Problem med kraschar i krisinfo-appen

8 apr

Igår, fredagen den 7 april, fick vi stora problem med ios-versionen (iphone och ipad) av vår nya applikation för krisinformation. Nyheter kom inte ut som de skulle och under kvällen slutade appen helt att fungera för många användare. Med tanke på den fruktansvärda attack som gjordes i Stockholm city var det en mycket dålig dag att inte kunna tillhandahålla snabb och bekräftad information till våra läsare.

Utvecklarna hittade snabbt problemet och en ny version skapades under natten till lördagen. Nu, lördag klockan 11, har den nya versionen just släppts för godkännande av Apple. Så snart de ger oss okej kommer den nya versionen ut, men tyvärr är detta en process som ofta tar flera dagar. Vi gör allt vi kan för att skynda på.

Vi beklagar givetvis att vi har tillhandahållit en app som inte håller vad den lovar, i just den situation då den behövs som allra mest. Tills vidare hänvisar vi till våra andra kanaler:
www.krisinformation.se
twitter.com/krisinformation
www.facebook.com/krisinformation

UPPDATERING 20/4:
Fredagen den 14 april godkändes den nya versionen av vår app av Apple. Därmed ska problemen vara lösta. Glöm inte att uppdatera appen!

/Redaktionen för Krisinformation.se

Fram med batteriradion – nu testar vi samhällets beredskap i kris!

2 mar

Kassettbandspelare med FM-radio. Foto: Fredrik Sandberg/TT.
Kassettbandspelare med FM-radio. Foto: Fredrik Sandberg/TT.

En kraftig storm drar in och träd faller över elledningar och vägar. Du blir fast hemma utan internet, ström och kontakt med telefonnätet. Hur gör du för att få information?

Enkelt. Du tar fram en batteridriven radio och rattar in din lokala P4-kanal. Faktum är att du varken behöver någon vevradio, solcellsvariant eller bil för att kunna lyssna på radio utan el. Det räcker gott med några (eller kanske helst ett litet lager av) batterier och en helt vanlig FM-apparat. Kanske skönt att höra, i dessa tider av preppning och krislådepackande.

…fler än de som lyssnar på Sveriges Radio ska kunna få meddelandena.

Och det bästa: viktiga meddelanden till allmänheten (VMA) går inte bara ut i Sveriges Radios kanaler, utan de bryter också vissa privatradiokanalers sändningar så att fler än de som lyssnar på Sveriges Radio ska kunna få meddelandena.

Radion har ett särskilt ansvar
Alla Sveriges Radios kanaler har krav på lång uthållighet vid till exempel ett strömavbrott eller andra svåra påfrestningar på samhället. I en kris eller en större störning har de 25 lokala P4-kanalerna särskilt ansvar att informera allmänheten. Själva sändarsystemet är också byggt för att klara påfrestningar.

Men glöm inte, vi pratar om FM-radio nu. De strömmade sändningarna (de du lyssnar på via en hemsida eller app i mobilen, alltså) har inte samma höga krav på sig.

Om du inte har någon FM-radio hemma redan föreslår vi att du går ut och skaffar en nu. De behöver vare sig kosta så mycket eller ta så stor plats. Du kan till exempel använda batterier i många klockradioapparater, som ofta finns att hitta för en billig peng.

Test på måndag
Och ja, vi har en baktanke med att skriva om det här just i dag. Vi vill nämligen gärna att du testar din nya radio redan på måndag, för då bidrar du samtidigt till samhällets krisberedskap. Klockan 19 på måndagskvällen testar nämligen Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) om varningen Viktigt meddelade till allmänheten bryter sändningarna som den ska hos de privata radiokanalerna.

Om du lyssnar på valfri privat kanal (inte Sveriges radio!) på din FM-radio på måndag klockan 19 kan du hjälpa oss att ta reda på om det funkar hos just den kanalen. Det enda du behöver göra, förutom att slå på radion, är att fylla i vårt formulär (den här länken skickar vidare till en annan sida fram till måndag kväll då den kommer att hjälpa dig helt rätt) och svara på om du hörde meddelandet eller inte samt vilken kanal du lyssnade på.

