Övervakning på internet, Jas-plan och kungabesök

4 sep

150901KungenMSB_E2_4083

Nu har det gått en hel sommar sedan vi senast sammanfattade veckan som gått här på bloggen. Vi tänker dock inte fördjupa oss i sommaren, utan håller oss som vanligt till senaste nytt i krisvärlden.

Under veckan som gick har Dagens Nyheter publicerat flera delar i en granskning av hur privatpersoner på olika sätt spåras via internet. En av texterna handlade om hur 53 procent av Sveriges myndigheter och 86 procent av de svenska kommunerna samlar in information om användarna via exempelvis kakor på webbplatsen. Vi på redaktionen tycker att artikelserien har varit mycket intressant att ta del av. Själva använder vi inte några spårningskakor på vår webbsida och vårt statistikverktyg lagrar inte heller personlig data om er som besöker oss. Det är ett helt medvetet val, eftersom vi inte vill spara några uppgifter om er som använder vår sajt. Det samma gäller för vår app.

Ute i Europa hårdnar läget. Ingen har väl missat rapporteringen om hur tusentals människor på flykt har blivit strandsatta i Ungern. Ambassaden i Budapest skriver på sin webbplats att de följer utvecklingen och att de uppmanar resenärer att göra det samma. Du som ska resa till Ungern hittar fler råd på ambassadens webbplats.

Här hemma fick polisen i Kiruna evakueras och personal isoleras i början av veckan, efter att en vitt pulver kommit med posten. Tekniker kallades in för att säkerställa att det inte handlade om någon slags smitta eller liknande. Turligt nog visade det sig snart att det vita pulvret var vetemjöl och de drabbade kunde andas ut.

kristianstad

Andas ut kunde äntligen också de personer som bor i Everöd i Kristianstads kommun och som har fått koka sitt drickvatten sedan slutet av juni. Efter att ha gjort över 500 tester på vattnet kunde kommunen nu konstatera att vattnet är fritt från bakterier. Kokningsrekommendationen är därmed upphävd.

flygovning

Redan förra veckan noterade vi på redaktionen att det kom frågor om Försvarsmaktens stora övning Flygvapenövning 2015. Övningen har inneburit många flygningar över landet. I söndags vaknade en och annan stockholmare när JAS-plan dånade över staden. Bara övning, ingen kris alltså.

Här på redaktionen fick vi celebert besök av kungen och kronprinsessan i veckan. Du ser bildbevis överst på sidan. De var på MSB för att lära sig mer om myndighetens operativa verksamhet. Vi på Krisinformation.se fick berätta om vårt uppdrag och hur vi arbetar med omvärldsbevakning och dialog i sociala medier. Förhoppningsvis värvade vi två nya läsare.

Nu hoppas vi att helgen blir lika lugn som veckan.

Redaktionen

E-recept, tuberkulos och ras i Munkedal

22 maj

Den här veckan noterar vi att de största händelserna i redaktionens värld har varit vårdrelaterade. Det började i tisdags, när systemet som apoteken använder för för e-recept inte fungerade. Ingen större kris eftersom det snabbt var avhjälpt, men ändock besvärande för den som inte kunde hämta ut sin medicin.

Visste du att det finns en egen myndighet som jobbar med att utveckla olika e-tjänster för vården? De heter eHälsomyndigheten och finns här. Deras uppgift är just att se till att de recept som skickas från exempelvis en läkare hamnar på alla apotek i Sverige, så att den som ska hämta ut medicin kan göra det på vilket apotek som helst.

Senare i veckan såg vi också att intresset för tuberkulos ökade i våra sociala kanaler. Det berodde på att media uppmärksammade några färska fall av sjukdomen i Sverige. Tuberkulos är en av världens mest spridda infektionssjukdomar och enligt Folkhälsomyndigheten kan vi räkna med att en tredjedel av alla på jorden är bärare av bakterien. I Sverige har tuberkulos dock minskat stadigt under många år men det anmäls ungefär 650 sjukdomsfall per år.

Eftersom vi såg att det fanns ett ökat intresse för sjukdomen bestämde vi oss för att testa ett nytt grepp och skriva en nyhet med fakta om tuberkulos, trots att det inte pågår någon kris. Tanken var att berätta mer om sjukdomen och samla länkar till ansvariga myndigheter, så att den som är intresserad eller orolig snabbt kan hitta information. Du hittar nyheten här.

Gjorde vi rätt tycker du?

På väderfronten ser vi att vårfloden fortsätter, inte minst i övre halvan av landet. I Munkedal i väster rasade ett område om 25 gånger 25 meter ner i Örekilsälven under förra helgen. Vare sig människor eller byggnader kom till skada och raset påverkade inte heller det laxfiske som pågår i älven.

Inför helgen som kommer har vi inga särskilda medskick, ur vår synvinkel är läget tillfälligtvis lugnt. Vi hoppas att det fortsätter så!

