Anne-Marie fick lämna sitt hem när skogsbranden kom – ”Kände mig maktlös”

13 Sep

Foto: Christian Höijer, Sveriges Radio.

Sommarens skogsbränder tvingade flera hundra personer att lämna sina hem. Klockan tre på natten den 19 juli knackade det på dörren hos Anne-Marie Wästholt i Huskölen, Hälsingland.

– Det var två personer från räddningstjänsten som berättade att vi snarast möjligt måste lämna byn eftersom skogsbranden närmade sig hastigt. Vi skulle packa det nödvändigaste och bege oss till Svegs flygplats som var uppsamlingsplats.

Vad tänkte du då?
– Jag förstod att det var allvar och kände mig maktlös. Jag hade förberett mig lite eftersom röklukten legat tät över området under flera dagar. Dagen innan var vi uppe på ett berg och såg att elden närmade sig med stora öppna lågor. Då började jag tänka på vilka saker jag borde ta med mig om det skulle bli evakuering.

Packade många onödiga saker

Skogsbranden rasade någon kilometer från byn och Anne-Marie hade en timme på sig att göra sig klar och lämna sitt hus. Dottern som var på besök hjälpte henne att packa.

– Det var lite lustigt för vi packade många onödiga saker som till exempel sticksågen, skruvdragaren, dammsugaren, symaskinen och finservisen. Vi fyllde tre bilar med prylar, så det blev nästan hela bohaget.

Vad av det som du tog med dig kändes extra viktigt att få med?
– Det som jag hade mest nytta av var dator, mobiltelefon, Ipad, laddare och kläder. Självklart tog jag även med mig alla fotoalbum.

När allt var packat lämnade de huset och körde genom den täta röken till Ljusdal, där Anne-Marie har en lägenhet. När de kommit fram kom tankarna.

– Vid själva evakueringen gick jag på ren instinkt, men nu kom chocken. Jag blev helt handlingsförlamad och fattade inte vad som hänt.

Att arbeta som volontär skingrade tankarna

Under en veckas tid var Anne-Marie Wästholt evakuerad från sitt hem. Under tiden arbetade hon som volontär inom Röda Korset med att serva alla som aktivt deltog i att släcka branden. Trots att arbetet skingrade tankarna så var hon mycket orolig.

– Jag längtade hem. Vi visste ingenting om vad som hänt med huset, jag vågade inte ens tänka tanken att det skulle brinna ner. Efter några dagar fick vi reda på att huset stod kvar, men någon berättade att byns fäbodvall kanske hade brunnit ner.

Hur kändes det att komma tillbaka efter evakueringen?
– Självklart var det skönt att komma hem och se att huset inte hade brunnit och att övriga byn inklusive fäbodvallen hade klarat sig. Men det kändes samtidigt inte tryggt. Brandröken var kvar och elden var inte långt borta. Det gick inte att skydda sig mot den stickande röken. Först efter några dagar blev det bättre och jag kunde slappna av.

Under evakueringen startade byborna en Facebookgrupp där drabbade fick information. I gruppen fanns möjlighet att dela tankar och själva göra inlägg.

– Många sitter ensamma och har ingen att prata med, då kan en Facebookgrupp vara riktigt bra. Det är ett tips till alla som drabbats av skogsbränderna i sommar.

Har du förberett dig om det skulle hända igen?
– Jag vill inte ens tänka tanken. Men jag har koll på var i huset sakerna ligger som ska med vid en evakuering. Nästa gång tar jag nog inte med mig dammsugaren, skruvdragaren och symaskinen.

Vad har du för tips till andra som hamnar i samma situation?
– Tänk igenom i förväg vad du ska ta med om du måste lämna ditt hem. Du måste ha koll på var grejorna finns, för du kan inte tänka klart när läget blir akut. När du är evakuerad är det bra att aktivera sig för att skingra tankarna, exempelvis genom att bli volontär. Det går inte att bara sitta på en stol och älta det som hänt, då blir man galen, säger Anne-Marie Wästholt.