När du skickar in ditt svar har du bidragit till en bättre beredskap i samhället och kan se i realtid hur andra svarar på vår resultatkarta. Klockan 19 på måndag den 6 mars, alltså.

Tack!

Så jobbar vi med kärnkraftsfrågor

26 apr

I dag, den 26 april 2016, är det 30 år sedan reaktor 4 på Tjernobyls kärnkraftverk i Ukraina exploderade. Området runt kärnkraftverket är ett av världens mest kontaminerade och det är bara tillåtet att vistas där några timmar om dagen, eftersom strålningen är så hög.

Vi på Krisinformation.se arbetar efter vad som kallas för ett allriskperspektiv, vilket betyder att vi ska ha samma beredskap för alla sorters kriser eller större samhällsstörningar. Det spelar alltså ingen roll om det gäller stora elavbrott, kärntekniska olyckor, smittsamma sjukdomar, skogsbränder eller något helt annat – vi ska vara beredda på alla händelser för att kunna ge bekräftad information från myndigheter.

Inom de flesta områden finns myndighetsgemensamma informatörsnätverk, där kommunikatörer från de ansvariga myndigheterna deltar. Radionukleära frågor har ett eget informatörsnätverk.

I nätverket för RN-frågor samverkar kommunikatörer från Strålsäkerhetsmyndigheten, Jordbruksverket, SMHI, MSB, Krisinformation.se, Livsmedelsverket, Sveriges geologiska undersökning samt kärnkraftslänen. Deltagarna i gruppen har kärnkraftsfrågor som sitt specialområde. När vi ses fortbildar vi oss, delar med oss av kunskap som rör kärnkraft och, framför allt, pratar om hur vi skulle samordna vår kommunikation ifall en olycka skulle inträffa någonstans i världen. Det behöver självklart inte ske i Sverige för att vi ska sätta igång vår kommunikation – vi vet att frågor uppstår här även om en olycka inträffar på andra sidan jordklotet.

Tillsammans har kommunikatörerna i nätverket också förberett svar på över 250 frågor om kärnkraft och strålning som vi tror att allmänheten skulle kunna ställa, så att vi snabbt kan publicera en FAQ om vi behöver. Det kan vara frågor som om vad jod egentligen är, om man kan äta bär i skogen efter en kärnteknisk olycka eller vad strålningssjuka är.

På Krisinformation.se finns också flera faktasidor om kärnkraft och hur det fungerar runt de svenska kärnkraftverken. Vill du läsa om andra incidenter vid kärnkraftverk, så har vi en sida för det också.

När kärnkraftverket nära Fukushima i Japan drabbades av en jordbävning och en tsunami 2011 kunde vi snabbt komma igång och kommunicera, eftersom vi redan har upparbetade kontakter och rutiner med de ansvariga myndigheterna här hemma. Vi kunde också använda vårt förberedda material för att hjälpa de som var oroliga för strålning i Sverige eller som undrade hur det skulle gå för bekanta på plats i Japan. Här kan du läsa om händelserna i Fukushima, och om svenska myndigheters hantering av händelsen.

Du som har frågor om kärntekniska olyckor är alltid välkommen att ställa dem till oss, så skickar vi vidare dem till experterna hos de ansvariga myndigheterna. Du kan givetvis också ställa frågor om hur vi jobbar tillsammans med andra myndigheter, eller något annat som du funderar på. Du når oss till exempel i kommentarsfältet här nere, eller på Twitter och Facebook.

/Redaktionen

Pallar vi trycket? Testa vår nya kriskarta!

4 mar

vma, hesa fredrik, vma-tuta, kriskommunikation, msb

Nu är det dags att testa Krisinformation.se:s crowdsourcing-karta igen!

På måndag är det första måndagen i sista månaden i kvartalet, den dag då alla svenska kommuner provkör sin VMA-tuta (även kallad Hesa Fredrik). Då passar vi på att testa vårt nya crowdsourcingverktyg: en karta där DU och alla andra i Sverige kan bidra till att skapa en lägesbild. Läs mer på sajten.

