Anne-Marie fick lämna sitt hem när skogsbranden kom – ”Kände mig maktlös”

13 Sep

Foto: Christian Höijer, Sveriges Radio.

Sommarens skogsbränder tvingade flera hundra personer att lämna sina hem. Klockan tre på natten den 19 juli knackade det på dörren hos Anne-Marie Wästholt i Huskölen, Hälsingland.

– Det var två personer från räddningstjänsten som berättade att vi snarast möjligt måste lämna byn eftersom skogsbranden närmade sig hastigt. Vi skulle packa det nödvändigaste och bege oss till Svegs flygplats som var uppsamlingsplats.

Vad tänkte du då?
– Jag förstod att det var allvar och kände mig maktlös. Jag hade förberett mig lite eftersom röklukten legat tät över området under flera dagar. Dagen innan var vi uppe på ett berg och såg att elden närmade sig med stora öppna lågor. Då började jag tänka på vilka saker jag borde ta med mig om det skulle bli evakuering.

Packade många onödiga saker

Skogsbranden rasade någon kilometer från byn och Anne-Marie hade en timme på sig att göra sig klar och lämna sitt hus. Dottern som var på besök hjälpte henne att packa.

– Det var lite lustigt för vi packade många onödiga saker som till exempel sticksågen, skruvdragaren, dammsugaren, symaskinen och finservisen. Vi fyllde tre bilar med prylar, så det blev nästan hela bohaget.

Vad av det som du tog med dig kändes extra viktigt att få med?
– Det som jag hade mest nytta av var dator, mobiltelefon, Ipad, laddare och kläder. Självklart tog jag även med mig alla fotoalbum.

När allt var packat lämnade de huset och körde genom den täta röken till Ljusdal, där Anne-Marie har en lägenhet. När de kommit fram kom tankarna.

– Vid själva evakueringen gick jag på ren instinkt, men nu kom chocken. Jag blev helt handlingsförlamad och fattade inte vad som hänt.

Att arbeta som volontär skingrade tankarna

Under en veckas tid var Anne-Marie Wästholt evakuerad från sitt hem. Under tiden arbetade hon som volontär inom Röda Korset med att serva alla som aktivt deltog i att släcka branden. Trots att arbetet skingrade tankarna så var hon mycket orolig.

– Jag längtade hem. Vi visste ingenting om vad som hänt med huset, jag vågade inte ens tänka tanken att det skulle brinna ner. Efter några dagar fick vi reda på att huset stod kvar, men någon berättade att byns fäbodvall kanske hade brunnit ner.

Hur kändes det att komma tillbaka efter evakueringen?
– Självklart var det skönt att komma hem och se att huset inte hade brunnit och att övriga byn inklusive fäbodvallen hade klarat sig. Men det kändes samtidigt inte tryggt. Brandröken var kvar och elden var inte långt borta. Det gick inte att skydda sig mot den stickande röken. Först efter några dagar blev det bättre och jag kunde slappna av.

Under evakueringen startade byborna en Facebookgrupp där drabbade fick information. I gruppen fanns möjlighet att dela tankar och själva göra inlägg.

– Många sitter ensamma och har ingen att prata med, då kan en Facebookgrupp vara riktigt bra. Det är ett tips till alla som drabbats av skogsbränderna i sommar.

Har du förberett dig om det skulle hända igen?
– Jag vill inte ens tänka tanken. Men jag har koll på var i huset sakerna ligger som ska med vid en evakuering. Nästa gång tar jag nog inte med mig dammsugaren, skruvdragaren och symaskinen.

Vad har du för tips till andra som hamnar i samma situation?
– Tänk igenom i förväg vad du ska ta med om du måste lämna ditt hem. Du måste ha koll på var grejorna finns, för du kan inte tänka klart när läget blir akut. När du är evakuerad är det bra att aktivera sig för att skingra tankarna, exempelvis genom att bli volontär. Det går inte att bara sitta på en stol och älta det som hänt, då blir man galen, säger Anne-Marie Wästholt.