Trevlig helg,

önskar redaktionen

Om krisen kommer – en podcast blir till

13 apr

IMG_3057

Författaren och Niotillfem-bloggaren Sandra Beijer får tips på saker att packa i krislådan av Göran Lindmark på MSB.

I dag gästas Krisbloggen av Anna Teljfors som jobbar på vår systersajt Dinsäkerhet.se. Anna är också programledare för podcasten Om krisen kommer och här berättar hon om hur den kom till:

Vi på DinSäkerhet.se använder olika kanaler för att nå ut med våra budskap om risker och säkerhet hemma och på fritiden. Förutom trycksaker, vår webbplats, Facebook och Twitter var vi bland de första myndigheterna som använde YouTube och Instagram.

2014 bestämde vi oss för att även göra en podcast. En podcast (podd) är ett radioprogram som man lyssnar på direkt via webben.

Vi visste direkt att vi inte ville ha en podd där man lyssnar på två personer som bara sitter och pratar med varandra. Det passar väldigt bra för Filip&Fredrik med flera, men vi visste att man kan göra något spännande eftersom de ämnen som vi jobbar med ofta är det. Vi ville nå människor som kanske inte har funderat så mycket på vad de själva kan göra och hur vardagen blir – om krisen kommer. Just Om krisen kommer blev också poddens namn.

IMG_3056

Det blev en inspirerande reportagepodd med specialskriven vinjett, originalmusik och många olika röster. Clara Lowden som har ljudlagt och producerat Om krisen kommer studerar radiolinjen på Stockholms dramatiska högskola och har skapat ett speciellt sound med en både tankeväckande och dokumentär känsla. Att Clara som producent och reporter inte är speciellt insatt i frågor som rör hemberedskap och hur samhället fungerar i en kris är väldigt bra. Hon ställer de vanliga frågorna som människor sannolikt har. Däremot har jag och mina kollegor på MSB förstås sista ordet vad gäller sakinnehållet.

Att leda Om krisen kommer är ett känslointensivt arbete. Att prata med människor som har befunnit sig mitt i katastrofer är alltid otroligt givande.

IMG_3058

Insatsledaren och överlevaren. Lasse Hedström i samtal med Charlotta André. Om dygnen i Khao Lak efter flodvågskatastrofen 2004.

Det var minnesvärt när Charlotta André (tidigare Ölander) i avsnitt tre Mötet träffade Lasse Hedström. Charlotta var på semester i Khao Lak när tsunamin kom. Hon skrev senare boken … Och himlen var oskyldigt blå som kritiserar myndigheternas långsamma agerande. Lasse Hedström ledde den första räddningsinsatsen i Thailand. Vi sammanförde dem båda efter tio år. Vi lät dem inte ”för-prata” med varandra så mycket utan serverade dem fika i varsitt rum. Sedan satte vi dem tillsammans i studion med uppmaningen: – Berätta för varandra hur det var.

Som programledare var det inte mycket jag behövde göra, det var fint att följa samtalet som levde av sig självt, vindlande genom sorg, eftertanke och också glädje. Charlotta är numera mamma till två barn och har rest tillbaka till Thailand flera gånger.

IMG_3059

Under inspelningen av avsnitt tre Mötet satt Hedvig tryggt hos producent Clara Lowden. Hedvigs mamma Charlotta överlevde flodvågskatastrofen 2004.

Mötet med Estoniaöverlevaren Sara Hedrenius var också starkt. Hon berättar hur hon tänkte och agerade under natten som började ombord på fartyget m/s Estonia och senare fortsatte i en livflotte. Saras berättelse är med i avsnitt två Att agera i kris tillsammans med tips från psykologen Ola Jameson på hur man kan tänka inför och under en kris för att ha större chanser att klara sig.

poddcast_liggande

De som lyssnar på podden har gillat den mycket och känt sig både inspirerade och stärkta. Det har alltså blivit så bra som vi hoppades. De ämnesområden som vi i krisbranschen arbetar med  berör verkligen människor. Och gör sig väldigt bra i ljud. Här kan du läsa mer och lyssna.

/Anna Teljfors
Kriskommunikatör på MSB, webbredaktör på DinSäkerhet.se och programledare för Om krisen kommer.

***

Recensioner av Om krisen kommer

Det här visar att man inte behöver göra en ”trist och tråkig podd” utan kan vara mer innovativ och kreativ i sitt berättande. Fantastisk podd tycker jag. Superbra jobbat!
/Lovisa Ohlson, redaktör för podden Värvet.

Poddarna är väldigt välgjorda och jag tyckte de höll P1-kvalitet.
/Herman Geijer, nejtackzombies.

För alls oss katastrof-tänkare är det perfekt terapi! Ta tjuren vid hornen och gör något konkret i stället för att älta möjliga och omöjliga scenarier.
/Cecilia Blankens, journalist och bloggare.

