Regnet medför problem med dricksvattnet

29 aug

 

Den senaste veckan har Krisinformation.se rapporterat om flera kommuner som har problem med bakterier i dricksvattnet. Invånarna har uppmanats att koka vattnet innan det används till mat och dryck. Redaktionen har fått många frågor om varför många kommuner drabbats just nu. Vi har pratat med statsinspektör Christer Johansson på Livsmedelsverket. Han berättar att det är rätt vanligt med problem i dricksvattenförsörjningen, särskilt i samband med kraftig nederbörd.

– Det händer i genomsnitt varje till varannan vecka brukar vi säga. Så det är ganska ofta som kommunerna utfärdar kokningsrekommendationer.

Vad beror det på att flera kommuner i landet har bakterier i dricksvattnet just nu?

– De kokningsrekommendationer vi nu har hört talas om har flera olika orsaker. Det är dock inte ovanligt med problem med bakterier i dricksvattnet på sensommaren och hösten varje år. Det beror oftast på kraftiga regnfall, framför allt efter längre torrperioder, då regnvatten tränger in i dricksvattensystemet. Reningen i vattenverken kan också vara underdimensionerad och fungerar då inte optimalt när det regnar kraftigt. Ett annat problem kan vara att reservoarer och vattentorn är otäta och att avföring från fåglar sköljs ner från taket på vattentornen in i dricksvattnet. Ytterligare en orsak till dålig dricksvattenkvalitet kan vara bristande rutiner vid läcklagning eller nyanläggning av dricksvattenledningar.

– Vad vi har sett är det olika orsaker till kokningsrekommendationerna, men ett samband för flera av dem är regnet. Nederbörd är ofta den gemensamma nämnaren, inget annat.

Kan det finnas något samband mellan de olika problemen?

– Vad vi har sett är det olika orsaker till kokningsrekommendationerna, men ett samband för flera av dem är regnet. Nederbörd är ofta den gemensamma nämnaren, inget annat.

Hur förbereder man sig bäst som privatperson för dricksvattenproblem?

– Lyssna på vad kommunen går ut med för information och följ deras rekommendationer. Ibland ställer kommunen ut tankar där du kan hämta dricksvatten om du inte vill koka. Du kan även köpa flaskvatten.

Hur mycket vatten bör man då ha hemma?

– Man brukar säga att det behövs två liter per person och dygn. För att vara säker på att vattnet håller sig fräscht rekommenderar vi att du byter ut det en gång i veckan.

Finns det något man kan göra för att minska dricksvattenproblemen?

– Vi anser att kommunerna måste öka underhållet av dricksvattenanläggningarna, inklusive ledningsnät och reservoarer. På en del ställen behöver takten att byta ut vattenledningsnätet också öka. Nätet är gammalt på många håll i landet och underhållet för dåligt.

MSB har också tittat på problemen med dricksvatten i Sverige. De uppger i sin nationella risk- och förmågebedömning för 2016 att vatten och avloppssystemen i många kommuner är gammal och att upprustning inte alltid har skett och att detta är ett växande problem. Läs mer här.

Mer information om dricksvatten:

Krisinformation.se om dricksvattenförsörjning
Krisinformation.se om smitta via livsmedel och vatten
Livsmedelsverket om krisberedskap vid dricksvattenförsörjning
Livsmedelsverkets råd när vattnet ska kokas
Livsmedelsverket om hur man förvarar dricksvatten i dunk.

Nu ska myndigheter rapportera in it-incidenter – vad betyder det?

8 apr

För några veckor sedan utsattes flera mediesajter för överbelastningsattacker. Det är ett exempel på en it-incident. Ett annat exempel är när tjänsten för e-recept går ner tillfälligt. För att förbättra myndigheternas förmåga att hantera sådana incidenter ska nu alla myndigheter rapportera dessa.

Olika exempel på it-incidenter är störningar i mjukvara, hårdvara, driftmiljö eller förlust av data. Sådana kan orsakas av externa attacker, säkerhetsbrister i it-produkter eller brister i hur system och produkter hanteras.