Här hittar du mer information om utrymning och evakuering 

Förslag på packlista vid evakuering från DinSäkerhet.se

Samlad information om skogsbränderna 2018 på Krisinformation.se

Förbered dig för höststormar

30 Okt


Träd som fallit ned över järnväg vid en storm. Foto: Johan Eklund, MSB.

Nästan varje höst drabbas Sverige av stormar. Stormar i vårt land är nästan aldrig lika farliga som exempelvis de tropiska cykloner som drabbat Västindien och Mellanamerika i år. Men det kan ändå vara bra att se över sin egen beredskap för storm.  Stormar kan leda till att du måste klara dig en kortare eller längre period utan el, värme och vatten. Stormar kan också förstöra ditt hus eller annan egendom och leda till trafikproblem. Det är främst den kommunala räddningstjänsten som ansvarar för räddningsarbetet i samband med stormar och oväder.

– Vi brukar få många larm om olyckor som orsakats av hårda vindar. Det är alltifrån lösa takpannor till omkullblåsta träd, lösa föremål eller byggnadsställningar som blåst omkull, berättar Madelein Nilsson som är stabschef på Räddningstjänsten Storgöteborg.

När en storm är i annalkande går SMHI ut med en stormvarning.  – Madelein Nilsson har några tips på hur man kan då kan förbereda sig.

  • Ta bort lösa föremål från trädgårdar, uteplatser och balkonger. Till exempel studsmattor, cyklar, krukor, soptunnor och andra föremål som kan blåsa iväg och ställa till skada.
  • Rensa dagvattenbrunnar från löv och skräp så att regnvatten fritt kan rinna undan.
  • Säkra byggnadsställningar så att inget löst material kan lossna och vålla skada.
  • Se över annan lös egendom kring ditt hus.


Madelein Nilsson, räddningstjänsten.

Stormar leder också ofta till strömavbrott som under höst- och vinter kan vara särskilt besvärliga på grund av mörkret och kylan. Men alla kan förbereda sig genom att ha rätt utrustning hemma, berättar Tony Abaji som jobbar på Energimyndigheten.
– Filtar, ficklampor, ljus, ett spritkök och en batteriradio är saker som alla kan behöva vid ett längre el- eller värmeavbrott. – Alternativa strömkällor för att kunna ladda mobiler och datorer kan också vara bra att ha, som solcellsladdare eller en powerbank. Vid omfattande strömavbrott kan det också bli svårt att få reda på vad som händer. Tony Abaji rekommenderar att du följer myndigheternas information via din lokala kanal i Sveriges Radio P4.
– Prata också med dina grannar för att få information om händelsen. Det är bra att ha tillgång till en batteridriven radio för att kunna ta del av information. En annan möjlighet kan vara att lyssna på radio i bilen, säger Tony Abaji. – Tänk också på att hjälpa varandra, speciellt de som behöver stöd för att klara sig själva till vardags.

Tony Abaji, Energimyndigheten.

Det finns också stor risk för att stormar ställer till det i trafiken. Träd kan till exempel blåsa ner över vägar och järnvägar. Rikligt regn kan leda till översvämmade vägar. I många fall kan det vara klokt att inte ge sig ut i trafiken. Följ de råd som polis och andra myndigheter går ut med. Om du är tvungen att köra bil, tänk förebyggande genom att exempelvis klä dig varmt och ha med dig vatten, filtar och reservbränsle.

Här kan du få mer information:

Krisinformation.se om stormar och oväder

Frågor och svar om stormar och oväder

SMHI om stormar i Sverige

Räddningstjänsten Stor Göteborgs råd vid stormar

Vem namnger stormar? (SMHI) 

DinSäkerhet.se om hur du förbereder dig för stormar

 

Så kan du spara vatten – experten tipsar

8 Jun

Lennart Sorby på Havs- och vattenmyndigheten. Foto (endast bilden till höger): Havs- och vattenmyndigheten.