Förra gången vi testade gick det inte så bra. Kartan kraschade ihop när tiotusentals medborgare ville vara med och testa!

Men nu har vi filat och skruvat och muttrat och är redo för en ännu större anstormning (hoppas vi). Välkommen att testa oss!

Om du använder Facebook kan du lägga in vårt event i din kalender – hjälp oss testa vår kriskarta när kommunerna testar tutorna klockan 15 den 7 mars. Vi kommer att lägga en länk till kartan här, strax före klockan 15 på måndag. Och dela eventet med så många du vill! Ju fler som testar desto större utmaning (och nytta!) för oss.

Här kan du läsa om det förra/första testet.

Här kan du läsa om crowdsourcing.

Här kan du läsa om VMA/Hesa Fredrik.

Lavinprognoser för svenska fjällen

24 feb

Lavinprognoser from Fjällsäkerhetsrådet on Vimeo.

Nu är det sportlovstider! I dag handlar Krisinfobloggen därför om laviner och hur du kan ta välgrundade och vettiga beslut innan du ger dig ut på fjället. Gästskribent är Per-Olov Wikberg på Naturvårdsverket.

Laviner är ett naturfenomen som många människor fascineras av, men som också årligen kräver nära 200 människoliv i Europa. Även svenska skidåkare drabbas och under 2000-talet har omkring 30 svenska medborgare omkommit i laviner, de flesta utomlands. Laviner får stor uppmärksamhet i media men de flesta människor har aldrig sett eller själva drabbats av en lavin.

Lavinprognoser för svenska fjällen

Förbättrad information om laviner i Sverige har sedan lång tid efterfrågats av både experter, organisationer och fjällbesökare. I vinter har Naturvårdsverket på regeringens uppdrag påbörjat en etablering av lavinprognoser för svenska fjällen. Klockan 17 varje dag fram till 2 maj publiceras lavinprognoser för tre populära fjällområden: Abisko/Riksgränsen i Norrbottensfjällen, Hemavan i Västerbottensfjällen samt Åre/Bydalen i Jämtlandsfjällen.

Inför nästa vinter är det tänkt att lavinprognoserna ska omfatta fler områden. Ta del av de senaste lavinprognoserna på www.lavinprognoser.se.

Lavinprognoserna gäller för ett större område och berättar om hur lavinfaran kommer att utvecklas de närmaste dagarna. Förutom att ge en siffra på lavinfaran bedömer prognoserna även var i terrängen de farligaste platserna finns och vilken typ av laviner som är det stora problemet för tillfället. Prognoserna ger också råd om hur man kan färdas i lavinterräng utan att utsätta sig för onödiga risker.

Syftet är att hjälpa människor att ta välgrundade och vettiga beslut och undvika onödiga faror. Laviner beskrivs ofta som oberäkneliga och nyckfulla. Det är sant till viss del, eftersom det är svårt att säkert säga exakt var och när det kommer att gå laviner. Däremot kommer laviner nästan aldrig som en total överraskning för dem som följer snötäcket i sitt yrke. Det är oftast möjligt att peka ut var och när faran är som störst.

Så gör Naturvårdsverket lavinprognoser

För att göra lavinprognoserna används olika typer av information som samlas in och analyseras. Lokala lavinexperter runtom i fjällen gör observationsturer för att utvärdera lavinfaran och väderinformation samlas in från automatstationer, prognosmodeller och direkt från SMHI:s meteorologer. Iakttagelser av andra som arbetar yrkesmässigt i lavinterräng och av allmänheten är också värdefulla.

Prognoserna utfärdas från Naturvårdsverkets kontor i Östersund. Där analyserar lavinprognosskribenter den insamlade väder- och snöinformationen från fältet och skriver en daglig  lavinprognos. I prognosen bedöms och beskrivs lavinfaran enligt den 5-gradiga lavinskalan och ger en beskrivning av var på fjället lavinfaran är som störst, vilken typ av laviner som utgör det största problemet för tillfället samt att prognosen ger en rekommendation kring var man kan färdas utan att utsätta sig för stora risker.