Konsekvenserna är inte alltid märkbara för allmänheten men ibland drabbas viktiga samhällsfunktioner. Därför ska alla myndigheter från och med den 4 april 2016 rapportera allvarliga it-incidenter. Liknande system för rapportering finns bland annat i Norge och Tyskland.

Tre myndigheter tar hand om rapporterna
De flesta myndigheter ska rapportera till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. De myndigheter som hanterar känsliga uppgifter gällande rikets säkerhet ska rapportera till Säkerhetspolisen eller Försvarsmakten.

– Den obligatoriska rapporteringen ska stödja samhällets informationssäkerhet och ge en förbättrad lägesbild, säger Richard Oehme, chef för Verksamheten för cybersäkerhet och skydd av samhällsviktig verksamhet på MSB.
Då blir det lättare att hantera och förebygga it-incidenter. Under en pågående händelse blir det också lättare för de ansvariga att avvärja eller begränsa konsekvenserna.

Samarbete är viktigt
Det är inte bara myndigheter som bedriver samhällsviktig verksamhet. Därför är det viktigt att samarbeta med privata aktörer inom branscher som energi, transporter, finans, hälso- och sjukvård och vattenförsörjning. EU ser just nu över ett system som innefattar både privata och offentliga aktörer.

Lästips på Krisinfobloggen: Cyberattacker och skadlig kod: CERT-SE om it-säkerhetsarbete

Jimmy ser till att tågen rullar trots oväder och andra störningar

5 apr

Jimmy Wahlberg ny

Jimmy Wahlberg, regional operativ ledare. Foto: Melker Dahlstrand.

Trafikverkets operativa ledare ansvarar för väg- och järnvägstrafiken på vägar och spår. Till sin hjälp har han en trafikledare som övervakar och styr trafiken. Den ska rulla säkert trots stora störningar som snöfall eller andra problem utefter vägen eller spåret. Det gäller att hålla huvudet kallt och ibland är det tufft.

Det stora snöovädret 2012 är en av de mer dramatiska händelser som Jimmy Wahlberg, regional operativ ledare i Stockholm, har hanterat.

– Jag blev väckt av att telefonen ringde klockan fyra på morgonen, det var krisläge och jag måste genast åka in till trafikcentralen. Personen i telefonen sa att vad du än gör, ta inte tåget, berättar Jimmy Wahlberg.

När han kom in till jobbet var det kaos. Morgontrafiken skulle strax dra igång. Bilar och bussar stod stilla och tåg fastnade i snön. Hundratusentals resenärer drabbades och många blev strandsatta.

– Det var svettiga och tuffa dygn, men alla jobbade på hårt så att trafiken skulle återgå till det normala så fort som möjligt.

Det är inte bara snöoväder som en operativ ledare kan komma att hantera. Det kan uppstå många andra kriser efter spår och vägar. Skogsbränder som den i Västmanland, då tåg och bilar inte kunde ta sig fram, eller som för en tid sedan då det blev problem med vattenläckage i en tunnel i Norra länken i Stockholm.

– Ventilen som behövde stängas låg under vatten i ett utrymme där det fanns elutrustning. Vattenläckan bara fortsatte. På grund av risken med el vågade vi inte skicka in någon personal. Vi fick kontakta det lokala vattenbolaget för att få vattnet avstängt. Att mitt i natten komma på att det var vattenbolaget vi skulle ringa för att få stopp på vattnet var inte självklart, berättar Jimmy Wahlberg.

karta ny

Karta över trafikstörningar. Foto: Melker Dahlstrand.

Jimmy har det övergripande ansvaret och går in när det gäller stora beslut i hur trafik ska bedrivas. Exempelvis om det blir stopp i trafiken och tåg måste ledas om eller vända.

– Det gäller att hitta de bästa lösningarna som påverkar så få resenärer som möjligt, och samtidigt ge resenären tydlig information. Det kan vara svårt under rusningstrafik och vid stora resedagar som exempelvis julen.

Det vanligaste bekymret efter järnvägarna är enligt Trafikverket så kallade signalfel, vilket är ett samlingsnamn för flera olika tekniska problem som kan uppstå.