Vattenbrist hotar stora delar av Sverige inför sommaren, så nu gäller det att spara vatten. Lennart Sorby på Havs- och vattenmyndigheten ger tips och reder ut begreppen.

Låga grundvattennivåer och små vattenflöden gör att det kan bli brist på vatten framöver. I maj gick därför åtta myndigheter och länsstyrelserna ut med en gemensam uppmaning om att spara vatten.
– Får vi en torr sommar likt den vi hade 2016 så finns risk att många drabbas av problem med vattenförsörjningen, säger Lennart Sorby, verksamhetsutvecklare på Havs- och vattenmyndigheten. Förut har vi ju pratat om risk för översvämningar i Sverige, men vi har sällan eller aldrig pratat om torka. På det viset är detta en unik situation.

Östra Sverige särskilt utsatt

Östra Sverige upp till mellersta Norrland (från Blekinge till Västernorrlands län) samt de inre delarna av Götaland är särskilt utsatta områden, även om lokala variationer förekommer. I de områdena anser Havs- och vattenmyndigheten att man ska vara sparsam med vattnet även om det inte råder bevattningsförbud. Därför bör man till exempel inte fylla poolen eller vattna sin trädgård där.
– Nej, det skulle jag rekommendera att man inte gör. Det gäller att spara så mycket som möjligt, säger Lennart Sorby.

Så det är bara att låta trädgården torka?
–  Ja, i stort sett. Du kan ju samla upp regnvatten från takrännor och försöka hushålla med det.

Det kan dröja länge innan vi får en ordentlig påfyllning.

Tror du att folk förstår hur allvarlig vattensituationen är?
– Efter sommaren 2016 tror jag att man förstår det. Det som är lite svårare är att när det kommer ett lågtryck med regn så tror många att det har repat sig. Men så är inte fallet. Sommartid sugs mycket vatten upp av växtligheten, och dessutom är avdunstningen större när temperaturerna är höga, säger Lennart Sorby.

Vilka är dina bästa tips för att spara vatten i vardagen?
– Det kan ju gälla att duscha kortare, inte bada och inte vattna i trädgården. Fundera över hur din situation ser ut och vad du kan ändra på, för det kan dröja länge innan vi får en ordentlig påfyllning.

Bevattningsförbud

I maj månad hade flera kommuner utfärdat bevattningsförbud, exempelvis i Ronneby, Tanum, Södertälje och Nykvarn. Det är kommunerna som kan utfärda bevattningsförbud, och det gäller då den kommunala vattenförsörjningen. Exakt vad bevattningsförbudet innebär kan variera lokalt. Även länsstyrelser kan lägga rekommendationer om att inte ta ut vatten från sjöar och vattendrag.

Eget ansvar för enskild brunn

Fastighetsägare som har enskild brunn har själv ansvar för att det finns vatten i brunnen. Är det låga grundvattennivåer generellt behöver den som har egen brunn vara sparsam.

Att köpa vatten kan bli både besvärligt och dyrt.

– Det gäller att hålla koll på vattennivån i sin brunn. Det är bra att minska den onödiga vattenanvändningen, så att man får det man behöver till att dricka och tvätta sig. Alternativet blir kanske att man kör brunnen torr så att man måste köpa vatten, och det kan bli både besvärligt och dyrt, säger Lennart Sorby.

Vad gör jag om vattnet tar slut i en enskild brunn?
– Det beror på vad som gäller där man bor. Endera får man fråga sina grannar om de kan dela med sig eller höra med kommunen om de tillhandahåller vatten. Men det kan vara svårt att lagra de mängder man behöver. Dunkar kanske räcker kanske för en dag eller två, men för en längre period kan man ju behöva mer vatten. Det är inte så att det finns en reservtank någonstans till alla svenskar.

Det här kan mycket väl bli en normal situation om 50-100 år.