Nästa dag utvärderas prognosen och snötäcket igen och bedömningen uppdateras vid behov. Att göra lavinprognoser innebär ett ständigt pågående arbete med analyser och inhämtning av observationer från fältet och är en viktig del i arbetet kring att förebygga lavinolyckor.

Läs mer:

Så skapas en lavinprognos

Hur man läser och förstår en lavinprognos

Hur du väljer att hantera din egen risk i relation till lavininformationen

Allmänt om lavinsäkerhet

Andra prognostjänster i Europa

Norge

Österrike

Schweiz

Frankrike

Kanada

 

Att trampa snett i sociala medier

3 nov

Alla som är aktiva i sociala medier gör misstag ibland. Det viktiga är att göra rätt när du har gjort fel! Så brukar vi på Krisinformation.se säga när vi till exempel föreläser om vårt arbete i sociala medier.

Vi är mycket aktiva i sociala medier och har både misslyckats och gjort misstag genom åren. En gång blandade en redaktör ihop sitt privata twitterkonto med jobbets och vid ett annat tillfälle råkade vi tipsa om hur man gör en egen krislåda samma dag som det kom en nyhet om ett misstänkt intrång i Stockholms skärgård.

I dag blev det fel igen. Tidigt på morgonen upptäckte vi att vi hade ett tekniskt problem på Krisinformation.se. Vårt nyhetsflöde syntes inte längre på startsidan. Ingen jättestor sak, flödet var synligt på www.krisinformation.se/nyheter och allt bakom fungerade som det skulle.

Vi förstod direkt att det handlade om ett tekniskt fel och ringde upp våra utvecklare för att be dem åtgärda det. Vi beslöt oss också för att berätta om det tekniska problemet i en så kallad Just nu (se det gula fältet på bilden nedan) på webbplatsen samt på Facebook och Twitter. Det ville vi göra för att visa att vi hade upptäckt problemet och arbetade på att lösa det, innan någon annan upptäckte det och undrade vad som hänt. Här nere ser du hur det såg ut:

teknisktfel1511

Vi på redaktionen är förespråkare av ett personligt tonfall vid dialog i sociala medier. En del uppskattar det och blir mer benägna att kommunicera med oss tack vare det, andra önskar att vi alltid vore knastertorra och hade ett mer byråkratiskt språk. Även om man är personlig måste man givetvis vara korrekt, saklig och eftertänksam i hur man uttrycker sig. Balansen är fin och ibland innebär en personlig eller skämtsam ton i text risk för missförstånd. Så blev det i dag, när jag som skriver det här inlägget skulle twittra om det där tomrummet som du ser på skärmdumpen här ovanför. Så här beskrev jag det försvunna nyhetsflödet:

stoldtweet1

Ganska snart kom ett mejl från den norska tidningen Aftenposten som undrade om vi hade blivit hackade. Jag gick tillbaka till min tweet igen. Läste den. Och blev kall. Att tweeten kunde ses som ett dåligt skämt förstod jag, det där med personlig ton är som sagt en balansgång. Att tweeten kunde tolkas som att vi var utsatta för ett angrepp hade jag aldrig kunnat tänka mig.

Läge för snabb dementi:

stoldtweet3

För det är ju så jag själv brukar säga: huvudsaken är att man snabbt gör rätt när man har gjort fel. Att be om ursäkt eller förklara gör inte fel ogjorda, särskilt inte på ett konto där tweetsen snabbt hinner spridas via retweets. Felaktigheterna lever för alltid och det är därför ingen idé att försöka radera det man gjort. Det enda sättet att bevara sitt förtroende är att vara ärlig och öppen med sina fel.

Efter femtio minuter var problemet löst och ursprungsfrågan utredd. Krisinformation.se fungerade som vanligt igen.

stoldtweet4

Det finns alltid en risk att läsare tappar förtroendet för kanalen och redaktörerna bakom när något blir fel. Knepet för att minska risken att råka ut för misstag som beror på mänsklig faktor är givetvis bra rutiner. I vårt fall att ytterligare en redaktör alltid korrläser det som skrivs innan det publiceras. I dag skedde inte det, men som du förstår kommer vi att påminna oss om det nästa gång.