Här hittar du mer information om utrymning och evakuering 

Förslag på packlista vid evakuering från DinSäkerhet.se

Samlad information om skogsbränderna 2018 på Krisinformation.se

Östersjöländerna övar oljesanering utanför Karlskrona

23 Aug
Bilder från tidigare övningar. Foto: Kustbevakningen

På måndag inleds en av världens största miljöräddningsövningar, Balex Delta, i Karlskrona. I år är det nämligen Sverige med Kustbevakningen i spetsen som är värd. Det är länderna runt Östersjön som deltar, med 20 fartyg, flygplan och helikoptrar – och 40 000 liter popcorn.

– Det är en miljöskyddsövning och det innebär att vi övar på att ta upp olja till sjöss. Vad som är nytt för i år är att vi även kommer öva på ett kemikalieutsläpp till sjöss. En annan aspekt av den här övningen är att se till så vi kan hantera saneringen ifall oljan eller kemikalierna skulle komma in på land, säger Valdemar Lindekrantz, kommunikatör på Kustbevakningen.

Balex Delta är en årlig miljöskyddsövning mellan länderna som har kust mot Östersjön och sker inom ramen för Helsingforskommissionen, HELCOM. Även EU är en partner i övningen. Årets övning har fått extra medel från EU och är därför större än vanligt.

Varför är det viktigt med sådana här övningar där flera länder övar tillsammans?
– Samverkan och samarbete är otroligt viktigt i sådana här fall. Inget enskilt land klarar av att hantera ett stort utsläpp på egen hand, därför är det jätteviktigt att vi samarbetar så att vi på ett effektivt sätt kan bekämpa och begränsa det här utsläppet, säger Valdemar Lindekrantz.

Popcorn i stället för olja

40 000 liter popcorn kommer att användas i övningen för att simulera ett utsläpp av tjockolja.

– Oljan och popcornen har liknande egenskaper på vattenytan. Fartygen som deltar i övningen kommer att plocka upp popcornen med samma utrustning som vid ett oljeutsläpp.

Finns det ingen risk att popcornen förorenar vattnet på något vis?
– Fördelen med popcorn är det är en biologisk produkt som är helt nedbrytbar. Majoriteten av popcornen kommer att tas ombord på fartygen och den lilla mängd som blir kvar kommer inte påverka miljön.

Tidigare övning. Foto: Kustbevakningen

Hur kommer allmänheten i Karlskrona märka av det här?
– Inte så jättemycket. Övningen kommer främst ske ute till sjöss. Men är man inne i hamnområdet så är det möjligt att man kommer se några främmande fartyg under övningen, säger Valdemar Lindekrantz.

På måndag hålls ”öppet skepp” för allmänheten, för den som är nyfiken på Östersjöns internationella miljöräddningsflotta. Mellan klockan 17.00-18.00 går det bra att gå ombord.

Läs mer:

Kustbevakningen om Balex Delta

Webbplatsen för Balex Delta 2018 (på engelska)

HELCOM

Därför gick det ut så många VMA i fjol

24 Maj

Förra året fördubblades antalet VMA, Viktigt meddelande till allmänheten. Vanligtvis brukar det gå ut ungefär 15-20 VMA per år, men 2017 utfärdades 46 meddelanden. MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, har undersökt vad ökningen kan bero på.

– Det har helt enkelt varit många bränder med bakomliggande orsaker, till exempel upplag av däck eller kemikalier som har gett giftig rök, som har gett behov av att skicka ut VMA, säger Lars Olsson, leveransansvarig för VMA på MSB.

Det gick ut 46 Viktiga meddelanden till allmänheten förra året. Undersökningen grundar sig på intervjuer med 44 av de aktörer som begärt VMA. I MSB:s rapport framkommer att 36 av fallen gällde bränder av olika slag. Ofta i kombination med kraftigt ohälsosam eller giftig rökutveckling.

Kan man se någon annan bakomliggande trend? 2017 var ju ett år där VMA-systemet fick mycket uppmärksamhet.