– Det kan ibland vara långt att åka till platsen där felet uppstått. Sen gäller det att hitta orsaken. Tekniken är mycket avancerad och det kan vara svårt att laga. Därför är det svårt ibland att lämna prognoser.

Järnvägstrafiken i Stockholm är hårt belastad. Under högtrafik en vardag går det så mycket som 47 tåg i timmen från Stockholms central söderut över Tegelbacken. Det finns inte plats att köra fler tåg. Det innebär att en liten störning kan få stora konsekvenser, säger Jimmy Wahlberg.

– Att det går så många tåg innebär stort slitage på järnvägen och mer tekniskt underhåll. Om något ska lagas måste personal befinna sig på spåret och arbeta säkert. Då kan det inte gå några tåg alls och många resenärer påverkas. En vanlig vardag färdas närmare 300 000 personer enbart med pendeltåg i regionen, så det behövs inte någon större störning för att det ska bli problematiskt och att många människor drabbas.

Läs mer om trafikledning hos Trafikverket

 

Pallar vi trycket? Testa vår nya kriskarta!

4 mar

vma, hesa fredrik, vma-tuta, kriskommunikation, msb

Nu är det dags att testa Krisinformation.se:s crowdsourcing-karta igen!

På måndag är det första måndagen i sista månaden i kvartalet, den dag då alla svenska kommuner provkör sin VMA-tuta (även kallad Hesa Fredrik). Då passar vi på att testa vårt nya crowdsourcingverktyg: en karta där DU och alla andra i Sverige kan bidra till att skapa en lägesbild. Läs mer på sajten.

Förra gången vi testade gick det inte så bra. Kartan kraschade ihop när tiotusentals medborgare ville vara med och testa!

Men nu har vi filat och skruvat och muttrat och är redo för en ännu större anstormning (hoppas vi). Välkommen att testa oss!

Om du använder Facebook kan du lägga in vårt event i din kalender – hjälp oss testa vår kriskarta när kommunerna testar tutorna klockan 15 den 7 mars. Vi kommer att lägga en länk till kartan här, strax före klockan 15 på måndag. Och dela eventet med så många du vill! Ju fler som testar desto större utmaning (och nytta!) för oss.

Här kan du läsa om det förra/första testet.

Här kan du läsa om crowdsourcing.

Här kan du läsa om VMA/Hesa Fredrik.

MSB-analytiker: Ingen systemkollaps

11 dec

 

Analytikerna på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, beskriver i sina lägesrapporter de delar av samhället som inte fungerar som de ska eller som ”är starkt utmanade”, som det heter i rapporterna. Det är många gånger tuffa besked.
– Men att säga att det är en systemkollaps är helt enkelt inte sant, säger Alexandra Nordlander, analytiker på MSB.

Läget försämras på vissa områden
I den senaste lägesbilden från MSB kan man läsa att ”läget inom socialtjänst, överförmyndarverksamhet och skola försämrats sedan rapporteringen förra veckan”. Överförmyndarverksamhet handlar om att utse gode män. Eftersom många ensamkommande barn har kommit på kort tid är det svårt att finna gode män till alla som behöver och det är svårt att garantera rättssäkerheten för omyndiga om de inte har en vuxen som kan representera dem.

Är det en systemkollaps ni beskriver?
– Det är ett ansträngt läge på en rad områden.  Men att säga att det är en systemkollaps är helt enkelt inte sant, säger Alexandra Nordlander.

Analytikerns dilemma
Lägesbilderna från MSB har vid några tillfällen tolkats av vissa som om hela samhället hotar att sluta fungera på grund av flyktingsituationen. Det är analytikerns dilemma.

Uppgiften för Alexandra Nordlander och hennes kolleger är att peka på problemen eftersom de inte kan åtgärdas om de inte beskrivs. Och det är ju självklart egentligen. Det finns alltså inget vettigt skäl för analytikerna att visa på det som fungerar som det ska. Detta gör att deras rapporter är öppna för att tolkas på ett sätt som inte är avsikten.