Finns det en koppling mellan vattenbristen och klimatförändringarna?
– Ja, alla är väl överens om att det finns en sådan koppling, men om just den här händelsen i år har med det att göra det är svårt att säga. Hur mycket som är allmän klimatpåverkan och vad som är enskilda svängningar i vädret är svårt att säga över en så kort period. Men det är ju det här vi är rädda för, att vi får torrare somrar i östra Sverige. Det här kan mycket väl bli en normal situation i ett perspektiv om 50-100 år. Men att säga att situationen just nu beror på klimatet ska vi nog undvika, säger Lennart Sorby.

Fakta/vattensmarta tips

  • Ta korta duschar i stället för att bada i badkar.
  • Samla upp regnvatten från takrännor för att vattna trädgården
  • Stäng av kranen när du borstar tänderna eller tvålar in dig.
  • Diska inte under rinnande vatten.
  • Ställ en kanna med vatten i kylskåpet så har du kallt vatten redo, istället för att spola i kranen tills det blir kallt. Spola ur vattnet som stått still i kranen. Det kan man samla upp för att till exempel vattna växter med.
  • Laga onödiga läckor och droppande kranar, över tid kan många kubikmeter gå till spillo.

Källa: Havs- och vattenmyndigheten, Livsmedelsverket, Tanums kommun.

Regnet medför problem med dricksvattnet

29 Aug

 

Den senaste veckan har Krisinformation.se rapporterat om flera kommuner som har problem med bakterier i dricksvattnet. Invånarna har uppmanats att koka vattnet innan det används till mat och dryck. Redaktionen har fått många frågor om varför många kommuner drabbats just nu. Vi har pratat med statsinspektör Christer Johansson på Livsmedelsverket. Han berättar att det är rätt vanligt med problem i dricksvattenförsörjningen, särskilt i samband med kraftig nederbörd.

– Det händer i genomsnitt varje till varannan vecka brukar vi säga. Så det är ganska ofta som kommunerna utfärdar kokningsrekommendationer.

Vad beror det på att flera kommuner i landet har bakterier i dricksvattnet just nu?

– De kokningsrekommendationer vi nu har hört talas om har flera olika orsaker. Det är dock inte ovanligt med problem med bakterier i dricksvattnet på sensommaren och hösten varje år. Det beror oftast på kraftiga regnfall, framför allt efter längre torrperioder, då regnvatten tränger in i dricksvattensystemet. Reningen i vattenverken kan också vara underdimensionerad och fungerar då inte optimalt när det regnar kraftigt. Ett annat problem kan vara att reservoarer och vattentorn är otäta och att avföring från fåglar sköljs ner från taket på vattentornen in i dricksvattnet. Ytterligare en orsak till dålig dricksvattenkvalitet kan vara bristande rutiner vid läcklagning eller nyanläggning av dricksvattenledningar.

– Vad vi har sett är det olika orsaker till kokningsrekommendationerna, men ett samband för flera av dem är regnet. Nederbörd är ofta den gemensamma nämnaren, inget annat.

Kan det finnas något samband mellan de olika problemen?

– Vad vi har sett är det olika orsaker till kokningsrekommendationerna, men ett samband för flera av dem är regnet. Nederbörd är ofta den gemensamma nämnaren, inget annat.

Hur förbereder man sig bäst som privatperson för dricksvattenproblem?

– Lyssna på vad kommunen går ut med för information och följ deras rekommendationer. Ibland ställer kommunen ut tankar där du kan hämta dricksvatten om du inte vill koka. Du kan även köpa flaskvatten.

Hur mycket vatten bör man då ha hemma?

– Man brukar säga att det behövs två liter per person och dygn. För att vara säker på att vattnet håller sig fräscht rekommenderar vi att du byter ut det en gång i veckan.

Finns det något man kan göra för att minska dricksvattenproblemen?