– Ja, vi har ju haft händelsen på Drottninggatan i april 2017, efter det började VMA-utskicken att öka. Vi har även haft en lagändring som möjliggör positionering av mobiltelefoner för att skicka sms. Vi ser även det felaktiga larmet när utomhusvarningssystemet utlöstes i Stockholm i somras. Allt detta har lett till mycket publicitet och en högre medvetenhet hos allmänheten om systemet. Det avspeglar sig hos aktörerna som använder systemet som ser att de faktiskt når ut bra.

Tror du att det kan ha bidragit till ökningen?
– Det är svårt att säga, men visst, så kan det vara, säger Lars Olsson.

Kunskapen om varningssystemet behöver höjas

MSB ville också undersöka kunskapen om varningssystemet hos de aktörer som utfärdar VMA. Till exempel ställdes en fråga om skillnaden mellan VMA och ett så kallat myndighetsmeddelande. Det visade sig att bara cirka 32 procent av de tillfrågade visste vad skillnaden är. Cirka 23 procent var osäkra och cirka 46 procent svarade att de inte vet vad skillnaden är. Ett myndighetsmeddelande kan användas för mindre allvarliga störningar. Myndighetsmeddelanden sänds bara lokalt i berörd SR P4-kanal. Det till skillnad från VMA, som sänds i alla Sveriges Radios kanaler och via textremsor i tv.

– När det gäller skillnaden mellan myndighetsmeddelande och VMA finns det bristande kunskaper. Så vi ser att vi har ett arbete att göra med att förenkla rutiner, ge ut checklistor och erbjuda ett bättre underlag för aktörerna, framför allt räddningstjänsten, säger Lars Olsson.

Hittills under 2018, fram till slutet av maj, har elva Viktigt meddelande till allmänheten gått ut. Samtliga har föranletts av bränder av olika slag.

– Det är för tidigt att säga om ökningen i fjol var en engångsföreteelse eller om det är en trend som kommer att hålla i sig. Man behöver titta över längre tid, säger Lars Olsson.

Viktigt meddelande till allmänheten – mer information:

Här hittar du rapporten ”Analys av VMA 2017” hos MSB.se

Krisinformation.se: Så varnas allmänheten

Alla VMA från 2017 på en karta

2018 års VMA på en karta

 

Snart i din brevlåda

21 Maj

Broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” har lämnat tryckpressarna. I slutet av maj skickar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ut den till alla hushåll i Sverige.

– Det är en broschyr som är väldigt bra att ha. Den handlar om hur vi kan bli bättre förberedda på att hantera vår vardag under en svår situation. En IT-attack där allt slås ut, ett extremt väder som gör att saker inte fungerar som vanligt, eller krig, säger Anna Teljfors, kommunikatör på MSB.

Krig säger du, hur kommer det sig att man går ut med en sådan typ av information just nu?
– Det är ju regeringen som har gett MSB i uppdrag att göra den här broschyren och distribuera den till alla hushåll. Vi står inte inför något speciellt hot just nu, utan det handlar om att vi alla behöver bli bättre. Om var och en av oss är bättre förberedd så hjälper vi ju hela landet, säger Anna Teljfors.

Broschyren innehåller också en del praktiska tips för vad man själv kan ha hemma för att vara förberedd för olika kriser. Varför är det så viktigt med en egen beredskap?
– Om man själv kan hantera sin vardag under några dygn när allt inte är som vanligt så hjälper man ju även andra, eftersom samhällets hjälp i första hand måste gå till de som bäst behöver den. Så det här är ett sätt att hjälpas åt.

Förutom den tryckta broschyren som går ut till alla hushåll, så finns den också översatt till tretton språk. De översatta versionerna kommer att publiceras på Din Säkerhet.se. Broschyren ger bland annat tips och råd om hur man kan klara en kris när det gäller mat, vatten, värme och kommunikation.