En jättemysig podcast överlag tyckte jag, som barnprogram för vuxna, fast på ett bra sätt alltså. :)
/Sandra Beijer, niotillfembloggen.

Även om det är skönt att stoppa huvudet i sanden så är kunskap makt. Därför tipsar jag om podden Om krisen kommer. Otroligt välgjord. Smart och inte alls skuldbeläggande som jag oroade mig för. Utbildande utan pekpinnar. Jag gillade speciellt avsnittet Att agera i kris.
/Linnea Geiger, Colorado.

Störningar på 112, ansvarsprincipen och dramatik i fjällen

10 apr

 

vma 112 april 15

Sent på kvällen den nionde april drabbades nödnumret 112 av så stora störningar att ett VMA, viktigt meddelande till allmänheten, utfärdades.

Igår torsdag hände det där som inte ska kunna hända: nödnumret 112 drabbades av störningar i hela landet och de som ringde in kunde ha svårt att komma fram. Den informationen fick vi från SOS Alarm vid tiotiden på kvällen. Till en början hade vi ingen bekräftad skriftlig information att länka till, men vi delade genast information på Twitter och Facebook om att vi följde händelsen.

Det var som vanligt häftigt att se hur räddningstjänster, länsstyrelser, privatpersoner och andra gick samman på digitala medier för att göra en lägesbild av händelsen och för att hjälpa varandra att hitta till bra information. Räddningstjänsten i Ljungby och Krissamverkan Kronoberg tillhörde några som var särskilt snabba med info. Tack för det, säger vi som lever på att ha något att länka till.

Strax efter halv elva på kvällen gick SOS Alarm ut med ett VMA, Viktigt meddelande till allmänheten, om störningarna. Det betyder att information gick ut i radio, som en textremsa på tv och på webben hos bland annat Sveriges Radio, SOS Alarm och Krisinformation.se.

Strax efter elva meddelade SOS Alarm att man hade hittat problemet och övergått till alternativ drift för att de som ringde in skulle kunna komma fram.

Många av de som var vakna och såg VMA:et blev förstås oroliga och det rasade in frågor till oss via Twitter och Facebook. Flera personer frågade efter alternativa kontaktvägar och undrade vem som egentligen är ansvarig när sådant här händer. Svaret är att vi i Sverige har någonting som heter ansvarsprincipen och som betyder att den som är ansvarig till vardags också är det när något händer. Det betyder att SOS Alarm är ansvariga för att larmnumret 112 fungerar som det ska.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har tillsynsansvar och kommer därför att bli inblandade när man nu utreder varför det blev som det blev.

På tal om MSB märkte vi igår att flera som läste våra tweets blandar ihop oss med MSB. Vi vill därför understryka att Krisinformation.se är alla myndigheters gemensamma sajt för information vid kriser och stora samhällsstörningar och att vår roll är att dela bekräftad myndighetsinformation. Vi är inte ute och löser några problem, vi skriver bara om dem och hjälper allmänheten att hitta rätt.

I dag skriver SOS Alarm att störningarna berodde på tekniska problem som nu är lösta. De kommer att utreda händelsen och se över sina rutiner. Så vitt de vet inträffade inga allvarliga incidenter som följd av de tekniska problemen.

Under gårdagen följde vi också dramatiken i Västerbottensfjällen där sex personer var försvunna på fjället vid Ammarnäs. Dåligt väder med kraftig blåst och snö tvingade fjällräddarna att avbryta sökinsatsen. Strax innan klockan nio på kvällen hittade fjällräddarna lyckligtvis samtliga sex personer oskadda i det vindskydd där man hoppades att de skulle befinna sig. Här kan du läsa mer om hur fjällräddningen fungerar.

Samtidigt som det blåser och snöar i fjällen är faran för gräsbränder stor på flera håll i landet. Gräsbränder kan sprida sig mycket snabbt och vara svåra att släcka. Under våren beror brandrisken i gräs på om det finns gammalt fjolårsgräs som kan börja brinna. Är fjolårsgräset dessutom torrt ökar risken för att en brand sprider sig.

Varje år dör över två miljoner människor av smitta via livsmedel och dricksvatten och tusentals svenskar drabbas av matförgiftning. I tisdags uppmärksammade vi Världshälsodagen som i år har temat säker mat. Här kan du läsa mer om risker med livsmedel.

Några av er har fortfarande påsklov och ska resa hemåt från skidbackar och annat. Du som reser med bil – starta resan i god tid och var utvilad. Håll avstånd och ta regelbundna raster. Håll koll på trafikläget på Trafikverkets webbplats och hos Sveriges Radios trafikredaktion.

Trevlig helg!