– Vi anser att kommunerna måste öka underhållet av dricksvattenanläggningarna, inklusive ledningsnät och reservoarer. På en del ställen behöver takten att byta ut vattenledningsnätet också öka. Nätet är gammalt på många håll i landet och underhållet för dåligt.

MSB har också tittat på problemen med dricksvatten i Sverige. De uppger i sin nationella risk- och förmågebedömning för 2016 att vatten och avloppssystemen i många kommuner är gammal och att upprustning inte alltid har skett och att detta är ett växande problem. Läs mer här.

Mer information om dricksvatten:

Krisinformation.se om dricksvattenförsörjning
Krisinformation.se om smitta via livsmedel och vatten
Livsmedelsverket om krisberedskap vid dricksvattenförsörjning
Livsmedelsverkets råd när vattnet ska kokas
Livsmedelsverket om hur man förvarar dricksvatten i dunk.

Lågt grundvatten i sydöstra Sverige

28 Jun

Sprucken jord och lera efter långvarig torka. Foto:Trons/Scanpix

Grundvattennivåerna är ovanligt låga just nu på flera håll i sydöstra Sverige. På Öland och Gotland talas det om vattenbrist. Med anledning av detta gästas Krisinfobloggen i dag av Bo Thunholm som är hydrogeolog på Sveriges geologiska undersökning, SGU.

I de stora grundvattenmagasinen* på Öland, Gotland och Götalands östkust, som är viktiga för den kommunala vattenförsörjningen, är nivåerna extremt låga just nu och förväntas sjunka ytterligare. I stora delar av centrala Götaland väntar vattenbrist för många som har egen brunn. Continue reading

Så jobbar vi med kärnkraftsfrågor

26 Apr

I dag, den 26 april 2016, är det 30 år sedan reaktor 4 på Tjernobyls kärnkraftverk i Ukraina exploderade. Området runt kärnkraftverket är ett av världens mest kontaminerade och det är bara tillåtet att vistas där några timmar om dagen, eftersom strålningen är så hög.

Vi på Krisinformation.se arbetar efter vad som kallas för ett allriskperspektiv, vilket betyder att vi ska ha samma beredskap för alla sorters kriser eller större samhällsstörningar. Det spelar alltså ingen roll om det gäller stora elavbrott, kärntekniska olyckor, smittsamma sjukdomar, skogsbränder eller något helt annat – vi ska vara beredda på alla händelser för att kunna ge bekräftad information från myndigheter.

Inom de flesta områden finns myndighetsgemensamma informatörsnätverk, där kommunikatörer från de ansvariga myndigheterna deltar. Radionukleära frågor har ett eget informatörsnätverk.

I nätverket för RN-frågor samverkar kommunikatörer från Strålsäkerhetsmyndigheten, Jordbruksverket, SMHI, MSB, Krisinformation.se, Livsmedelsverket, Sveriges geologiska undersökning samt kärnkraftslänen. Deltagarna i gruppen har kärnkraftsfrågor som sitt specialområde. När vi ses fortbildar vi oss, delar med oss av kunskap som rör kärnkraft och, framför allt, pratar om hur vi skulle samordna vår kommunikation ifall en olycka skulle inträffa någonstans i världen. Det behöver självklart inte ske i Sverige för att vi ska sätta igång vår kommunikation – vi vet att frågor uppstår här även om en olycka inträffar på andra sidan jordklotet.

Tillsammans har kommunikatörerna i nätverket också förberett svar på över 250 frågor om kärnkraft och strålning som vi tror att allmänheten skulle kunna ställa, så att vi snabbt kan publicera en FAQ om vi behöver. Det kan vara frågor som om vad jod egentligen är, om man kan äta bär i skogen efter en kärnteknisk olycka eller vad strålningssjuka är.

På Krisinformation.se finns också flera faktasidor om kärnkraft och hur det fungerar runt de svenska kärnkraftverken. Vill du läsa om andra incidenter vid kärnkraftverk, så har vi en sida för det också.

