanför”. Det visade sig att hon klarade sig. Det var fantastiskt. Vi firade med ett stort kalas med glass och ballonger.

 

Trafik, blod och levande ljus – tips i juletid

19 Dec

Nu börjar snart en av årets största trafikhelger. Kör du bil vill vi påminna om att tät trafik, mörkerkörning och vinterväglag kan kräva lite extra uppmärksamhet. Se till att du har gott om tid för din resa så att du kan stanna till och ta pauser om du ska köra en längre sträcka. På Dinsäkerhet.se hittar du en checklista på vad mer du bör tänka på för en trygg bilfärd. Naturligtvis ska du inte surfa inte på mobilen medan du kör!

Trafikverket har bra råd om vintertrafik – och inte bara för dig som bilist utan även för dig som till exempel färdas med cykel eller tåg. Trafikverket har även kartor som du kan använda när du planerar din resa i helgerna. Du kan också läsa mer om transportstörningar på Krisinformation.se. Här hittar du aktuellt trafikläge.

Vintermörker och juletid betyder ofta levande ljus. Mysigt! Men glöm inte bort att släcka dem. Känner du dig osäker på hur du bäst hanterar dina levande ljus är den här checklistan kanske något för dig.

Är du blodgivare? Passa på att ge blod nu så att sjukvården hart ett gott lager inför helgerna. Blodet behövas i samband med olyckor men även vid förlossningar och operationer. Att ge blod är en god gärning som räddar liv. Vill du veta mer så kan du läsa redaktionens frågor till en undersköterska på en blodcentral eller titta in på geblod.nu.

Det har varit en tämligen lugn vecka för vår del. Stormen Alexander som drog in över södra Sverige förra veckan tog en sydligare bana än vad meterologerna först räknat med. Hos SMHI kan du läsa mer om hur stormen utvecklade sig.

Nu sänker sig jullugnet och vi på redaktionen ser fram emot julledigheterna. Men trots storhelger har vi beredskap dygnet runt. Just i år är det väldigt lätt att minnas varför det är så. På annandagen 2004 miste 250 000 människor livet i flodvågskatastrofen i Sydostasien, 543 av dessa var svenskar.

Tioårsdagen uppmärksammas på flera sätt runt om i samhället. Här kan du läsa mer om hur samhällets krisberedskap har utvecklats sedan tsunamin. Om du vill höra hur överlevare med egna ord berätta om katastrofen och myndigheternas arbete kan vi rekommendera del tre i podcastserien ”Om krisen kommer” av Dinsäkerhet.se.

God jul och gott nytt år på er alla!

/Redaktionen

En het och händelserik sommar

24 sep

Sommar och semestertider brukar innebära att vi på redaktionen kan komma i kapp lite med sådant vi inte riktigt hinner med annars; vinterns all mejl ska sorteras, faktasidor ska uppdateras, brutna länkar fixas, skrivbordet städas, ja ni fattar. Vi hade skapat en lång ”att göra”-lista att ta tag i när sommartorkan skulle infinna sig. Det var dock en helt annan torka som dök upp.

Det varma vädret gjorde att det blev väldigt torrt i skog och mark och brandrisken ökade. På många håll utfärdades eldningsförbud. I juli utfärdade SMHI för första gången någonsin en varning för mycket höga temperaturer. Men varför varna för värme? Det är väl bara skönt efter en lång mörk vinter? Jo, varningarna utfärdas eftersom långvarigt höga temperaturer kan leda till försämrat hälsotillstånd och ökad dödlighet bland äldre och sjuka personer. Intresset hos allmänheten kring värmevarningarna visade sig vara väldigt stort och vi på redaktionen jobbade på intensivt i hettan.

