Språkförvirring från yttre rymden

19 feb

Meteorit eller meteorid, asteroid eller asteorid? När det rasslar till i larmkedjorna dyker oron för språkmissar upp som en kvackande groda vid sidan av allt annat som kan gå snett. Rymdsmällen ovan ryska Tjeljabinsk i fredags skapade, bland mycket annat, en viss förvirring kring rättstavning och terminologi. Medan kollegor oroade sig för kärnenergianläggningar i området, oroade sig redaktörerna på Krisinformation.se även för allt som kunde stavas fel. Och mycket riktigt, vi fick se en riklig flora av alternativ under dagen.

Hur viktigt är det med rättstavning egentligen? Tja, ganska viktigt faktiskt. De flesta accepterar smärre språkmissar. Men de flesta misstänker också att fakta kan halta där språket slirar. Och då befinner vi oss på ett sluttande plan.

Vi valde den enkla strategin att lita på kollegorna på Rymdstyrelsen. Självklart valde vissa medier andra vägar. Självklart fick vi höra att vi gjorde fel. Självklart hävdar vi att vi hade rätt.

/petter, red

Lättlästa texter på Krisinformation.se

13 feb

Många människor har av olika skäl svårt att ta till sig text på webbplatser eller i böcker och tidningar. Det är viktigt att vi på Krisinformation.se skriver på ett sätt som alla kan begripa.

Därför har vi en avdelning på vår webbplats där innehållet och språket är anpassat så att det ska bli lättare att ta till sig. Det betyder att i stort sett all basinformation som finns på vår webbplats numera också finns på lättläst svenska. Vad det egentligen innebär kan du läsa om hos Centrum för lättläst.

Gå in här och titta på hur det blev. Kom gärna tillbaka hit och berätta vad du tycker sedan. Har du fler tips på hur vi kan göra vårt material mer lättillgängligt är vi självklart tacksamma om du delar med dig!

Hälsar,

redaktionen genom Jeanna

Medborgare och motståndskraft

28 jan

Ett av mina favoritord nu för tiden är medborgare. Här på Krisinformation.se och MSB handlar det mycket om medborgarna: medborgarens rättigheter, medborgarens ansvar, medborgarens inneboende styrka. Att vara medborgare är att vara med. Att räknas både som individ och tillsammans med andra. Utan medborgare, inget samhälle.

Ett annat av mina favoritord är resiliens som betyder ”motståndskraft och återhämtningsförmåga”. Det kommer från engelskans resilience (som också kan betyda elasticitet och spänst). Wikipedia beskriver det bland annat så här:

Social resiliens är ett samhälles förmåga till återhämtning efter till exempel en naturkatastrof eller politiska oroligheter. Ekologiska och sociala system är ömsesidigt beroende av varandra och samverkar dynamiskt. Resiliens handlar i sådana sammanvävda sammanhang om ett systems förmåga att hantera påverkan utan att övergå i ett mindre önskvärt tillstånd samt dess förmåga till självorganisation och till att lära och anpassa sig.

För oss som jobbar på MSB handlar det mycket om hur medborgarna (och därmed samhället) kan bli mer resilienta, alltså hur vi kan förebygga, hantera och återhämta oss från olyckor, kriser och katastrofer. Min tanke är att man som medborgare blir mer motståndskraftig och tålig ju mer delaktig man känner sig. Ju mer man vet om hur man ska ta hand om sig och andra. Ju mer man förstår hur samhället fungerar. Jag tror att en medborgare som känner sig införstådd och delaktig också känner ansvar.

Hur kan myndigheterna få medborgarna att känna sig mer delaktiga då? Ett sätt är att ge mer insyn. Visa hur kvarnarna mal. Visa att de som jobbar på myndigheterna också är medborgare. Till exempel genom att vara öppna och tydliga i sociala medier med hur man arbetar och fattar beslut. Vi på Krisinformation.se försöker göra det: här på bloggen, på Twitter och på Facebook.

Vad tror du? Vad är det som gör ett samhälle motståndskraftigt? Ska medborgarna lita på att myndigheterna löser alla problem? Behöver myndigheterna vara mer genomskinliga?

/Anna T, red

Bli din egen krisbevakare

19 Dec

Krisinformation.se omvärldsbevakar flera gånger om dagen. Redaktörerna använder många källor, men publicerar endast nyheter som är bekräftade av en myndighet. En del källor används mest som en förvarning om att något kan vara på gång. Här kommer några tips till dig som vill göra en egen krisbevakning baserat på alla källor.

Marburgfeber och andra krämpor
Pro-med mails health map listar fall av smittsamma sjukdomar och massförgiftningar i hela världen. Krisinformation.se använder framför allt Smittskyddsinstitutet.se http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/ som underlag för publiceringar. För den som vill läsa mer om sällsynta hälsotillstånd, så är Pro-med mail en utmärkt start. http://www.healthmap.org/en/

Sedan finns WHO:s webbplats med världshälsoorganisationens uppdatering av allvarliga sjukdomsutbrott. I skrivande stund (december 2012) innehåller den rapporter om marburgfeber, coronavirus och ett utbrott av gula febern.   http://www.who.int/csr/don/en/index.html

Centers for disease control and prevention samlar länkar till information om utbrott av sjukdomar för resenärer till avlägsna länder. http://wwwnc.cdc.gov/travel/page/diseases.htm