När kärnkraftverket nära Fukushima i Japan drabbades av en jordbävning och en tsunami 2011 kunde vi snabbt komma igång och kommunicera, eftersom vi redan har upparbetade kontakter och rutiner med de ansvariga myndigheterna här hemma. Vi kunde också använda vårt förberedda material för att hjälpa de som var oroliga för strålning i Sverige eller som undrade hur det skulle gå för bekanta på plats i Japan. Här kan du läsa om händelserna i Fukushima, och om svenska myndigheters hantering av händelsen.

Du som har frågor om kärntekniska olyckor är alltid välkommen att ställa dem till oss, så skickar vi vidare dem till experterna hos de ansvariga myndigheterna. Du kan givetvis också ställa frågor om hur vi jobbar tillsammans med andra myndigheter, eller något annat som du funderar på. Du når oss till exempel i kommentarsfältet här nere, eller på Twitter och Facebook.

/Redaktionen

Jimmy ser till att tågen rullar trots oväder och andra störningar

5 Apr

Jimmy Wahlberg ny

Jimmy Wahlberg, regional operativ ledare. Foto: Melker Dahlstrand.

Trafikverkets operativa ledare ansvarar för väg- och järnvägstrafiken på vägar och spår. Till sin hjälp har han en trafikledare som övervakar och styr trafiken. Den ska rulla säkert trots stora störningar som snöfall eller andra problem utefter vägen eller spåret. Det gäller att hålla huvudet kallt och ibland är det tufft.

Det stora snöovädret 2012 är en av de mer dramatiska händelser som Jimmy Wahlberg, regional operativ ledare i Stockholm, har hanterat.

– Jag blev väckt av att telefonen ringde klockan fyra på morgonen, det var krisläge och jag måste genast åka in till trafikcentralen. Personen i telefonen sa att vad du än gör, ta inte tåget, berättar Jimmy Wahlberg.

När han kom in till jobbet var det kaos. Morgontrafiken skulle strax dra igång. Bilar och bussar stod stilla och tåg fastnade i snön. Hundratusentals resenärer drabbades och många blev strandsatta.

– Det var svettiga och tuffa dygn, men alla jobbade på hårt så att trafiken skulle återgå till det normala så fort som möjligt.

Det är inte bara snöoväder som en operativ ledare kan komma att hantera. Det kan uppstå många andra kriser efter spår och vägar. Skogsbränder som den i Västmanland, då tåg och bilar inte kunde ta sig fram, eller som för en tid sedan då det blev problem med vattenläckage i en tunnel i Norra länken i Stockholm.

– Ventilen som behövde stängas låg under vatten i ett utrymme där det fanns elutrustning. Vattenläckan bara fortsatte. På grund av risken med el vågade vi inte skicka in någon personal. Vi fick kontakta det lokala vattenbolaget för att få vattnet avstängt. Att mitt i natten komma på att det var vattenbolaget vi skulle ringa för att få stopp på vattnet var inte självklart, berättar Jimmy Wahlberg.

karta ny

Karta över trafikstörningar. Foto: Melker Dahlstrand.

Jimmy har det övergripande ansvaret och går in när det gäller stora beslut i hur trafik ska bedrivas. Exempelvis om det blir stopp i trafiken och tåg måste ledas om eller vända.

– Det gäller att hitta de bästa lösningarna som påverkar så få resenärer som möjligt, och samtidigt ge resenären tydlig information. Det kan vara svårt under rusningstrafik och vid stora resedagar som exempelvis julen.

Det vanligaste bekymret efter järnvägarna är enligt Trafikverket så kallade signalfel, vilket är ett samlingsnamn för flera olika tekniska problem som kan uppstå.

– Det kan ibland vara långt att åka till platsen där felet uppstått. Sen gäller det att hitta orsaken. Tekniken är mycket avancerad och det kan vara svårt att laga. Därför är det svårt ibland att lämna prognoser.

