Regnet medför problem med dricksvattnet

29 aug

 

Den senaste veckan har Krisinformation.se rapporterat om flera kommuner som har problem med bakterier i dricksvattnet. Invånarna har uppmanats att koka vattnet innan det används till mat och dryck. Redaktionen har fått många frågor om varför många kommuner drabbats just nu. Vi har pratat med statsinspektör Christer Johansson på Livsmedelsverket. Han berättar att det är rätt vanligt med problem i dricksvattenförsörjningen, särskilt i samband med kraftig nederbörd.

– Det händer i genomsnitt varje till varannan vecka brukar vi säga. Så det är ganska ofta som kommunerna utfärdar kokningsrekommendationer.

Vad beror det på att flera kommuner i landet har bakterier i dricksvattnet just nu?

– De kokningsrekommendationer vi nu har hört talas om har flera olika orsaker. Det är dock inte ovanligt med problem med bakterier i dricksvattnet på sensommaren och hösten varje år. Det beror oftast på kraftiga regnfall, framför allt efter längre torrperioder, då regnvatten tränger in i dricksvattensystemet. Reningen i vattenverken kan också vara underdimensionerad och fungerar då inte optimalt när det regnar kraftigt. Ett annat problem kan vara att reservoarer och vattentorn är otäta och att avföring från fåglar sköljs ner från taket på vattentornen in i dricksvattnet. Ytterligare en orsak till dålig dricksvattenkvalitet kan vara bristande rutiner vid läcklagning eller nyanläggning av dricksvattenledningar.

– Vad vi har sett är det olika orsaker till kokningsrekommendationerna, men ett samband för flera av dem är regnet. Nederbörd är ofta den gemensamma nämnaren, inget annat.

Kan det finnas något samband mellan de olika problemen?

– Vad vi har sett är det olika orsaker till kokningsrekommendationerna, men ett samband för flera av dem är regnet. Nederbörd är ofta den gemensamma nämnaren, inget annat.

Hur förbereder man sig bäst som privatperson för dricksvattenproblem?

– Lyssna på vad kommunen går ut med för information och följ deras rekommendationer. Ibland ställer kommunen ut tankar där du kan hämta dricksvatten om du inte vill koka. Du kan även köpa flaskvatten.

Hur mycket vatten bör man då ha hemma?

– Man brukar säga att det behövs två liter per person och dygn. För att vara säker på att vattnet håller sig fräscht rekommenderar vi att du byter ut det en gång i veckan.

Finns det något man kan göra för att minska dricksvattenproblemen?

– Vi anser att kommunerna måste öka underhållet av dricksvattenanläggningarna, inklusive ledningsnät och reservoarer. På en del ställen behöver takten att byta ut vattenledningsnätet också öka. Nätet är gammalt på många håll i landet och underhållet för dåligt.

MSB har också tittat på problemen med dricksvatten i Sverige. De uppger i sin nationella risk- och förmågebedömning för 2016 att vatten och avloppssystemen i många kommuner är gammal och att upprustning inte alltid har skett och att detta är ett växande problem. Läs mer här.

Mer information om dricksvatten:

Krisinformation.se om dricksvattenförsörjning
Krisinformation.se om smitta via livsmedel och vatten
Livsmedelsverket om krisberedskap vid dricksvattenförsörjning
Livsmedelsverkets råd när vattnet ska kokas
Livsmedelsverket om hur man förvarar dricksvatten i dunk.

När naturen måste brinna

4 jul

IMG_0266_1
Många djur- och växtarter behöver bränder för att kunna överleva. För att bevara den biologiska mångfalden genomför länsstyrelser, kommuner och skogsbolag kontrollerade naturvårdsbränningar.
Johan Rova, förvaltare av naturreservat, Länsstyrelsen i Jönköping, berättar om säkerhetsarbetet vid naturvårdsbränning. 