Följ flygtrafiken jorden runt
Flightaware samlar störningsinformation från flygbolag jorden runt. När många flygningar från samma bolag eller i samma region ställts in kan detta bero på naturkatastrofer, terrorattentat, extremt väder, konkurser eller strejker.  http://sv.flightaware.com/live/cancelled

Flightradar visar flygtrafik i realtid på en världskarta och omfattar stora delar av världen, men visar inte alla flyg i alla länder i till exempel Afrika.
http://www.flightradar24.com/

Blandade katastrofer
Ungerns krishanteringsmyndighet driver webbplatsen RSOE EDIS. Där kan man följa naturkatastrofer, sjukdomsutbrott, fordonskollisioner, händelser i rymden (som oftast har med satelliter att göra, sällan rymdraketer) och complex emergencies: händelser eller kriser som sker när flera olika händelser har samverkat på ett ödesdigert sätt.

Under rubriken Earth approaching objects kan du se vilka himlakroppar som är på väg mot oss just nu. Där visas deras storlek, hur nära jorden som de beräknas passera och hur många dagar bort de är.
http://hisz.rsoe.hu/alertmap/index2.php

Trevlig krisbevakning,

Hansi, teknisk webbredaktör, Krisinformation.se

Om beredskapen för det oväntade

12 Dec

Arbetet bakom kulisserna i krisberedskapens tjänst handlar om förberedelser, förberedelser och förberedelser. Redaktörerna på Krisinformation.se är ofta iväg på övningar och seminarier där olika scenarier diskuteras. Eländen som pandemier, terrordåd, kemikalieolyckor och kärnkraftshaverier sorteras upp i prydliga powerpoints och analyseras över en plastmugg automatkaffe i någon myndighets konferensutrymme. Risker och hot, som förhoppningsvis aldrig inträffar, stöts och blöts år ut och år in.

Men ibland dyker det oväntade upp. Bland rubriker som översvämning, skogsbrand eller oljeutsläpp listas det oväntade som en olyckskategori bland alla andra där på powerpointen.

Egentligen är det helt logiskt. Målsättningen med de flesta system i den här branschen är att de ska kunna hantera alla händelser på ungefär samma sätt. Krisinformation.se försöker i princip jobba likadant oavsett om det rör sig om en trafikolycka, jordskred eller tsunami. Ambitionen är förstås att vi ska fungera, även om vi blir totalt överrumplade av något vi aldrig hade kunnat föreställa oss.

Men det oväntade förtjänar ändå en speciell plats bland kategorierna. Vi deltar i olika myndighetsnätverk där vi förbereder oss för förväntade risker och hot. Men vilka myndigheter borde ingå i nätverket för det oväntade? Och hur borde seminarierna, konferenserna och övningarna se ut?

Frågan är inte helt oseriös. Våren 2010 hade några historiker koll på den ”stora torra dimman” i Europa år 1783, som hade sitt ursprung på Island. Det fanns tekniker som hade koll på hur flygplansmotorer kan skadas av vulkanaska. Den organisation som kunde lägga ihop ett och ett hade tjänat många viktiga dagar när flygtrafiken fick problem efter vulkanen Eyjafjallajökulls utbrott.

Det är därför arbetet bakom kulisserna i krisberedskapens tjänst även handlar om samordning, samordning och samordning. För vem vet vilka konstellationer av experter och myndigheter som snabbt måste skakas ihop vid nästa oväntade kris?

/petter, redaktionen

Några reflektioner efter snöovädret

6 Dec

Stockholmarna vaknar denna morgon i en riktig vinterstad. De pulsar längs bilgatorna, packar sig som sillar på tunnelbanorna, skakar av sig snön och försöker så gott det går att fortsätta som vanligt.

Långt från storstäderna har det kommit några salta kommentarer om att nollåttorna överreagerar när det snöar, att normalt vinterväder knappast kan definieras som en kris och att det minsann snöade mycket mer i Västerbotten häromdan.

Det är klart att vi tar intryck av den typen av invändningar. Och det är klart att det inte ska spela roll att redaktionen råkar ligga i Stockholm.

Men igår jämförde vi prognoserna med vad vi såg utanför vårt fönster. Vi fick reda på att skolor stängde när personalen ringde våra kollegor och bad dem hämta sina barn för att lärarna inte kunde ta sig till jobbet.  Vi bekräftade att vägarna var ofarbara när kollegorna inte kunde hämta barnen utan fick ringa runt till grannar och släktingar och be om hjälp.

På väg hem blev det uppenbart hur små marginalerna är i en storstad. Trafiksystemen är redan ansträngda i vackert väder. Minsta stopp och tusentals personer trängs snabbt ihop på perrongerna farligt nära kanten.

Men på väg hem var det även uppenbart hur alla dessa tusentals personer värnar om varandra. Främlingar krokar tag i varandra så att ingen halkar ner på spåret, grannar börjar skotta andras uppfarter, folk pulsar ut i lågskor för att skjuta på bilar som fastnat.

Och även om myndigheter och trafikoperatörer har ett tydligt ansvar är det lätt att konstatera att lösningarna ofta finns på den individuella nivån. Sociala medier svämmade över av ideella erbjudanden om skjuts, tips om vad som fortfarande fungerar, eller skämt som värmer när vinden viner. Det var nästan som om lite småstadsstämning blåste in i storstaden.

/petter