Om du ska ge ett tips som man ska komma ihåg, vad skulle det vara?
– Det allra viktigaste är att man förstår vad det är som händer och vad man får veta vad man eventuellt ska göra. För att få veta det så behöver man kunna lyssna på radio och ta del av information från media och myndigheter.

Sveriges Radio P4 är beredskapskanal vid kriser och störningar. Därför är det viktigt att alltid kunna lyssna på radio.

– Man ska inte förlita sig på sin smartphone som laddar ur på en gång, utan se till att man har en gammal transistorradio, något som går på batteri, eller vev, där du kan lyssna på nyheter varje timme. Gå ut i bilen och lyssna en stund kan också vara ett alternativ, säger Anna Teljfors.

Mer information:

Ladda ner ”Om krisen eller kriget kommer” här (PDF)

Din Säkerhet.se: Kris och krig

MSB om broschyren ”Om krisen eller kriget kommer”

Ställ dina frågor till MSB:s kontaktcentrum

Den 21 maj – 29 juni svarar MSB:s kontaktcentrum på frågor.
Telefon: 0771-25 22 00
E-post: kontaktcentrum@msb.se
Sociala medier: dinsäkerhet.se på Facebook, Twitter och Instagram

Öppettider:
Måndag-fredag
21 maj: kl. 9.00-18.30
22 maj – 1 juni: kl. 8.30-18.30
4 juni – 29 juni: kl. 8.30-16.30

Risk för stor vårflod i år

19 Mar


Foto: Johan Eklund/ MSB

Den stora mängden snö i delar av landet gör att det finns risk för en stor vårflod i år. Men flera faktorer påverkar, så än är det för tidigt att säga hur det kommer att bli.

– Det finns mycket snö i delar av landet, framför allt i Dalarna och ut med Norrlandskusten. Lokalt kan det handla om två-tre gånger så mycket snö som det brukar vara. I och med att det är mycket snö så ökar ju risken för en större vårflod. Men sedan beror det på väderutvecklingen, säger Göran Lindström, vakthavande hydrolog på SMHI.

Göran Lindström. Foto: SMHI

Vilka faktorer påverkar hur stor vårfloden blir?
– I långsamma system med många sjöar bestäms det av volymen snö som smälter. Sjöarna dräneras långsamt och då är det mängden snö som avgör. Men i de mindre vattendragen som reagerar snabbt kan vårfloden bli större om snön ligger kvar länge, och om det sedan kommer plötslig värme, särskilt i kombination med regn.

MSB uppmanar länsstyrelser att se över översvämningsresurser
En stor vårflod medför risk för översvämningar på utsatta ställen. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, uppmanar kommuner och länsstyrelser att redan nu börja inventera vilka översvämningsresurser som finns på regional nivå. MSB har extra resurser som översvämningsbarriärer, pumpar och sandsäckar. Men om många kommuner drabbas samtidigt kan myndigheten behöva prioritera mellan kommuner.

Enligt MSB pågår förhandstappning av magasin på flera håll i förebyggande syfte. Än så länge är det för tidigt att säga om det blir några bekymmer.

– Det är lite högre sannolikhet än vanligt att det blir en stor vårflod, men det behöver inte betyda att det blir allvarliga problem. Exakt hur höga flöden det kommer att bli är svårt att säga just nu. Det styrs av väderutvecklingen, säger SMHI:s Göran Lindström.

När väntas vårfloden komma?
– Det är olika i olika delar av landet. Snösmältningen har ju börjat i Skåne, Blekinge och Öland. Där har en stor del av snön redan smält bort. Men där blir det inte riktigt en vårflod. Vårflod kan man mer tala om i de områden där det brukar vara mycket snö, ungefär från Dalarna och uppåt. I Dalarna generellt sett brukar vårfloden börja ungefär i april-maj.

SMHI har i nuläget, i mitten av mars, inga varningar för höga flöden utfärdade.
– Vi följer utvecklingen noga och kommer att varna om vi ser att flödena når upp till varningsnivåer, säger Göran Lindström.