Hur avgör man när det går att bränna?
Det är en balansgång. I ena änden ska vi se till att få till eld. I andra änden kan det vara så torrt i ytskiktet att minsta gnista kan få mossan att tända. När det är varmt och torrt finns det alltid en risk att branden sprider sig explosionsartat.

Varför kan man inte bränna när det är ganska fuktigt?

Bränningen sker för att hjälpa djur- och växtarter som har anpassat sig till när det brinner i naturen, när det är torrt och varmt och blixten slår ner. I naturreservaten försöker vi efterlikna de naturliga förhållandena, alltså är den ideala tiden mitt i sommaren när det är som farligast att elda. Ofta råder eldningsförbud då och det gäller även naturvårdsbränningar, så vissa somrar kan det vara svårt att hitta dagar då det verkligen går att bränna.

Hur ser säkerhetsrutinerna ut vid naturvårdsbränning?
Innan vi tar fram tändstickorna måste vattnet vara på plats. Vi har vattenslang dragen runt hela naturvårdsbränningen. Större sjöar eller vägar kan utgöra gränser för bränningsområdet. Området utanför vattnas innan. Inför varje bränning gör vi en bränningsplan och stämmer av med räddningstjänsten så att de vet vilket område det gäller, hur vi avgränsar, vilka som ska kontaktas, till exempel grannar, turistbyrån och så vidare. Strax innan bränning informerar räddningschefen SOS Alarm så att alla larmcentraler kan se var naturvårdsbränning pågår.

”Vi behöver också en tydlig vind.”

Hur går det till när ni bränner?
Om det blåser från väst till öst börjar vi i den östra delen av där vi ska bränna. Vi går ett par meter in i området och låter det brinna med vinden ut mot östra gränsen. Efter att det brunnit ut, går vi ytterligare några meter in i området och tänder ett nytt eldband där, som får brinna mot där det redan brunnit. Så fortsätter vi sedan, en remsa i taget, mot vinden. Därför behöver vi också en tydlig vind. Det får inte blåsa för mycket, eller för lite, för då kan elden sprida sig okontrollerat. Mellan en och fem meter per sekund är ofta lagom.

Hur informerar ni allmänheten?
Framför allt går meddelande ut via lokalradions trafikinformation. Länsstyrelsen publicerar information på sin webbplats och ofta i sociala medier som Facebook och Twitter. Det finns för det mesta information också på naturreservatets anslagstavlor och andra informationsskyltar i området.

”som att sticka ner foten i en sjö av glödande barr.”

Vad ska man tänka på som privatperson vid naturvårdsbränning?
Träd som har brunnit av vid basen eller i rötterna kan falla ljudlöst vid minsta vindpust. Risken för fallande träd varar ofta ända till höststormarna så man ska vara väldigt försiktig efter en brand. Det andra är glödande myrstackar. Nedanför stacken finns myrornas gångar och där kan det glöda ett par dagar efter en bränning. Att trampa i en glödande myrstack är som att sticka ner foten till knäet i en sjö av glödande barr.
Några arter som gynnas av bränder:

  • Den sotsvarta praktbaggen känner av värme från en skogsbrand med ett organ på magen för att hitta en plats att slå sig ner på.
  • Rökdansflugan svärmar i rök vid eld i myrstackar.
  • Växter som brandnäva och svedjenäva har frön som kan ligga länge i jorden och vakna av värmen från en skogsbrand. De börjar gro när blåbärsris och mossa har brunnit bort.
  • Hackspettar bosätter sig i tidigare brandhärjad skog eftersom det blir extra gott om vedinsekter i de brända träden.

Läs mer om naturvårdsbränning på Lifetaiga.se

Nu ska myndigheter rapportera in it-incidenter – vad betyder det?

8 apr

För några veckor sedan utsattes flera mediesajter för överbelastningsattacker. Det är ett exempel på en it-incident. Ett annat exempel är när tjänsten för e-recept går ner tillfälligt. För att förbättra myndigheternas förmåga att hantera sådana incidenter ska nu alla myndigheter rapportera dessa.