Därför är det viktigt att finnas i flera kanaler

27 mar

poddcast_liggande

I dag vill vi börja med att berätta något roligt, nämligen att fjärde avsnittet av MSB:s krispodd Om krisen kommer äntligen har kommit! Trean, som handlade om tsunamin och också är klart lyssningsvärd (vi är med!), kom strax före jul och nu är väntan på nästa alltså över. Den här gången handlar det om hur stor risken egentligen är för att Mälaren ska svämma över. Kan det till exempel bli en sådan enorm översvämning i Stockholm att tunnelbanan dränks? Hör experternas diskussion här.

Det går förstås inte att prata om den här veckan utan att tänka på den oerhört tragiska flygolyckan som inträffade i franska Alperna i tisdags. Våra tankar går till alla de som förlorat sina nära och kära.
Vi skrev om olyckan och insåg att flera av de berörda flygplatserna och flygbolagens webbplatser var svåra att nå. I deras sociala medie-kanaler fanns dock information som gick att länka till. Vid en händelse kan det vara bra att tänka på att informationen kan finnas i många olika kanaler. Du som själv jobbar på en myndighet eller organisation är nog redan på det klara med att du ökar chanserna att nå ut med flera kanaler.

I morse kom MSB:s årliga rapport Risker och förmågor där man har identifierat vilka risker som kan få störst konsekvenser för samhället. Det känns ganska naturligt att se att störningar i el och vatten och problem med hälso- och sjukvården toppar listan över de största riskerna.

Vi pratar mycket om hur du kan förbereda dig för ett elbortfall, till exempel under en storm, och påminner som vanligt om vikten av att ha en krislåda hemma! Vi fick nyligen ett twittertips om att man också bör skriva ut checklistor, som de Dinsäkerhet.se har här, och lägga i sin krislåda.

Störningar i elektroniska kommunikationer, internet och telefon är också en av de risker som MSB identifierar som kan ge allvarliga konsekvenser. Hur gör du om elen försvinner samtidigt som telenätet går ner? Vi själva skulle ladda mobilen med solcellsladdare, men att kunna använda den förutsätter ju att mobilnätet funkar. Vissa mobiltelefoner har en inbyggd FM-mottagare som gör att du kan lyssna på Sveriges Radio och beredskapskanalen P4. Tänk på att du kan behöva ansluta ett headset som fungerar som antenn.

Ska du ut och resa i helgen? Kanske dags för påsklov? Missa då inte att vintern är här igen på sina håll. SMHI varnar för snöfall i delar av Norrland. Ta det lugnt, håll koll på Läget i trafiken hos Trafikverket och ta gott om tid på dig om du ska ut.

Trevlig helg!

/Redaktionen

En solskenshistoria om elförsörjningen

18 mar

 

I dag gästas Krisinfobloggen av Erik Ek, driftchef på Svenska kraftnät. Han berättar om hur solförmörkelsen på fredag kan påverka elförsörjningen.

På fredag den 20 mars inträffar ett ganska ovanligt naturfenomen. Under några timmar på förmiddagen täcker månen solen och skapar en solförmörkelse. Men vad många kanske inte tänker på är att mindre solsken innebär mindre elproduktion från solkraft. I Sverige är det inget stort problem – här är elproduktionen från solkraft ännu mycket liten – men i andra europeiska länder kommer solförmörkelsen att märkas på flera sätt.

Svenska kraftnät är den svenska myndighet som ansvarar för att Sverige aldrig stannar. Vi ser till att det alltid råder balans mellan hur mycket el som används och produceras. Elen, som produceras i framförallt vatten-, kärn- och vindkraftverk eller importeras från andra länder, måste produceras vid exakt samma tillfälle som den används i hemmen eller på industrier eller andra arbetsplatser.

På morgonen kliver många av oss upp ungefär samtidigt. Det betyder också att vi tänder lampor, kokar gröt, brygger kaffe eller rostar bröd samtidigt. Det innebär att produktion måste startas och import eller export måste ändras mycket för att följa förbrukningsförändringarna både i Sverige och i de länder som vi är sammankopplade med. Detsamma sker på motsvarande sätt på kvällen. Sedan minskas produktionen – och förbrukningen – igen på natten.

Erik_Ek_och_Kraftledning

Foto: Svenska kraftnät.

Solförmörkelsen på fredag den 20 mars inträffar med start strax efter klockan 8 på morgonen. Den sammanfaller med andra ord ganska väl med den tid då många européer använder lite mer el än vanligt. Det som gör just den här solförmörkelsen speciell är också omfattningen. Senast en sådan här solförmörkelse inträffade fanns inte de mängder med installerad sol-elsproduktion i framför allt södra Europa som idag.

Man väntar sig att drygt 30 000 MW – mer än hela Sveriges samlade elproduktion – försvinner nästan samtidigt i Europa som en direkt följd av solförmörkelsen. En stund senare kommer produktionen tillbaka, men under tiden den är borta måste annan – förutsägbar och icke väderberoende – produktion startas. Och strax därefter stoppas (produktionen måste som sagt alltid vara densamma som förbrukningen). En annan del av utmaningen är att det blåser mindre under en solförmörkelse. Därmed försvinner också produktionen från mycket vindkraft.