FAKTA/ Vårflod

Tre faktorer som kan orsaka en stor vårflod:
• Mycket snö.
• Hög dygnsmedeltemperatur som ger snabb snösmältning.
(Varma dagar och kalla nätter gör att snön tinar och återfryser utan mycket avsmältning. Det krävs höga temperaturer under hela dygnet för en kraftig avsmältning.)
• Regn i samband med snösmältning.
Källa: SMHI

lj utvecklingen här: 

SMHI: Är en stor vårflod att vänta?

SMHI:s varningar

MSB:s lägesrapporter om höga flöden

Hydrologiskt nuläge på SMHI:s vattenwebb

Mer om vårflod och översvämningar: 

SMHI om vårflod

MSB:s förstärkningsresurser för översvämning

 

 

Uppdrag: skydda valet

7 Feb

För en textad version, klicka på kugghjulet (inställningar) i videospelaren och slå på undertexter (svenska).

I september är det val till riksdag, kommuner och landsting. Efter att ha noterat utländska försök att påverka presidentvalen i USA och Frankrike arbetar MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, med att minska risken för att samma sak ska hända i Sverige.

– I samband med det amerikanska presidentvalet såg vi försök att genomföra IT-angrepp mot valsystemet, ryktesspridning om valsystemets trovärdighet, angrepp mot politiska partier där man stal information och läckte den. Försök att påverka väljare att rösta på ett felaktigt sätt, till exempel via sms eller webbsidor som inte fanns, berättar Sebastian Bay, projektledare för MSB:s arbete med att möta informationspåverkan.

Hur skyddar man ett val mot påverkan från främmande makt? Sedan ett år tillbaka har MSB arbetat med frågan. Projektet är inriktat på öka förmågan att upptäcka och möta utländska påverkansförsök riktade mot det svenska valet. Sedan starten har Sebastian Bay och hans kollegor besökt sex orter i landet (Malmö, Göteborg, Alvesta, Stockholm, Östersund och Umeå) och hållit föreläsningar riktade till alla kommuner och länsstyrelser. De har också besökt ett antal myndigheter och hållit utbildningar för journalister.

– MSB har huvudsakligen jobbat med att öka förståelsen för den här typen av risker i samband med val. Det har vi gjort genom att utbilda valadministrationen, Sveriges kommuner, länsstyrelser och Valmyndigheten för att öka deras förmåga att identifiera och möta påverkan, säger Sebastian Bay.

Vad kan myndigheterna göra om man väl upptäcker ett påverkansförsök?
– Det beror på vad det är för typ av påverkan man har utsatts för. Om det är ett IT-angrepp så behöver man naturligtvis avbryta angreppet, men även bedöma konsekvenserna och hantera dem. Om det är ryktesspridning eller falsk information så behöver man hantera det genom att sprida korrekt information.

Finns det något som vanliga medborgare kan göra?
– Som medborgare behöver man naturligtvis vara källkritisk och ta ett större ansvar för att kontrollera att den information man nås av är korrekt och att avsändaren är den den utger sig för att vara.

Hur orolig ska man vara? Finns det en risk att ett annat land kan påverka utgången i det svenska valet?
– Det finns en risk, eftersom vi har sett det här i andra länder. Man behöver inte vara särskilt orolig, men man behöver vara beredd och ta med sig det här perspektivet.

Hur stabilt är det svenska valsystemet?
– Det svenska valsystemet är otroligt robust. Det är robust för att det är decentraliserat, manuellt och transparent. Därför ska man inte vara orolig för att man kan påverka valsystemet i sig. Däremot skulle man kunna påverka förtroendet för valsystemet. Det är allvarligt och därför måste vi vara förberedda, säger Sebastian Bay.

 

Läs mer: 

MSB: Myndighetens arbete med valet 2018

MSB: Myndigheterna samverkar för att skydda höstens val

Så kommer du att märka av militärövningen Aurora

8 Sep
Bild tagen vid tidigare tillfälle, Arméövning 15. Foto: David Gernes/ Försvarsmakten

Den 11 september inleds Aurora 17 som är den största militärövningen i Sverige på över 20 år. Fler än 19 000 svenskar deltar och även flera utländska förband från bland annat USA, Finland och Estland.