Olika exempel på it-incidenter är störningar i mjukvara, hårdvara, driftmiljö eller förlust av data. Sådana kan orsakas av externa attacker, säkerhetsbrister i it-produkter eller brister i hur system och produkter hanteras.

Konsekvenserna är inte alltid märkbara för allmänheten men ibland drabbas viktiga samhällsfunktioner. Därför ska alla myndigheter från och med den 4 april 2016 rapportera allvarliga it-incidenter. Liknande system för rapportering finns bland annat i Norge och Tyskland.

Tre myndigheter tar hand om rapporterna
De flesta myndigheter ska rapportera till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. De myndigheter som hanterar känsliga uppgifter gällande rikets säkerhet ska rapportera till Säkerhetspolisen eller Försvarsmakten.

– Den obligatoriska rapporteringen ska stödja samhällets informationssäkerhet och ge en förbättrad lägesbild, säger Richard Oehme, chef för Verksamheten för cybersäkerhet och skydd av samhällsviktig verksamhet på MSB.
Då blir det lättare att hantera och förebygga it-incidenter. Under en pågående händelse blir det också lättare för de ansvariga att avvärja eller begränsa konsekvenserna.

Samarbete är viktigt
Det är inte bara myndigheter som bedriver samhällsviktig verksamhet. Därför är det viktigt att samarbeta med privata aktörer inom branscher som energi, transporter, finans, hälso- och sjukvård och vattenförsörjning. EU ser just nu över ett system som innefattar både privata och offentliga aktörer.

Lästips på Krisinfobloggen: Cyberattacker och skadlig kod: CERT-SE om it-säkerhetsarbete

Nytt på SMHI:s varningssida: Risk visar på osäkert väderläge

2 dec

SMHI har förnyat sin webbsida med vädervarningar. Den nya varningskartan ska ge besökaren en bättre överblick över varningsläget i Sverige. Det nya begreppet risk införs och ska förvarna om ett osäkert väderläge.

Kriterierna för SMHI:s varningar är de samma som tidigare, men de olika varningarna har fått specifika symboler.

Risk som ljusblått i kartan
Det som tidigare kallades meteorologisk information har ersatts av ”risk för mycket besvärligt väderläge”. Tidigare var sådan information framför allt till för andra myndigheter och medier, men nu ingår också risk i varningskartan. En risk visas med ljusblått, medan klass 1, 2 och 3 har kvar signalfärgerna gult, orange och rött.

– Risk innebär ingen varning i sig utan används för att visa att en vädersituation kan utvecklas och bli extrem även när sannolikheten är lägre, säger SMHI:s prognoschef Fredrik Linde.

Genom att berätta om risk för besvärligt väder vill SMHI att samhället tidigt ska kunna förbereda sig på allvarliga vädersituationer. Samtidigt kan SMHI på det här sättet förklara att väderläget är osäkert. Ett exempel, förklarar Fredrik Linde, är att snökanoner eller skyfall kan slå till i ett område under en period.

Hör Fredrik Linde berätta om det nya i vädervarningarna

SMHI risk stormklass 1 vind snodrev
Några av de nya symbolerna, till vänster risk för storm, till höger klass 1-varning för hård vind med snödrev. Grafik: SMHI.

Tragedin i Mecka, flyktingar och Facebook-hicka

25 sep

Under gårdagen riktades blickarna mot Mecka där en fruktansvärd olycka orsakade att mer än 700 människor miste livet och ytterligare drygt 800 skadades i samband med firandet av högtiden Hajj. Under Hajj vallfärdar miljontals muslimer till Mecka. Det är en av islams fem grundpelare och en resa som varje muslim som har möjlighet ska göra. Årligen brukar uppemot 2 000 svenskar delta i firandet men hittills finns inga rapporter om svenskar som drabbats.

Sveriges ambassad i Riyadh uppmanar svenskar som befinner sig i Mecka att kontakta sina anhöriga, även om man inte själv är drabbad av händelsen.