Målet för liv och hälsa hotat
Men ni skriver ju att målet för liv och hälsa är utmanat.
– Det är starka ord men det är ett av de mål som vi har att förhålla oss till. När det gäller liv och hälsa rör det flyktingar som kommit till Sverige under hösten, inte befolkningen i stort.

Men det låter skrämmande.
– Jag är medveten om det. Men om Migrationsverket säger att de inte kan garantera tak över huvudet och att detta leder till att människor får sova ute kan vi inte säga annat än att målet för liv och hälsa är utmanat.

Bränder på asylboenden och osäkerhet om alla asylsökande kan få den hälsovård som de har rätt till oroar också. Liksom rapporter om att mottagande av ensamkommande barn inte lever upp till FN.s barnkonvention.

Ingen svartmålning av samhället
Omkring 150 000 människor har kommit till Sverige hittills i år. Hur många som slutänden beviljas asyl och bosätter sig permanent i landet vet vi ännu inte. Men klart är att det svenska samhället måste förbereda sig på att fler behöver samhällsservice som utbildning och vård.
– Det måste samhällets olika delar börja förbereda sig för redan nu. Hur många nya läkare och lärare behöver vi, till exempel.

Bilden som förmedlas genom MSB:s lägesrapporter kan uppfattas som mörk men det är ingen svartmålning av hela det svenska samhället.
– Vi vill bara visa på vad som behövs göras.

Krisinformation.se testade allmänhetens tuttips!

10 dec

Måndagen den 7 december var en spännande dag för oss på Krisinformation.se. Dels var det VMA-test klockan 15, som det alltid är den första helgfria måndagen i december. Dels skulle vi äntligen få testa vårt nya verktyg för crowdsourcing, eller allmänhetens tips som vi också kallar det, som består av ett frågeformulär och en karta.

Och fiffigt nog passade vi på att testa verktyget just genom att fråga: Hörde du VMA-signalen?
Tanken med det var att testa det i liten skala i ett lugnt läge, för att få ett hum om det skulle kunna fungera i stor skala i ett skarpt läge.

Hur gick det då?

Crowdsourcingtestet gick inte så bra. Sidan med formuläret och kartan blev överbelastade nästan omedelbart av alla som ville vara med och svara.

kartFAIL2
#fail

Men även om verktyget kraschade så fick vi ändå in över 5900 svar! Som visade att VMA-testet gick bra på det stora hela. Där vi har svar och där det samtidigt finns Hesa Fredrik-tutor är det övervägande positiva svar, det vill säga att människor hörde tutorna.

Vi har också kunnat se en del platser där det finns tutor, men där vi fått nästan bara negativa svar, det vill säga att ni inte hörde tutorna. Vi kontrollerade ett par av dem med berörd räddningstjänst och det visade sig stämma: just den dagen hade man av olika skäl inte lyckats genomföra VMA-testet och köra tutorna.

Så vi känner ändå att vi har visat för oss själva att vi kan ha nytta av crowdsourcing. Många vill hjälpa till och vi kan få information snabbt om läget i en viss frågeställning. Vi kommer att fortsätta att testa crowdsourcing i olika sammanhang, senast i mars igen, vid nästa VMA-test.

crowdtuttest5931
#win!

När testet havererade uppstod en flod av kommentarer och frågor på vår Facebooksida och i vår Twitterkanal. Både om VMA-signalen och om vårt test av ”allmänhetens tips”. Vi svarade så gott vi kunde, men här följer ett försök att förtydliga en del av de frågorna.

Först om crowdsourcingverktyget:

Vad var det som gick fel med crowdsourcingverktyget?
Vi hade inte i vår vildaste fantasi trott att så många skulle vilja vara med och testa! När vi har frågat på Facebook och Twitter vid tidigare VMA-tester har vi fått in mellan 500 och 1000 svar. Men nu var det tusentals som svarade på en gång. Periodvis var det över 10 000 anrop på kö! Vi hade helt enkelt inte byggt för en sådan anstormning, och det var därför det brakade ihop med en gång. Snopet, men nu har vi lärt oss det.
Själva verktyget heter ArcGIS och är ett geografiskt informationssystem för att behandla, presentera och sprida geografiska data. Tillverkaren är det amerikanska företaget Esri (Environmental Systems Research Institute).