Ett av få storskaliga sätt att ”lagra” el är i de svenska vattenkraftverkens stora magasin. Där kan vattnet ligga och vänta på att användas och produktionen kan ökas eller minskas snabbt och oberoende av om solen skiner eller vinden blåser. De reserverna står vi nu extra beredda med om till exempel Tyskland – som har mycket sol-elsproduktion – skulle behöva hjälp. Samtidigt har de framför allt rustat själva och är beredda med annan, planerbar och icke väderberoende, produktion i beredskap.

Senast en sådan solförmörkelse inträffade – för 16 år sedan – fanns knappt någon sol-elsproduktion och därmed ingen motsvarande utmaning. Nu dröjer det bra många år tills motsvarande solförmörkelse inträffar igen.

Förberedelserna mellan de europeiska länderna har pågått i flera månader. Men det är också helt nödvändigt. När produktionen först försvinner och sedan snabbt kommer tillbaka blir det av hastigheten att koppla in motsvarande ett kärnkraftverk i minuten – en oerhörd utmaning för Europas kontrollrum för elnäten. Men genom att göra produktionsresurser och överföringskapacitet mellan länderna tillgängliga klarar man bättre utmaningen – tillsammans.

Erik Ek, driftchef, Svenska kraftnät

 

VMA i Mora, vulkanutbrott i Chile och nu startar vårfloden

6 mar

I måndags testades utomhussignalen Viktigt meddelande till allmänheten. Signalen testas första helgfria måndagen i mars, juni, september och december. Intresset hos allmänheten är stort. När vi lägger ut information om att testet ska genomföras får vi alltid ett väldigt stort gensvar. MSB har samlat de vanligaste frågorna om VMA här.

Under torsdagen kom så ett skarpt VMA, där signalen dock aldrig behövdes användas.

Den här gången var det företaget Ovako i Mora som drabbades av en brand där explosionsrisk förekom. Ja, att Ovako är ett företag har förresten jag som twittrade ut VMA:et lärt mig nu. Jag trodde först att det var namnet på en ort i Dalarna – själv är jag uppvuxen i värmländska Grums och kan en ort heta det kan det väl heta lite vad som helst tänkte jag… Därför såg det också lite knasigt ut i vår tweet och jag noterade snabbt att många som delade den ändrade så att ortsnamnet Mora kom med. Stort tack till alla er uppmärksamma! #denmänskligafaktorn

vmamora5mars15

Räddningstjänsten fick snabbt branden under kontroll och blåste därför (symboliskt) snart Faran över i Mora. Vi hoppas att det dröjer till den första juni och nästa test av signalen innan den hörs igen.

Under tisdagen publicerade redaktionen en nyhet om att vulkanen Villarica, 75 mil söder om huvudstaden Santiago i Chile, hade fått ett utbrott. Igen kanske bör kanske tilläggas – vulkanen ska vara en av Sydamerikas mest aktiva. Fler än 3 000 människor fick evakueras från sina hem nära vulkanen. Ansvariga myndigheten ONEMI, Ministerio del interior y seguridad pública, utlyste högsta larmberedskapen i orterna Villaica, Pucón och Curarrehue i Araucaníaregionen.

Utbrottet skulle enbart blivit en notering i vår omvärldsbevakning om det inte hade varit för att Pucón är en turistort och att Sveriges ambassad i Chile publicerat information till resande. Är du nyfiken på vilka naturolyckor som kan hända utanför Sverige så hittar du det här. Ska du snart ut och resa? Läs på om landet du ska åka till. Sveriges ambassader har bra och uppdaterad reseinformation. Du kan också ladda hem appen UD Resklar. Läs gärna mer om händelser i utlandet på Krisinformation.se.

I övrigt har det varit en hel del trafikstörningar under veckan både när det gäller tågtrafiken och flyget. I Stockholm ställde ett elfel till det ordentligt för tågresenärerna under torsdagen. Och ingen har väl missat den pågående pilotstrejken på Norwegian som innebär att många flyg ställs in. Kolla läget för din egen flygrutt med bolaget eller flygplatsen. Hos Konsumentverket kan du läsa mer om dina rättigheter vid inställt flyg. Här kan du också läsa mer om transportstörningar på våra faktasidor.

I helgen kan det bli en del störningar för biltrafiken i Dalarna i samband med Vasaloppet. Många deltagare och besökare väntas till området. Räkna med mycket trafik och risk för köer på vägarna kring Mora och Sälen. Håll koll på trafikläget hos Trafikverket och hos Sveriges Radio. Särskilt belastade vägar under vasaloppsveckan finns här.