Intensivt fick vi även jobba när den norska polisen höjde sin beredskap efter att de mottagit information om ett förhöjt terrorhot i Norge. De hade blivit varnade om att någon planerade att genomföra en terrorhandling i Europa, och att Norge hade nämnts i sammanhanget. Polisen i Norge återgick till normal beredskap 31 juli. Efter den extrema värmen kom som väntat kraftig åska och skyfall in över landet. Åskovädren ställde till med problem på flera håll. När störtskurar drog in över Stockholm orsakade det översvämningar i gallerior, på järnvägsstationer och gator och pendeltågstrafiken fick ställas in.

Samtidigt som vi hanterade händelserna i Sverige, tittade vi på spridningen av Ebola i Västafrika. Vi tog bland annat fram frågor och svar tillsammans med ansvariga myndigheter för att förbereda oss på frågor från en orolig allmänhet om epidemin skulle fortsätta spridas. Nu vet vi att det behövdes.

I början av augusti kom så den stora prövningen då skogsbranden i Västmanland bröt ut. En brand som skulle visa sig bli den största i modern tid. När branden spred sig var informationsbehovet enormt. Redaktionen prövades ordentligt när vi i det akuta skedet fick jobba dygnet runt i flera dagar. Förutom att informera allmänheten stöttade vi länsstyrelsen i Västmanland både med reservsida på Krisinformation.se, men också med personal på plats i Ramnäs. Aldrig tidigare har så många besökt Krisinformation.se som under den här perioden.

När skogsbranden hade lugnat ner sig, inträffade nästa stora händelse, eld byttes mot vatten och kraftigt regn orsakade översvämningar och trafikstörningar på flera platser i Värmland, Västra Götaland och Halland. Flera kommuner fick stora problem med översvämmade byggnader och vägar.

Nu hoppas vi på en lite lugnare period, men en mullrande vulkan på Island och en ökad spridning av ebola kan snabbt förändra läget. Det är hög tid att sätta tänderna i ”att göra”-listan från i somras.

Trevlig höst!

Hur skyddar man sig bäst mot värmen?

23 jul

Det varma vädret fortsätter och SMHI varnar för mycket höga temperaturer på många håll i landet. I dag svarar Mare Lõhmus, docent, doktor och handläggare inom klimat och hälsa vid Karolinska Institutet, på frågor om hur du kan skydda dig själv och andra mot värmen. Vid höga temperaturer på sommaren kan det nämligen behövas lite extra omtanke om äldre eller sjuka anhöriga.

Vad kan man göra för att skydda sig mot värmen?

  • Drick tillräckligt, vänta inte på törsten! Undvik söta drycker, alkohol och andra vattendrivande drycker
  • Ordna en sval inomhusmiljö, använd gardiner och persienner. Om du kan, flytta din sovplats till nedervåningen i ett hus eller till det svalaste rummet i lägenheten
  • Svalka dig! Ta en sval dusch, ett bad eller lägg en blöt handduk runt nacken
  • Klä dig i löst sittande kläder av naturmaterial
  • Dra ner på fysisk aktivitet
  • Ät gärna mat med högt vätskeinnehåll som frukt och grönsaker. Använd spisen så lite som möjligt, det hjälper till att hålla inomhustemperaturen nere
  • Tänk på att laga och lagra maten hygieniskt. Grilla gärna utomhus men se till att maten blir genomstekt. Om du skulle bli magsjuk blir du ännu känsligare för värmen.
  • Om du inte är extremt vältränad, sporta inte.

Vilka grupper är mest utsatta?

Småbarn, hjärt-, kärl-, lung- och njursjuka, människor med diabetes, kraftigt överviktiga, gravida, mentalt och fysiskt funktionshindrade samt personer som använder vattendrivande och antipsykotiska mediciner samt mediciner som påverkar hjärtrytmen eller förmågan att svettas.

Små barn blir lätt uttorkade. Mycket små barn kan oftast inte flytta sig själv ifrån värmen, därför är de särskilt utsatta och beroende av vuxnas uppmärksamhet. Se till att små barn inte somnar på platser där de är direkt exponerade för solsken, och lämna självklart inte barn kvar i bilen.