Betyder det att Krisinformation.se inte klarar av en kris?
Några har uttryckt oro för att överbelastningen betyder att Krisinformation.se inte skulle klara många läsare samtidigt, till exempel i en kris. Det är dock inte alls samma sak. Förutom att Krisinformation.se och crowdsourcingformuläret är två helt olika webbar som ligger på olika servrar så finns det en annan grundläggande skillnad mellan dem. När det gäller crowdsourcing så är själva idén att interagera med besökarna var och en för sig. Sådana tjänster är alltid svåra att skydda för överbelastning. För webbplatsen Krisinformation.se är allt material i praktiken statiskt, förutom just i det ögonblick vi uppdaterar en sida eller lägger ut en nyhet. Därmed finns det helt andra möjligheter med cachning och CDN-tjänster (content delivery network) som vi kan använda för att göra webbplatsen tålig för hög last och attacker.

Sen om VMA:

Är det Krisinformation.se eller MSB som ansvarar för tutorna och testar dem?
Nej, nej, nej. VMA-systemet består av dels utomhustutorna, dels information i radio och tv. MSB informerar om hur VMA fungerar. Krisinformation.se har också information, och på de dagar då tutorna testas (eller om det skulle bli ett skarpt läge) återger Krisinformation.se den information som läses upp i radion.

Tutorna (eller sirenerna eller tyfonerna som de också kallas) är cirka 4 500 ljudsändare som är installerade i de flesta större tätorter i Sverige, och inom särskilda områden runt kärnkraftverken. Ett antal olika myndigheter kan begära att ett VMA ska gå ut via radio och tv, men de enda som kan begära att tutorna ska tuta VMA-signalen är räddningschef/räddningsledare för kommunal räddningstjänst.
Själva aktiveringskedjan ser ut så här:
• Den räddningstjänst som begär VMA vänder sig till sin regionala SOS-central.
• SOS-centralen skickar vidare informationen till Sveriges Radios sändningsledning.
• Sändningsledningen ser till att Sveriges radios alla kanaler sänder meddelandet och distribuerar meddelandet till medverkande TV-företag.

Men vem är det som sköter själva tutorna då?
Utrustningen i utomhusvarningssystemet ägs av staten medan kommunerna är användare och ansvarar för drift och underhåll. Ljudsändarna sitter vanligtvis monterade på hustak på offentliga byggnader. När tutorna ska testas får räddningstjänsterna en påminnelse några dagar innan av MSB, via en mail-lista. Vid skarpt läge är det räddningstjänsten som aktiverar tutorna.

Varför hörs inte tutorna på landet? Är folk som bor på landet mindre viktiga att skydda?
Tutorna täcker framförallt städerna och industriområden, och har dessutom begränsad räckvidd. Detta gör att det bara är cirka 50 % av Sveriges befolkning som bor inom hörbart avstånd till en siren när de befinner sig utomhus. Det beror absolut inte på att landsbygden är mindre skyddsvärd. Snarare beror det på att systemet ursprungligen byggdes för att larma om flyganfall, som man antog inte skulle drabba landsbygden.
De som bor utom hörhåll för tutorna får förlita sig på informationen i radio och tv, och via Krisinformation.se, på vår hemsida och i vår app.
Det finns också planer på att alla ska kunna få ett sms när ett VMA går ut i test och i skarpt läge. Än så länge är det dock alltid den som begär VMA som avgör om det ska skickas ut sms. OM det går ut ett sms så går det ut automatiskt till alla mobiler som är registrerade i det drabbade området. Läs mer om VMA-sms hos SOS Alarm.

Hur får de som har nedsatt hörsel VMA-larm?
De som inte kan höra tutan kan få larmet via tv eller Krisinformation.se. De kan även få information om pågående VMA via sms (se ovan).

Så! Hoppas ni har fått svar på era frågor nu! Vi vill återigen tacka alla som svarade på om ni hörde tutan eller inte, och alla som försökte använda kartan. Särskilt ni tålmodiga som försökte igen, och igen, och igen! Vi har till skrivande stund fått in 5894 svar, men vi vet som sagt att det var tiotusentals som ville svara.