Om du undrar hur myndigheternas beredskap ser ut för olyckor utomlands där svenskar drabbas kan du läsa mer om det här.

Krisinformation.se är involverad i det arbete som pågår kring de flyktingar som anländer till Europa och Sverige. Redaktionen jobbar med de myndighetsgemensamma frågor och svar som finns publicerade här. Dessutom har vi en utökad omvärldsbevakning. Vi ser att medieintresset för flyktingfrågan går upp och ner, men flera myndigheter, företag och frivilligorgansiationer på både nationell och lokal nivå kommer att fortsätta arbeta hårt med frågan under lång tid framöver.

När Facebook slutade fungera under torsdagskvällen fick vi kommentarer på twitter om det räknas som en kris. Facebook använder sig många av i sin vardag – även vi på Krisinformation.se. Vid vissa tillfällen så har också Facebook blivit den primära kommunikationskanalen för att nå ut till medborgare när kommuners hemsidor gått ner. Det är en ytterligare kanal att göra sig hörd i, ett sätt att skapa redundans. Så när Facebook slutar fungera – om än under en kort stund – är det då en kris ur redaktionens perspektiv? Nej, Facebook kan vara en användbar kanal men är långt ifrån den enda kommunikationskanalen i samhället.

I helgen håller redaktionen ett extra öga på den tropiska cyklonen Dujuan som kommer att träffa Kina under helgen. Här kan du läsa mer om tropiska cykloner.

Trevlig helg! /Redaktionen

Hänt i veckan: Översvämningar i Hallsberg och Japan, oroligt i Alanya och ett fjäll som rör sig i Romsdalen

11 sep

Veckan som gick har präglats av rapporter om de människor som flyr från till exempel kriget i Syrien och just nu försöker ta sig till länder i Europa. I ett blogginlägg berättade vi om hur myndigheter som Kustbevakningen, Migrationsverket och MSB arbetar med detta och vad man som privatperson kan göra för att hjälpa till.

I Turkiet stundar nyval senare i höst och läget är inte helt stabilt i landet. Oroligheter har förekommit i Alanya och Side, populära resmål för svenskar. Sveriges ambassad avråder inte från besök där eller i Istanbul, men påpekar att den som reser till Turkiet bör vara försiktig och följa utvecklingen i lokala medier samt genom ambassadens reseinformation eftersom situationen snabbt kan förändras.

Översvämningar
Det tropiska ovädret Etau drog på torsdagen in över det japanska fastlandet med mycket stora regnmängder på kort tid. Regnet orsakade stor förödelse i ett område norr om Tokyo och evakuering av hundratusentals människor. Den japanska väderleksmyndigheten utfärdade varningar för mer regn och för risk för ras och skred och Sveriges ambassad i Tokyo gick ut med information om händelserna.

Här hemma har Hallsbergs kommun haft bråda dagar efter skyfallen förra helgen. Några av kommunens skolor och förskolor stängdes tillfälligt, dricksvattenreningen måste säkras och trafiken fick ledas om runt det drabbade området. Återvinningscentralerna på orten fick utöka sina öppettider efter att källare och andra lokaler översvämmats. Först på fredagen kunde postleveranserna till de drabbade områdena återupptas, meddelar kommunen.

Fartyg i nöd
De största fartygen i svenska farvatten kan ta tusentals passagerare. En olycka, en brand eller ett smittoutbrott på ett sådant fartyg kan drabba många och därför ställa extra höga krav på informationen till allmänheten. Redaktionen deltog därför i konferensen Nöd- och Karantänshamn där ansvariga myndigheter diskuterade hur de ska kunna hantera en sådan situation. Läs mer hos Folkhälsomyndigheten.