Vi ber återigen om ursäkt för otydligheten och hoppas att du fortfarande känner förtroende för oss.

/Redaktionen

Dubbelkolla innan du delar

28 okt

osteraker_fb

Just nu florerar det många rykten som berör flyktingboenden. Österåkers kommun fick nyligen dementera en förfalskad inbjudan som dök upp på internet. En händelse som belyser vikten av att vara källkritisk.
– Fundera på vem som tjänar på att du delar vidare information som inte är bekräftad, säger Fredrik Konnander som är analytiker på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

I fredags kväll blev flera kommunanställda på Österåkers kommun uppmärksammade på att en förfalskad inbjudan med kommunen som avsändare spreds i en lokal Facebookgrupp. I inbjudan påstods att en dagverksamhet för funktionsnedsatta i kommunen måste flyttas för att göra plats för flyktingar.

– Så fort vi förstod vad som hade hänt tänkte vi att vi genast måste dementera, säger Helena Cronberg, kommunikationschef i Österåkers kommun.

Dementin gick ut samma kväll på kommunens webbsida och på Twitter och Facebook. På Facebook har flera kommenterat inbjudan.

– En del tycker att det är hemskt och undrar varför någon skulle vilja sprida osanningar. Andra vill ha fakta och veta mer om hur många flyktingar som kommer att komma till kommunen och var de ska bo, berättar Helena Cronberg.

Österåkers kommun kunde reagera snabbt för att dämpa ryktesspridningen i det här fallet. Så här säger Helena Cronberg om kommunens strategi för att undvika ryktesspridning:

– Det gäller att bevaka sociala medier kontinuerligt, även på kvällar och helger, och försöka hålla sig à jour med ”snacket på stan”. Vi har funktionen kommunikatör i beredskap som säkerställer att kommunen har beredskap för att dygnet runt kunna informera allmänheten och kommunens medarbetare om allvarliga händelser och kriser.

Fredrik Konnander är analytiker på MSB och har stor kunskap om så kallade påverkanskampanjer. Han håller med Helena Cronberg om att det är mycket viktigt att snabbt bemöta falsk information. Som privatperson kan du också bidra till att felaktiga uppgifter inte sprids genom att vara noggrann med vad du själv delar vidare.

– Det är viktigt att du kontrollerar källan innan du sprider någonting. Fundera på vem som tjänar på att du delar vidare information som inte är bekräftad. Fundera också på hur avsändaren vill förändra dina åsikter och ditt agerande genom det du läser eller ser, säger Fredrik Konnander.

Innan man delar information är det också bra att kolla om den finns på fler ställen. Fakta som bara finns hos en källa bör man vara mycket försiktig med, enligt Fredrik Konnander.

I fallet med Österåkers kommun var det till exempel flera invånare som fattade misstankar när inbjudan inte fanns på kommunens webbplats.

Fredrik Konnander vill också understryka att det är viktigt att söka efter information som inte bara förstärker din åsikt.

– Det finns sällan enkla lösningar på komplexa problem, så den som erbjuder enkla svar bör granskas extra noga, avslutar han.

Så här gör vi en mediebild

2 okt

En av våra främsta uppgifter är att ta reda på vilka frågor allmänheten vill ha svar på och sedan se till att de får det. Det gör vi förstås genom att frågan dem, menockså genom att titta extra på vad media skriver i en viss händelse och vilka frågor och kommentarer allmänheten har, framför allt i sociala medier.

När vi sammanfattar det vi ser i traditionella och sociala medier ser vi ofta ganska tydliga mönster, det vill säga spörsmål som det skrivs mer om och som fler är intresserade av. De gångna veckorna har till exempel frågan om vem som är ansvarig för de flyktingar som inte söker asyl varit ett sådant. Ett annat spår som nästan alltid får mycket plats i media är porträtteringar av enskilda människoöden. Vi tittar också på om det finns någon särskild kritik riktad mot myndigheter, eller om det finns frågor som man i media eller bland allmänheten tycker att myndigheterna inte svarar på.