Till sist vill vi uppmärksamma ett litet vårtecken för oss i krisbranschen. Den här veckan startar nämligen vårflodsrapporteringen. Under våren sammanställer MSB lägesrapporter varje vecka för höga flöden som kan uppstå till följd av snösmältning eller rikligt med regn. Här hittar du årets första rapport.

Och så vill vi skicka ett stort tack till er som följer oss och delar det vi skriver. I dag uppmärksammades vi på att vi har tilldelats en ärofylld andraplats i kategori företag/organisation på topplistan Twitterbarometern. Det är helt tack vare att ni följer och delar.

Trevlig helg!

Önskar redaktionen

Tre lärdomar om kriskommunikation

24 feb

peter-andreasson

Foto: Privat

I dag gästas Krisinfobloggen av Peter Andréasson, kommunikatör på Socialstyrelsen sedan 1998. Han betonar att åsikterna i artikeln är helt och hållet hans egna.

Jag har arbetat med kriser och kommunikation kring kriser och allvarliga händelser i nästan hela mitt yrkesliv. Först tio år som journalist, sedan drygt 15 år som statligt anställd med kriskommunikation som ett av mina ansvarsområden.

Jag har bevakat, upplevt och efter bästa förmåga försökt hantera många allvarliga händelser. Som reporter och nyhetschef har jag följt ruggiga olyckor och katastrofer. Som statlig tjänsteman har jag varit med om tsunamin, fågelinfluensan och pandemin. Den senaste tiden har mina arbetsdagar varit fyllda av ebolautbrottet i Västafrika.

Under alla dessa år har jag förstås lärt mig en del. Först:

Tid är en bristvara

Vi kan påverka mycket, men vi kan inte påverka tiden. Den går, vare sig vi vill det eller ej. Tick-tack, tick-tack. Tiden är inte förhandlingsbar. Den låter sig inte skjutas upp eller senareläggas.

Som nyhetsreporter är det en ryggmärgsreaktion att ta reda på så mycket som möjligt, så snabbt som möjligt och sedan direkt berätta det för läsarna, lyssnarna eller tittarna. De senaste årens explosiva utveckling har satt ytterligare fokus på just detta: Allt genast.

Kravet på näst intill omedelbar nyhetsförmedling kommer från olika håll: Vi nyhetskonsumenter förväntar oss direkta svar på frågan om vad som hänt när vi går in på någon av landets nyhetssajter; redaktionsledningar har ambitionen att vara först med nyheter för att styra in mer trafik till webbplatsen.

Den enskilde reportern drivs av sina egna ambitioner om att vara den som avslöjar en nyhet eller tillför nya fakta i en pågående händelse.

I medielogiska sammanhang sammanfattas mycket av denna tidsjakt i begreppet exklusivitetskriteriet; att vara ensam och först är en viktig drivkraft och kan förklara mycket av vad som publiceras, hur det presenteras och framställs.

Det här handlar dock inte bara om journalistik och medielogik. Numera finns det en mängd andra nyhetskällor att ösa ur. Aktörer i sociala medier är snabbt ute när något händer. Det kan röra sig om några få minuter innan vi har den första filmsekvensen ute på nätet.

En stund senare har filmen delats exponentiellt och kommentarer, inlägg och texter exploderar i antal.

Allt detta fokus på tid kan ställas mot ett annat perspektiv: Att det ska vara rätt. Jag hade en gång en chef inom statsförvaltningen som sjöng långsamhetens lov; den goda trögheten som förhindrar att vi på myndigheterna rusar åstad och hoppar på tillfälliga trender och har oss. Bättre långsamt och rätt än fort och fel.

Jag sympatiserar med tankegången och just den chefen råkar vara en av de bästa jag någonsin haft. Det finns en inbyggd konflikt mellan kravet på snabbt agerande och eftertänksamt faktakontrollerande. Men ibland är faktiskt snabbheten viktigare än eftertänksamheten. Och vi kan vara snabba utan att för den skull ha fel.

Är vi för passiva eller för långsamma blir konsekvensen att rykten sprids, osanningar blir ”sanningar” och myter skapas. I värsta fall verifieras allt det här genom att etablerade medier i en andra våg okritiskt återger vad som sägs på sociala medier.

Vi som jobbar med kriskommunikation är förstås medvetna om det här. Det ingår i vår kompetens att känna till förutsättningarna för kommunikation i en akut situation. Det är vår uppgift att i möjligaste mån se till att våra organisationer agerar omedelbart och kraftfullt samt bemöter rykten och osanningar när sådana florerar.

Därmed över till min andra lärdom:

Alla behöver kunna kommunicera

För tio år sedan skrev jag en bok om massmedierelationer. Då var jag ganska optimistisk till myndigheters och organisationers beredskap för att möta ett stort kommunikationsbehov vid allvarliga händelser. Jag tyckte mig se en positiv trend: Att medvetenheten och kunskapen ökade om kommunikationens betydelse och att informationsberedskapen överlag blev allt bättre.