I vårt västra grannland rör fjället Veslemannen i Romsdalen på sig. Inte så mycket (det rör sig om några centimeter per dygn) men mer än tidigare. Därför höjde Norges Vassdrags- och energidirektorat (NVE) varningsnivån för skred till orange. Det är den näst högsta nivån; om nivån höjs ytterligare kan ett skred väntas inom 72 timmar.

Kristips inför helgen
Från våra kolleger på Vassdrags- och energidirektoratet har vi också fått ett litet filmtips som vi gärna delar med oss av. Det är en norsk spelfilm om ett skred. Filmen Bölgens handling utspelar sig kring Åkerneset, ett av de fjäll som NVE övervakar.

På söndag deltar Krisinformation.se tillsammans med Röda Korset, Civilförsvarsförbundet, Missing People och andra organisationer på Överlevnadsdagen på Vaxholms fästning och ska berätta om hur man söker information i kriser.

Trevlig helg önskar redaktionen

 

 

Hundratals jordskalv i Sverige du inte vet om

31 jul

Även i Sverige inträffar jordskalv. Hundratals per år. Men den absoluta majoriteten av dessa skalv märker vi aldrig av. I onsdags däremot så skakade det så att det kändes.

Strax efter klockan tio på onsdagskvällen nåddes Krisinformation.se av nyheten att ett jordskalv inträffat i Göteborgstrakten. Utanför kontorstid (kvällar, nätter och helger) består Krisinformation.se av en redaktör som har beredskap i hemmet. Såvida ingenting allvarligt sker, då kan vi snabbt bemanna redaktionen med flera personer.

Den aktuella redaktören kunde snabb konstatera att jordskalvet med största sannolikhet inte ställt till med några allvarligare skador. Men största sannolikhet räcker inte så redaktören omvärldsbevakade medier och sociala medier ytterligare en och en halv timme. Under den perioden hade Krisinformation.se också myndighetskontakter som kunde bekräfta bilden. Inga skador, orsakade av jordskalvet, hade rapporterats.

Resultatet blev följande notering i vår omvärldsbevakningslogg:

Jordskalv i Göteborgstrakten Skalvet inträffade strax före 22.00 på onsdagskvällen och ska känts från Stenungsund i norr till Halland i söder. Det var troligtvis mellan 2,0 och 3,0 på Richterskalan, säger seismologen Reinir Bödvarsson till Göteborgs-Posten. Räddningstjänsten har vid 23.30-tiden inte fått in några rapporter om skador. Det har under kvällen bildats en Facebookgrupp för de som är intresserade av skalvet. Kommentar: För kännedom. Håller ett på öga händelseutvecklingen i fall det visar ha uppstått skador eller om det kommer fler skalv.

Vår omvärldsbevakning kan du följa här.

Den som eventuellt undrar varför vi inte publicerade en nyhet kan läsa vår publiceringspolicy här.

Att det kommer efterskalv är enligt nämnda seismolog inte ovanligt. Skulle då ett eventuellt efterskalv kunna ställa till med skador? Expertmyndigheten Sveriges geologiska undersökningar, SGU, formulerar det så här: I Sverige förekommer visserligen jordskalv men mycket svaga sådana.

Vid Uppsala universitet finns Svenska nationella seismiska nätet, SNSN , som registrerar samtliga jordskalv i Sverige. Den här kartan på SNSN:s webbplats visar samtliga jordskalv i Sverige det senaste året. Det handlar om hundratals. Och det är bara en och annan vi känner av. Det kan alltså just i det ögonblick som du läser den här texten pågå en jordskalv under fötterna på dig. Det är bara det att det krävs mycket känsliga instrument för att registrera den.

Ha en bra helg allesammans och om ni reser till Turkiet glöm inte att ladda ner UD:s app Resklar.

Hälsar Redaktionen

P.s. Naturligtvis har vi fakta om jordbävningar på Krisinformation.se som du hittar här. D.s.