 

 

Tält, Trelleborg och telestörningar

9 okt

Vi har haft en intensiv vecka på redaktionen med mycket arbete kring flyktingssituationen. Ingen kan ha missat att Sverige just nu tar emot rekordmånga flyktingar. Med största sannolikhet kommer vi att ta emot långt fler flyktingar än under kriget i Bosnien på 1990-talet. Detta sker inte utan påfrestningar för samhället.

Medierna har skrivit mycket om hur boendefrågan för flyktingarna ska lösas. Statsministern talade på fredagens presskonferens om att vi kanske måste hysa in flyktingar i tält. Vinterbonade tält visserligen men ändå ett scenario som var svårt att föreställa sig bara för ett par månader sedan.

En av de kommuner som har hårdast belastning är Trelleborg som tagit emot över 1100 asylsökande barn och ungdomar under 18 år de senaste två veckorna. Trelleborgs kommun har framfört kritik mot Migrationsverket . Dels genom en text på kommunens hemsida, dels genom ett öppet brev från kommunens säkerhetschef som citerats i flera medier. Under fredagen meddelade Migrationsverket att Trelleborgs kommun undantas från att vara en ankomstkommun för ensamkommande barn. Detta ska hoppeligen lätta lite på bördan för Trelleborgs kommun.

Varje vardag tar vi fram en mediebild som publiceras under vår omvärldsbevakning, där kan du läsa mer om hur vi resonerar kring mediernas bevakning av flyktingsituationen. Förra veckans blogginlägg beskriver hur vi gör en mediebild. Redaktionen har också fortsatt bygga ut våra sidor om flyktingsituationen. Längst ner på sidan hittar du länkar till de nya sidorna.

Nu finns ny information om hur samhället arbetar för att ta hand om de ökande antal flyktingar som anländer till Sverige och tips på hur du bäst kan hjälpa och stötta flyktingarna. Det finns också en sida där du hittar lokal och regional information om hur exempelvis din kommun arbetar med flyktingfrågan.

Du har väl inte missat myndigheternas gemensamma frågor och svar om flyktingsituationen? Listan fylls hela tiden på med nya. Hör gärna av dig om du tycker att något svar saknas.

I övrigt har det varit rätt lugnt på händelsefronten. I fredags rapporterade vi om störningar på mobilnätet på flera håll i Västernorrland, Jämtland och Västerbotten och tipsade om hur man kunde nå 112.

Trevlig helg!

Ebba leder samverkanskonferens om flyktingsituationen

7 okt

Varje vecka håller Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, en nationell samverkanskonferens med olika myndigheter och organisationer. Ebba Hallsenius är handläggare vid MSB:s samordningsfunktion och är en av de som planerar och leder konferenserna. Idag kommer hon att leda en extra samverkanskonferens om flyktingsituationen i landet.

Vad är en samverkanskonferens?

Det är ett möte mellan olika aktörer som har ett ansvar i en pågående händelse. Samverkanskonferensen kan ha olika syften, men det vanliga är att alla ska få en gemensam uppfattning om läget i händelsen.

Varje vecka genomför MSB en nationell samverkanskonferens där ett 50-tal myndigheter, länsstyrelser och organisationer är inbjudna. Syftet är att ge möjlighet till att utbyta information på nationell nivå så att alla får en samlad nationell lägesbild. Vid särskilda händelser hålls separata samverkanskonferenser med aktörer som behöver dela information.Ebba Hallsenius

Hur genomför ni samverkanskonferensen?

– Vi använder telefonkonferenser. Deltagarna ringer in till MSB:s samordningsfunktion som agerar ordförande. Vi har en tydlig agenda och strukturerade former för mötet. Det är inte ett diskussionsforum, utan en möjlighet att utbyta information och ta upp organisationernas samverkansbehov. Den nationella konferensen som hålls varje vecka tar cirka en kvart, men vid särskilda händelser som nu kan den ta upp till en timme. Men inte längre.

Vad menar du med samverkansbehov?