Under senare år har jag sett allt fler tecken på att denna trend har mattats av. Vi är inte framme än. I själva verket är det rätt långt kvar.

En del av förklaringen ligger hos oss kommunikatörer själva. Jag tycker att vi inte är tillräckligt tuffa, att vi inte vågar eller orkar driva på frågor som rör kriskommunikation i våra organisationer. Frågan om varför det är så är intressant, jag har en del teorier, men det får jag återkomma till i något annat sammanhang.

Min poäng är att det inte räcker med att anställa en eller annan kommunikatör och sätta ihop en kriskommunikationsplan. Det är långt ifrån alltid en bra idé att rekrytera en person som ”kan ta media”, en presstalesperson. Eller att kalla in professionella mediekonsulter när det blåser hårt.

Det måste till mera: I grunden handlar det om att hela organisationen, inte minst ledningen, förstår och accepterar att kommunikation i allt högre utsträckning spelar en avgörande roll och att kommunikationen involverar alla medarbetare – i vardagen såväl som i krisen.

Kommunikation i vid bemärkelse har en enorm betydelse i dagens samhälle. Alldeles för stor för att den ”bara” ska vara en sak för oss kommunikatörer. I vår underbara nya värld är alla kommunikatörer. Ni må gilla det eller ej, men det är ett faktum.

Vad betyder det här i praktiken, då? Jo, till exempel att se kriskommunikation som en kärnuppgift vid sidan av andra kärnuppgifter inom krisbranschen (som att rädda liv, släcka bränder, organisera insatser).

Det handlar även om att kommunikationsfrågorna får plats i vardagen och i ”fredstid”, att kommunikationen självklart ska finns med när vi övar krishantering, att det finns en plan som säkerställer en hållbarhet och långsiktighet i kommunikationsarbetet.

Vilket leder till min tredje lärdom:

Kommunikation måste få kosta

Ibland pratar vi som arbetar med välfärdsfrågor om preventionens förbannelse. Förebyggande eller tidiga insatser kostar ofta mycket pengar och ger egentligen inga andra effekter än olika sorters frånvaro: Färre sjukdomsfall, färre missbrukare, minskad brottslighet.

Prevention kan ses som en investering vars vinst först faller ut senare och som kan vara svår att härleda till specifika aktiva insatser. Preventionens resultat låter sig inte alltid mätas i konkreta termer, som kronor och ören eller minskad dödlighet i absoluta tal.

Prevention är med andra ord en jobbig fråga att hantera i en värld som präglas av kortsiktighet och marknadsorienterade budgetlösningar i den offentliga sektorn. Det kan rent politiskt vara näst intill omöjligt att motivera en utgift vars effekt är svår att uppskatta och som inte kan redovisas med ett mätbart resultat.

Kriskommunikation har sin egen förbannelse som i mycket påminner om preventionens. För att kommunikation ska fungera vid en allvarlig händelse, krävs att den fungerar i vardagen. Det håller inte att bygga upp en kommunikationsverksamhet i det akuta läget. Då ska vi jobba med annat; med att kommunicera snabbt, rätt och kompetent. I det läget måste organisationen vara riggad, övad och redo.

Alltså måste de organisationer som inser kriskommunikationens betydelse och som har ambitionen att klara en allvarlig händelse så bra som möjligt, bygga upp en kommunikationsverksamhet som är hållbar och resursanpassad. Och eftersom alla är kommunikatörer i en modern organisation, måste alla kontinuerligt tränas och utvecklas.

Några verkar närmast vara födda som kommunikatörer, men de flesta av oss behöver kämpa lite och lära av folk som kan det här. Fortbildning inom kommunikation är en utmärkt och nödvändig framtidsinvestering för en organisation.

Kriskommunikationens syster heter riskkommunikation. Om kriskommunikation handlar om att agera i ett akut läge, är riskkommunikationens fokus mer på prevention; att skapa strukturer och kanaler för att kommunicera om sådant som kan innebära en risk eller en osäkerhet.

En smart strategi för riskkommunikation leder till bättre förutsättningar för att fixa kommunikationen i en kris. Bra och balanserad riskkommunikation bygger förtroende och just förtroende och trovärdighet har ofta en avgörande betydelse i samband med hanterandet av en allvarlig händelse.

Kommunikation är således – bland mycket annat – prevention och måste helt enkelt få kosta pengar. Det är en helt logisk konsekvens om vi betraktar kommunikation som en av en modern organisations kärnverksamheter.

Att dra ner på kostnader och satsningar för kommunikation är lika dumt som att dra ner på kostnaderna för ”normal” prevention i besparingssyfte: I det långa loppet blir sluträkningen betydligt högre.

Snabb, relevant, faktabaserad och väl utförd kriskommunikation i rätt kanaler kan vara skillnaden mellan en god och en katastrofal hantering av en katastrof.