Sommar, sol och värmens påverkan på samhället

1 jul

Under dagarna som kommer kan det bli riktigt höga temperaturer, över 40 grader, på flera håll i Europa. Myndigheterna i Spanien, Frankrike och bland annat Belgien har utfärdat varningar och det franska hälsoministeriet uppmanar människor att undvika att vistas utomhus under de varmaste delarna av dygnet.

I Sverige har SMHI gått ut med en klass 1-varning för höga temperaturer i delar av Götaland och Svealand. Det kommer också att bli riktigt varmt i delar av Norrland. Läs mer om varningsnivåerna på Krisinformation.se.

2003 drabbades bland annat Frankrike av en långvarig värmebölja. Den orsakade 15 000 fler dödsfall än normalt under augusti månad. Numera har många länder varningssystem för hög temperatur. SMHI:s meddelanden och varningar ska hjälpa vården att skydda människors hälsa för värme. Bland äldre är risken att dö större än normalt under värmeböljor men även astmatiker, små barn, rörelsehindrade och sjuka kan må sämre när det blir varmt. Är temperaturen mycket hög innebär det även hälsorisker för friska. Läs det tidigare inlägget om höga temperaturer här på Krisinfobloggen.

Ändå är hälsofrågan inte den enda anledningen till att redaktionen följer hur högsommarvädret utvecklas just nu. Skogs- och gräsbränder uppstår vid torka och torrt blir det när solen gassar. Långvarig och intensiv värme har negativa följder för hantering av livsmedel, transporter, energiproduktion och flera andra sektorer. Läs mer i MSB:s rapport Värmens påverkan på samhället.

 

 

Krisinformation.ses sommartips 2015

18 jun

Barnen är och badar. Grillen är tänd. Farfar snickrar på sommartorpets tak. Många av sommarens alla glädjeämnen kan också innebära risker. Och naturligtvis kan inte vi på Krisinformation.se önska en glad midsommar utan att skicka med myndigheternas tips för en säkrare sommar.

Res någonstans
Ska du resa utomlands i sommar kan du ladda ner appen UD Resklar eller läsa in dig på ditt resmål med hjälp av Utrikesdepartementets reseinformation. Vill du veta hur du skyddar din hälsa i olika länder, så titta in hos 1177 Vårdguiden.

Klappa djur och ät bra mat
Om du inte vill att magsjuka ska prägla sommarens semesterminnen kan du läsa mer hos Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket. Tänker du klappa djur så se till att tvätta händerna efteråt. Här hittar du Jordbruksverkets råd om besök på djuranläggningar.

Sola och bada säkert
Den som siktar på sol och värme kan läsa på Krisinfobloggen om hur man skyddar sig mot intensiv värme och följa Strålsäkerhetsmyndighetens råd om soltid. Läs på DinSäkerhet hur du undviker att barn drabbas av drunkningsolyckor.

Åk båt och var i fjällen
Håller du till i, på eller nära vatten får du råd av Sjöräddningen och Fjällsäkerhetsrådet har tips till dig som ska vistas i fjällen.

Lyssna på radio och åk bil
Är du ute och reser runt i Sverige så hittar du rätt frekvens för Sveriges Radios beredskapskanal P4 hos Teracom. Det är i P4 du får reda på om något allvarligt händer där du befinner dig. Tänk på att – förutom bilradion – så finns FM-radiomottagare i en del mobiltelefonfabrikat (dock inte alla). Du behöver ett headset som antenn. Kör försiktigt och håll koll på Trafikverket som har trafikinformation för dig som är på väg.

Upptäck nya ställen
Ska du vara på en ort som är ny för dig kan det vara en bra idé att kontakta kommunen för att få reda på lokala risker och till exempel var närmaste brandstation finns så att du kan ta dig till en nödtelefon om du vid en telestörning skulle behöva kontakta 112.

Slappa och ta det lugnt
Och du som tänkt ligga i hängmattan och ta det lugnt hela sommaren kommer inte undan. Folkhälsomyndigheten har goda råd till dig också!