– Vid dagens möte om flyktingsituationen så tar vi till exempel upp behoven av samordning kring boenden, och för mottagningen av nya flyktingar. Det är viktigt att alla får en samlad bild över läget så att de snabbare kan börja agera.

Vilka deltar vid samverkanskonferensen?

– Det beror på händelsen. Samordningsfunktionen gör en analys om vilka som har en roll i händelsen. Alla länsstyrelser och flera av de statliga myndigheterna är i regel med, som Trafikverket, SMHI, Socialstyrelsen och Polisen till exempel. Men även andra aktörer kan vara viktiga att ha med. Nu under flyktingsituationen är många frivilligorganisationer med vid samverkanskonferensen. Som mest har vi ett 80-tal organisationer som deltar!

MSB och flyktingsituationen

16 sep

X2000 PÅ ÅRSTABRON

Det är onsdag morgon. Jag sitter på tåget från Mariefred och funderar över dagen. Hur ska det bli? Jag har blivit inkallad av Criscom, en frivilligorganisation som stöttar det militära och det civila krisberedskapssystemet med olika former av kommunikatörskompetens, för att stötta MSB som behöver extra hjälp med informationen på grund av flyktingsituationen.

MSB har bland annat uppdrag att stötta svenska myndigheter när en extraordinär händelse inträffar. Det kan gälla svininfluensa, ebola eller som nu: flyktingsituationen i Europa, som påverkar oss i Sverige. Jag sätts in i arbetet på en gång. Den senaste veckan har 4 800 personer sökt asyl i Sverige, varav 828 ensamkommande barn.

Utåt sett kan man få uppfattningen att MSB inte gjort så mycket när det gäller flyktingsituationen i Sverige. Men bakom kulisserna pågår ett intensivt arbete. Det är fler möten mellan funktioner inom berörda myndigheter än normalt. MSB:s TiB, tjänsteman i beredskap,( samhällets 24-timmars ”jourfunktion” som finns i kommuner, länsstyrelser och myndigheter) har mer kontakt med länsstyrelsernas TiB än vanligt och redaktionen på krisinformation.se arbetar frenetiskt med att svara på frågor som inkommit från allmänheten och myndigheter. Till att börja med arbetas informationen fram i myndigheternas gemensamma databas. Därefter publiceras frågor och svar på krisinformation.se och andra myndigheters webbsidor.

Det kommer att bli en händelserik dag. Jag har varit på två möten, hunnit med två koppar kaffe och klockan har inte hunnit bli 11:00.

Anne-Katherine Mattsson
Frilansinformatör

Så hjälper Sverige till i flyktingkrisen

8 sep

IMG_20150626_132749

Kustbevakningens fartyg KBV 001 Poseidon. Foto: Kustbevakningen.

Många människor söker sig just nu till Europa, på flykt undan bland annat kriget i Syrien. Flera svenska myndigheter och organisationer arbetar med frågan. Här kommer ett axplock av dem som vi följer i vår omvärldsbevakning.

Idag anlände Kustbevakningens fartyg Poseidon till Göteborg efter ett tre månader långt uppdrag i Medelhavet. Totalt har 5295 personer räddats och ett femtiotal omkomna tagits omhand. Du läsa mer om insatsen Operation Frontex Triton hos Kustbevakningen och Polisen.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har varit aktiv i Syriens grannländer i flera år. Situationen i området är fortsatt svår och myndigheten har haft många olika uppgifter. Här kan du läsa mer om det arbetet.

Migrationsverket har nyligen gått ut med en uppdatering om hur de arbetar med dem som kommer till Sverige. Migrationsverket står för mat och boende för dem som söker asyl, men har inga möjligheter att ta emot privata donationer. I stället hänvisar myndigheten till de frivilligorganisationer som hjälper de drabbade.

Du som vill skänka pengar kan hos Svensk insamlingskontroll se vilka organisationer som har ett så kallat 90-konto. Det är en kvalitetskontroll för insamlingsverksamhet.
Några organisationer efterlyser även frivilliga. Du som är intresserad kan höra med till exempel Röda korset, Unicef eller Rädda Barnen.