Många studier visar också att människor som är äldre än 60 år är allra mest känsliga för hettan. Förmågan att värmereglera försämras med åldern. Dessutom känner de äldre ofta inte av när de blir uttorkade, och det tar längre tid för dem att återställa sig efter uttorkning. Om du har äldre bekanta eller släktingar, särskilt ensamboende eller sängliggande, hör gärna av dig till dem lite extra när det är varmt. Hälsa på dem, kontrollera temperaturen i deras omgivning och se till att de får tillräckligt med vätska i sig.

Länktips:

DinSäkerhet.se:s tips vid höga temperaturer.

1177 Vårdguiden har också bra råd om hur du bäst tar hand om dig när solen gassar.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har information om hur mycket höga temperaturer påverkar samhället.

Varning för mycket höga temperaturer

22 jul

I dag gästas Krisinfobloggen av Sverker Hellström, klimatolog på SMHI. Han berättar om SMHI:s nya varningssystem för mycket höga temperaturer. Dessutom förklarar han hur en mycket varm period kan upplevas som en kanonsommar av många, men samtidigt vara en fara för äldre och sjuka.

Under måndagen den 21 juli gick SMHI för första gången ut med en varning klass 1 för mycket höga temperaturer i Norrbottens och Västerbottens kustland samt Västernorrland. I dag tisdag utökades varningen till att gälla hela Norrlands kustland och största delen av Svealand.

Men det är egentligen inget extremt som har hänt med vädret just nu. En ordentlig värmebölja har vi, om inte varje sommar, så åtminstone i genomsnitt vartannat eller vart tredje år, skulle jag tro. Att vi går ut med den allra första varningen just nu beror helt enkelt på att rutinerna för detta bara har funnits sedan i fjol. Sommaren förra året var i och för sig vacker och tilltalande för semesterfirarna, men den saknade någon längre period med riktiga topptemperaturer.

Nu i år har vi fått en lite längre sammanhängande period med riktigt höga temperaturer, men än så länge är det inte på långa vägar något som kan konkurrera med de riktigt klassiska värmeböljorna och kanonsomrarna.

Vi behöver bara gå tillbaka till 2002 och 1997 för att finna somrar som var rekordvarma i olika delar av landet. Juli 1994 (med fotbolls VM i USA) var en av de allra varmaste julimånader som förekommit. År 1975, då SMHI just hade flyttat hit till Norrköping, inföll en makalös värmebölja mellan den 4 och 11 augusti. För de som fick uppleva den så är det nog fortfarande värmeböljan med stort V. Går vi ännu längre tillbaka i tiden så hittar vi ytterligare ett antal fall med extrem värme under 1930- och 1940-talen.

Om vi ser på statistik över de 50 senaste somrarna så har det i snitt vartannat år varit 32,5° eller högre någonstans i Sverige. I skrivande stund (22 juli) är säsongshögsta i Sverige 31,8°, så än så länge ligger den här sommaren lite under medel i det avseendet.

Men varför varna för värme överhuvudtaget? Det är väl bara skönt efter en lång mörk vinter!

Ja, om man har semester och kan söka sig ut i solen och värmen när man själv vill och sedan dra sig tillbaka in i svalkan när man har tröttnat, då kan en värmebölja vara ljuvlig. För en frisk person är en svensk värmebölja knappast farlig om man kan råda över situationen som man själv vill.

Men alla är inte lika lyckligt lottade. Det har visat sig att långvarigt höga temperaturer kan leda till försämrat hälsotillstånd och ökad dödlighet bland äldre och sjuka personer. Inte minst sommaren 2003, som var exceptionellt varm nere i Europa, utgjorde en väckarklocka i det här avseendet. Räknat i antal drabbade personer så handlade det då om siffror liknande till exempel en svår orkankastastrof. Därför har samhället kommit att allt mer uppmärksamma den här problematiken.