Under tre veckor i september pågår Försvarsmaktens övning Aurora och det kommer att både höras och synas. I övningsområdena kan det handla om lågflygande flygplan, svallvågor från fartyg eller begränsad framkomlighet i trafiken.
Övningen kommer att pågå på flera håll i landet, men framför allt vara koncentrerad till Göteborg, Mälardalen, Stockholmsområdet, Gotland och längs östkusten från Trosa ner till Oskarshamn.
– Eftersom det här är en övning som omfattar hela Försvarsmakten med flygplan, helikoptrar, fartyg, soldater på marken och stridsfordon, så kommer det så klart att höras och märkas. Det kommer att påverka trafiken på vägarna när vi förflyttar våra förband, säger Jesper Tengroth, pressekreterare på Försvarsmakten.

Vad gör ni för att minska störningarna då?
– Vi försöker informera så mycket som det bara går på olika sätt, i tidningar, skicka ut brev till vissa hushåll, prata med dig och informera Sveriges Radios trafikredaktion så att de kan ge korrekt trafikinformation.

Intervju med Jesper Tengroth, pressekreterare Försvarsmakten. Foto: Krisinformation.se

Övar på att en främmande makt anfaller Sverige

Aurora handlar om att Försvarsmakten ska öva sin förmåga att möta ett väpnat angrepp mot Sverige. Övningen inleds med att Sverige tar emot utländska förband i Göteborg inom ramen för värdlandsstöd, det vill säga man övar på att ta emot de länder som ska agera stöd för Sverige. Sedan ska förbanden transporteras till Mälardalsområdet och Gotland. Därefter är scenariot att en fiende luftlandsätter norr om Stockholm och Sverige måste försvara sig. Sedan blir det en gemensam kustförsvarsoperation längs med Östersjökusten i Södermanland. På Gotland blir det övning i strid och stridens konsekvenser med både militära och civila skador. Övningen avslutas i Södermanland.

Vad är syftet med övningen?
– I det senaste försvarsbeslutet så framgår det att Försvarsmakten ska öka sin operativa förmåga. För att vi ska kunna göra det så måste vi öva. I försvarsbeslutet framgår också att vi ska kunna försvara oss själva eller tillsammans med andra och därför är det också naturligt att vi bjuder in andra nationer till den här övningen, säger Jesper Tengroth.

Men försvaret ska alltså öva på att Sverige blir angripet av ett annat land. Är det ett realistiskt scenario, finns det risk för det?
– Man ska inte vara orolig för att det ska bli krig i Sverige i nästa vecka eller om en månad. Men ifall det värsta inträffar så måste vi vara redo. Det är ju precis som för räddningstjänsten, de måste också öva då och då. Ingen skulle ju vilja höra från Försvarsmakten att nu har det här inträffat, men det har vi inte övat på så det vet vi inte hur vi ska hantera. Alltså är det jätteviktigt att vi övar, men det betyder inte att man ska känna oro för att det ska bli krig.

Finns det någon risk att spänningar mellan länder ökar om man har en sådan här övning?
– Sverige måste få öva precis som andra länder måste få öva. Jag kan inte ta ställning till om andra länder ska tycka det ena eller det andra om våra övningar. För oss är det viktigt att vi övar och det är vår rätt att få göra det, säger Jesper Tengroth.

Fakta/ Aurora 17

När: 11-29 september
Var: Förband i hela Sverige är involverade, men mest berörda är områden i Mälardalen, Stockholm, Gotland och Göteborg.
Antal svenska deltagare: Ca 19 000 personer
Antal deltagare från andra länder: Ca 1 500 personer
Vilka deltar: Förutom Sverige även Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Litauen, Norge och USA.
Källa: Försvarsmakten

Försvarsmakten: Här övar vi

Trafikverket: Trafikpåverkan under Försvarsmaktens övning Aurora 17

Sveriges Radios trafikredaktion

Spara

Fortsatt låga vattennivåer – juli blev ett bakslag

26 Jul

Grundvattenläget är fortsatt allvarligt i stora delar av landet. Det meddelar Sveriges geologiska undersökning, SGU, som på onsdagen kom med sin månadsrapport om grundvattennivåer för juli. Men än kanske vi inte fullt ut har sett konsekvenserna av vattenbristen, som brukar bli mest kännbara i slutet av sommaren.