När vi har identifierat vilka frågor som är störst just nu sammanfattar vi materialet till vad vi kallar en mediebild. En ögonblicksbild av informationsflödet i en viss fråga. Mediebilden gör vi för att få en uppfattning av hur en viss fråga beskrivs och för att upptäcka exempelvis glapp mellan vad myndigheterna vill informera om och vad allmänheten vill veta, eller hur något myndigheterna säger faktiskt uppfattas.

Det är viktigt att upptäcka både missförstånd och kritik för att de ansvariga myndigheterna ska kunna formulera om sig för att bli mer begripliga samt ta till sig av eventuell kritik. Sociala medier är en fantastisk tillgång för oss som jobbar med kommunikation till allmänheten – vi får snabb respons på det vi gör eller skriver om och kan hela tiden förbättra och förtydliga. Dessutom kan vi, som ju jobbar med att samordna information från olika myndigheter, hjälpa våra kolleger på andra organisationer genom att ge dem vår bild av vad som står i media och sociala medier.

Våra mediebilder ligger alltid ute på Krisinformation.se så att alla kan läsa. Det samma gäller vår omvärldsbevakning. Den gör vi tre-fyra gånger per dygn för att upptäcka samhällsstörningar eller krisfrön som kan få betydelse för allmänheten. Gå gärna in och läs! Här hittar du också vår särskilda sida och flyktingsituationen. Där skriver vi bland annat om vilka myndigheter och organisationer som är ansvariga för vad.

Trevlig helg!

/Redaktionen

Därför uteblir Hänt i veckan

18 sep

Kära bloggläsare,

vid den här tiden på fredagar hittar du i vanliga fall en sammanfattning av veckan som gick här. Dock inte i dag. Det här är just ett sådant tillfälle som dyker upp ibland, när vi slukas av vad vi brukar kalla operativt arbete. Det vill säga: vi pysslar med brådskande krisinformation. Vid sådana tillfällen prioriterar vi helt enkelt ned bloggen.

Om du undrar vad vi arbetar på kan du titta in här för ett exempel och du hittar förstås alltid vår omvärldsbevakning här. Just nu har vi särskilt fokus på flyktingsituationen och sammanfattar mediebilden dagligen.

Med det sagt hoppas vi återkomma som vanligt nästa fredag. Tills vidare kan du givetvis fortfarande prata med oss på Twitter och Facebook – där är vi alltid aktiva.

Trevlig helg!

Redaktionen

MSB och flyktingsituationen

16 sep

X2000 PÅ ÅRSTABRON

Det är onsdag morgon. Jag sitter på tåget från Mariefred och funderar över dagen. Hur ska det bli? Jag har blivit inkallad av Criscom, en frivilligorganisation som stöttar det militära och det civila krisberedskapssystemet med olika former av kommunikatörskompetens, för att stötta MSB som behöver extra hjälp med informationen på grund av flyktingsituationen.

MSB har bland annat uppdrag att stötta svenska myndigheter när en extraordinär händelse inträffar. Det kan gälla svininfluensa, ebola eller som nu: flyktingsituationen i Europa, som påverkar oss i Sverige. Jag sätts in i arbetet på en gång. Den senaste veckan har 4 800 personer sökt asyl i Sverige, varav 828 ensamkommande barn.

Utåt sett kan man få uppfattningen att MSB inte gjort så mycket när det gäller flyktingsituationen i Sverige. Men bakom kulisserna pågår ett intensivt arbete. Det är fler möten mellan funktioner inom berörda myndigheter än normalt. MSB:s TiB, tjänsteman i beredskap,( samhällets 24-timmars ”jourfunktion” som finns i kommuner, länsstyrelser och myndigheter) har mer kontakt med länsstyrelsernas TiB än vanligt och redaktionen på krisinformation.se arbetar frenetiskt med att svara på frågor som inkommit från allmänheten och myndigheter. Till att börja med arbetas informationen fram i myndigheternas gemensamma databas. Därefter publiceras frågor och svar på krisinformation.se och andra myndigheters webbsidor.

Det kommer att bli en händelserik dag. Jag har varit på två möten, hunnit med två koppar kaffe och klockan har inte hunnit bli 11:00.

Anne-Katherine Mattsson
Frilansinformatör