Många har redan förstått det.  Men långt ifrån alla.

Peter Andréasson
kommunikatör på Socialstyrelsen

Mycket om Danmark på svenska Krisinformation.se

20 feb

storify kopenhamn2

Just nu är det mycket om Danmark hos svenska Krisinformation.se. Igår brann det rejält i ett skrotupplag utanför Köpenhamn och röken drog in mot Skåne. Räddningstjänsten Syd var snabbt ute med information för att lindra eventuell oro bland skåningarna.

Ingen har nog missat att Köpenhamn drabbades av ett attentat under helgen som gick. Flera personer miste livet. Här hittar du vår länklista till de danska och svenska myndigheter som ansvarade för att informera om händelsen. Där kan du också läsa den svenska Säkerhetspolisens bedömning. De undersöker hur händelserna kan påverka oss i Sverige och berättar också att hotnivån ligger kvar på samma förhöjda nivå här som innan attackerna i Köpenhamn.

Själva är vi otroligt imponerade av hur de danska myndigheterna informerade allmänheten under själva händelsen. Med Köpenhamnspolisen i spetsen såg de hela tiden till att medborgarna visste vad som hände och att mer information skulle komma så fort myndigheterna fått veta något nytt.

Beredskapsstyrelsen, MSB:s motvarighet i Danmark, påminde också medborgarna om att hjälpa till att sprida bekräftad information för att motverka rykten. Ett budskap som vi som bara jobbar med bekräftad myndighetsinformation givetvis jublade högt åt. Ibland pratas det om att sociala medier kan skapa problem, eftersom det lätt kan spridas rykten och felaktig information där. Så tänker inte vi. Istället ska vi vara duktiga på att snabbt sprida riktig information så inga rykten hinner få fäste.

Att studera de danska aktörernas framgångsrika kommunikationsarbete under helgen är en klar inspiration för oss och säkert många fler som arbetar med kommunikation. Här kan du se en sammanställning av tweets från danska myndigheter som vi har gjort. Säg gärna till om du kommer på någon källa som du tycker att vi borde ha med!

I övrigt kan vi konstatera följande:

• Skid-VM har startat. Våra länktips från förra veckan är fortsatt aktuella.
Pollenrapporten släppte årets första prognos i dag! Ett säkert vårtecken.
• Nu är det nästan helg!

Ta hand om er,

Redaktionen

Preppa för snö

30 jan

Glöm inte att vintersäkra bilen! Här ser du tips från amerikanska Virginia Department of Emergency Management. Ni hundägare får bonustips!

Det är snö som gäller den här helgen. I alla fall ser det så ut på SMHI:s varningskarta, där ett stråk från Kronoberg till Gävleborg har gulmarkerats. Klass 1-varningar för snöfall är utfärdade på land och till sjöss kan det bli kuling. Snö och blåst är som bekant en kombination som kan få stor påverkan på trafiken. På vissa håll väntas det lokalt komma upp till tre decimeter snö.

Kör försiktigt om du ska ut på vägarna! Och packa gärna bilen med bra-att-ha-saker som de ovan. Dinsäkerhet.se såväl som Trafikverket har tips på vad du bör tänka på om du kör bil på vintern. Som den luriga svarta halkan, den som inte syns men kan uppstå blixtsnabbt när det klarnar upp efter regn eller dimma och när temperaturen ligger strax över noll. Broar, skuggiga skogspartier och vägar längs öppet vatten är särskilt utsatta. Minska farten, ratta varligt och gasa och bromsa mjukt!

Ni som befinner er längst i norr har i många fall redan fått ansenliga mängder snö som gett stora trafikproblem. Trafikverket har därför tagit in extra resurser för att röja både väg och järnväg. Läs mer på deras webbplats.

Vi förstår att ni som gillar att ge er ut i pisterna njuter. Men självklart kan vi inte låta er göra det i fred, nä, vår uppgift är trots allt att skicka med er en och annan pekpinne.

Som det här med lavinrisk. Läs Dinsäkerhet.se:s checklista innan du ger dig ut, så minskar du risken att hamna där. Senast i dag inträffade en så kallad lössnölavin i Storgrova i Kittelfjäll, där en person drogs med. Hen mår lyckligtvis väl, enligt uppgift från Polisen i Västerbottens webbplats. Lavinområdet är cirka hundra meter långt och snödjupet i lavinen som mest omkring en meter djup. Om du ska ut och skida, håll dig uppdaterad på plats och titta gärna på Snörapportens webbplats.

Nåja, det var dagens myndiga uppmaningar från oss. Avslutningsvis vill vi dela med oss av den här prepperkursen som vi hittade igår. Kanske något för dig? Vi vet att många som läser här är lika intresserade som vi av hemberedskap, krislådor och så.

Mest av allt önskar vi er förstås en riktigt trevlig helg!

/Redaktionen