Grundvattennivåerna har som väntat sjunkit i stora delar av landet, enligt SGU:s senaste mätningar. Stora delar av Götaland, Svealand och södra Norrland har nivåer som är mycket lägre än normalt för årstiden.
– Det ser vi som ett allvarligt läge och det gör att man måste vidta åtgärder och ha viss beredskap i olika områden, säger Nils Ohlanders, statsgeolog på SGU.

I norra Norrland har däremot grundvattennivåerna stigit på en del platser på grund av regn och snösmältning.

Nu riskerar även Stockholms län vattenbrist

SMHI och SGU har utfärdat ”Risk för vattenbrist” för 18 av Sveriges 21 län (i vissa fall för delar av länen). SMHI följer läget avseende ytvatten (sjöar och vattendrag) medan SGU bevakar grundvattennivåerna. Den här veckan (v. 30) tillkom Stockholms län som riskområde, vilket beror på låga nivåer i vattendrag i norra länet.
– Det gäller ju då främst avrinningsområdena Skeboån och Norrtäljeån, som ligger nordost om Stockholm. Så det handlar inte om Stockholms stad som tar sitt vatten från Mälaren där vattentillgången fortfarande är god, även om nivån är låg där med, säger Jonas Olsson, vakthavande hydrolog på SMHI.

Bakslag i juli

SMHI noterar också i den senaste nulägesbilden att flödena gällande sjöar och vattendrag är fortsatt låga i landets södra och mellersta delar. Hjälmaren ligger på en rekordlåg nivå och även i Vättern är nivån låg. Den tillfälliga återhämtningen som skedde i juni tack vare regn har avstannat och risken för vattenbrist har åter ökat något.
– Hittills i juli har det kommit mindre eller mycket mindre regn än normalt, så då har det blivit ett bakslag, säger Jonas Olsson.

Vilka blir värst drabbade vid en eventuell vattenbrist?
– Det är de som har egen brunn och egen vattenförsörjning. De har ofta inte samma möjligheter att planera sin vattenförbrukning och kan få uppleva att det plötsligt sinar. Särskilt kännbart kan det vara om man är lantbrukare och har ett större beroende av vatten för sin överlevnad och sin ekonomi, säger Nils Ohlanders på SGU.

Men några allvarliga konsekvenser av vattenbrist har han inte hört talas om ännu.
– Mest konsekvenser blir det ju i slutet av sommaren när nivåerna är som lägst, så i augusti-september kommer det ju att vara ännu värre och då är det störst risk att brunnar sinar.

Så vi kanske inte har sett konsekvenserna fullt ut än?
– Nej, det blir ju som värst i slutet av sommaren, säger Nils Ohlanders.

Risk för vattenbrist – följ läget på krisinformation.se

Problem med kraschar i krisinfo-appen

8 Apr

Igår, fredagen den 7 april, fick vi stora problem med ios-versionen (iphone och ipad) av vår nya applikation för krisinformation. Nyheter kom inte ut som de skulle och under kvällen slutade appen helt att fungera för många användare. Med tanke på den fruktansvärda attack som gjordes i Stockholm city var det en mycket dålig dag att inte kunna tillhandahålla snabb och bekräftad information till våra läsare.

Utvecklarna hittade snabbt problemet och en ny version skapades under natten till lördagen. Nu, lördag klockan 11, har den nya versionen just släppts för godkännande av Apple. Så snart de ger oss okej kommer den nya versionen ut, men tyvärr är detta en process som ofta tar flera dagar. Vi gör allt vi kan för att skynda på.