Krisnörda
På Krisinformation.se hittar du tips om hur du kan förebygga din beredskap för strömavbrott, stormar, telestörningar, smittsamma sjukdomar och mycket annat. Läs vårt blogginlägg från förra sommaren så får du fler tips. På DinSäkerhet.se hittar du säkra tips för en rad situationer, oavsett om du har tänkt bada, grilla, resa, snickra eller vad du nu än tänker göra.

Veckobloggarna från redaktionen är tillbaka i augusti. Under tiden, gilla oss på Facebook eller följ oss på Twitter och tipsa dina vänner om att göra det samma så får ni myndigheternas information om något allvarligt skulle ske. Ha en riktigt bra sommar!

 

 

Fredagens filmtips från Eskilstuna

12 jun

Vi har publicerat en nyhet om Kustbevakningens uppdrag att rädda migranter i Medelhavet, låtit bli att publicera en nyhet om utbrottet av MERS i Sydkorea och så vill vi visa några filmer om krisberedskap från Eskilstuna kommun.

Eskilstuna kommun har låtit producera flera filmer om krishantering och lagt ut dem på Youtube nu i veckan. En informationsfilm som beskriver krishanteringssystemet kompletteras av tre scenariobaserade övningsfilmer om sociala oroligheter, IT- och telestörningar och smittsamma sjukdomar.

-­Det finns stödmaterial också som vi kommer att lägga ut på Eskilstuna.se så att alla på olika nivåer i kommunen ska kunna förbättra sin beredskap för kriser, säger Katarina Reigo, beredskapsstrateg på Eskilstuna kommun.

Filmerna har tagits fram i samarbete med flera andra aktörer i krishanteringssystemet. De ska underlätta diskussioner om hur man kan förbereda sin organisation för händelser och kriser. Filmerna ligger publikt för att även andra organisationer ska kunna använda dem i sitt förebyggande krisarbete.

-Vi har märkt att det finns ett intresse från andra kommuner och myndigheter för det här. Sveriges krisberedskap är ju vårt gemensamma ansvar, så vi hoppas att andra också kommer att använda sig av de här utbildningspaketen, säger Katarina Reigo.

Har du tips på liknande eller andra initiativ som kan hjälpa till att förbättra krisberedskapen i kommuner och hos andra ansvariga aktörer, tipsa oss gärna på redaktionen@krisinformation.se

I söndags genomförde den svenska Kustbevakningen sitt första uppdrag i Medelhavet. Insatsen bestod i att 262 migranter togs ombord på den svenska båten och fördes till Italien.

– Båten de kom i var i dåligt skick och tog in vatten. Vi beslutade att lämna kvar den då vi bedömer att den kommer att sjunka inom kort, berättar Joakim Håkansson som är befälhavare på den svenska båten. Sverige ingår sedan en tid i EU-operationen Frontex Triton på Medelhavet.

Vi uppmärksammade detta med en nyhet. En kritiskt lagd läsare skulle kunna invända mot den bedömningen. Vad har nu detta med svensk krishantering att göra? Sambandet är inte klockrent men vi resonerade som så att det var en möjlighet för oss att berätta om Kustbevakningen, som ju i högsta grad är en del av den svenska krishanteringen.

Däremot har vi inte publicerat någon nyhet om utbrottet av MERS i Sydkorea. Inte än, ska tilläggas. Om läget förvärras eller om vi får mycket frågor om MERS kan det vara ett skäl för oss att publicera en nyhet. I väntan på detta kan den nyfikne läsa Folkhälsomyndighetens uppdateringar om utbrottet.

Däremot delade vi UD:s inlägg om reserekommendationer i sociala medier. Sveriges ambassad i Sydkorea anser inte att det i nuläget finns någon anledning att avstå resor till Sydkorea på grund av sjukdomsutbrottet.

Men reserekommendationerna kan ändras snabbt så håll koll på UD:s reseinformation eller ladda ner appen Resklar.

Vad tycker du? Är det vettiga bedömningar från vår sida?