Vi beklagar givetvis att vi har tillhandahållit en app som inte håller vad den lovar, i just den situation då den behövs som allra mest. Tills vidare hänvisar vi till våra andra kanaler:
www.krisinformation.se
twitter.com/krisinformation
www.facebook.com/krisinformation

UPPDATERING 20/4:
Fredagen den 14 april godkändes den nya versionen av vår app av Apple. Därmed ska problemen vara lösta. Glöm inte att uppdatera appen!

/Redaktionen för Krisinformation.se

Regnet medför problem med dricksvattnet

29 Aug

 

Den senaste veckan har Krisinformation.se rapporterat om flera kommuner som har problem med bakterier i dricksvattnet. Invånarna har uppmanats att koka vattnet innan det används till mat och dryck. Redaktionen har fått många frågor om varför många kommuner drabbats just nu. Vi har pratat med statsinspektör Christer Johansson på Livsmedelsverket. Han berättar att det är rätt vanligt med problem i dricksvattenförsörjningen, särskilt i samband med kraftig nederbörd.

– Det händer i genomsnitt varje till varannan vecka brukar vi säga. Så det är ganska ofta som kommunerna utfärdar kokningsrekommendationer.

Vad beror det på att flera kommuner i landet har bakterier i dricksvattnet just nu?

– De kokningsrekommendationer vi nu har hört talas om har flera olika orsaker. Det är dock inte ovanligt med problem med bakterier i dricksvattnet på sensommaren och hösten varje år. Det beror oftast på kraftiga regnfall, framför allt efter längre torrperioder, då regnvatten tränger in i dricksvattensystemet. Reningen i vattenverken kan också vara underdimensionerad och fungerar då inte optimalt när det regnar kraftigt. Ett annat problem kan vara att reservoarer och vattentorn är otäta och att avföring från fåglar sköljs ner från taket på vattentornen in i dricksvattnet. Ytterligare en orsak till dålig dricksvattenkvalitet kan vara bristande rutiner vid läcklagning eller nyanläggning av dricksvattenledningar.

– Vad vi har sett är det olika orsaker till kokningsrekommendationerna, men ett samband för flera av dem är regnet. Nederbörd är ofta den gemensamma nämnaren, inget annat.

Kan det finnas något samband mellan de olika problemen?

– Vad vi har sett är det olika orsaker till kokningsrekommendationerna, men ett samband för flera av dem är regnet. Nederbörd är ofta den gemensamma nämnaren, inget annat.

Hur förbereder man sig bäst som privatperson för dricksvattenproblem?

– Lyssna på vad kommunen går ut med för information och följ deras rekommendationer. Ibland ställer kommunen ut tankar där du kan hämta dricksvatten om du inte vill koka. Du kan även köpa flaskvatten.

Hur mycket vatten bör man då ha hemma?

– Man brukar säga att det behövs två liter per person och dygn. För att vara säker på att vattnet håller sig fräscht rekommenderar vi att du byter ut det en gång i veckan.

Finns det något man kan göra för att minska dricksvattenproblemen?

– Vi anser att kommunerna måste öka underhållet av dricksvattenanläggningarna, inklusive ledningsnät och reservoarer. På en del ställen behöver takten att byta ut vattenledningsnätet också öka. Nätet är gammalt på många håll i landet och underhållet för dåligt.

MSB har också tittat på problemen med dricksvatten i Sverige. De uppger i sin nationella risk- och förmågebedömning för 2016 att vatten och avloppssystemen i många kommuner är gammal och att upprustning inte alltid har skett och att detta är ett växande problem. Läs mer här.

Mer information om dricksvatten:

Krisinformation.se om dricksvattenförsörjning
Krisinformation.se om smitta via livsmedel och vatten
Livsmedelsverket om krisberedskap vid dricksvattenförsörjning
Livsmedelsverkets råd när vattnet ska kokas
Livsmedelsverket om hur man förvarar dricksvatten i dunk.