Järnvägstrafiken i Stockholm är hårt belastad. Under högtrafik en vardag går det så mycket som 47 tåg i timmen från Stockholms central söderut över Tegelbacken. Det finns inte plats att köra fler tåg. Det innebär att en liten störning kan få stora konsekvenser, säger Jimmy Wahlberg.

– Att det går så många tåg innebär stort slitage på järnvägen och mer tekniskt underhåll. Om något ska lagas måste personal befinna sig på spåret och arbeta säkert. Då kan det inte gå några tåg alls och många resenärer påverkas. En vanlig vardag färdas närmare 300 000 personer enbart med pendeltåg i regionen, så det behövs inte någon större störning för att det ska bli problematiskt och att många människor drabbas.

Läs mer om trafikledning hos Trafikverket

 

Lavinprognoser för svenska fjällen

24 Feb

Lavinprognoser from Fjällsäkerhetsrådet on Vimeo.

Nu är det sportlovstider! I dag handlar Krisinfobloggen därför om laviner och hur du kan ta välgrundade och vettiga beslut innan du ger dig ut på fjället. Gästskribent är Per-Olov Wikberg på Naturvårdsverket.

Laviner är ett naturfenomen som många människor fascineras av, men som också årligen kräver nära 200 människoliv i Europa. Även svenska skidåkare drabbas och under 2000-talet har omkring 30 svenska medborgare omkommit i laviner, de flesta utomlands. Laviner får stor uppmärksamhet i media men de flesta människor har aldrig sett eller själva drabbats av en lavin.

Lavinprognoser för svenska fjällen

Förbättrad information om laviner i Sverige har sedan lång tid efterfrågats av både experter, organisationer och fjällbesökare. I vinter har Naturvårdsverket på regeringens uppdrag påbörjat en etablering av lavinprognoser för svenska fjällen. Klockan 17 varje dag fram till 2 maj publiceras lavinprognoser för tre populära fjällområden: Abisko/Riksgränsen i Norrbottensfjällen, Hemavan i Västerbottensfjällen samt Åre/Bydalen i Jämtlandsfjällen.

Inför nästa vinter är det tänkt att lavinprognoserna ska omfatta fler områden. Ta del av de senaste lavinprognoserna på www.lavinprognoser.se.

Lavinprognoserna gäller för ett större område och berättar om hur lavinfaran kommer att utvecklas de närmaste dagarna. Förutom att ge en siffra på lavinfaran bedömer prognoserna även var i terrängen de farligaste platserna finns och vilken typ av laviner som är det stora problemet för tillfället. Prognoserna ger också råd om hur man kan färdas i lavinterräng utan att utsätta sig för onödiga risker.

Syftet är att hjälpa människor att ta välgrundade och vettiga beslut och undvika onödiga faror. Laviner beskrivs ofta som oberäkneliga och nyckfulla. Det är sant till viss del, eftersom det är svårt att säkert säga exakt var och när det kommer att gå laviner. Däremot kommer laviner nästan aldrig som en total överraskning för dem som följer snötäcket i sitt yrke. Det är oftast möjligt att peka ut var och när faran är som störst.

Så gör Naturvårdsverket lavinprognoser

För att göra lavinprognoserna används olika typer av information som samlas in och analyseras. Lokala lavinexperter runtom i fjällen gör observationsturer för att utvärdera lavinfaran och väderinformation samlas in från automatstationer, prognosmodeller och direkt från SMHI:s meteorologer. Iakttagelser av andra som arbetar yrkesmässigt i lavinterräng och av allmänheten är också värdefulla.

Prognoserna utfärdas från Naturvårdsverkets kontor i Östersund. Där analyserar lavinprognosskribenter den insamlade väder- och snöinformationen från fältet och skriver en daglig  lavinprognos. I prognosen bedöms och beskrivs lavinfaran enligt den 5-gradiga lavinskalan och ger en beskrivning av var på fjället lavinfaran är som störst, vilken typ av laviner som utgör det största problemet för tillfället samt att prognosen ger en rekommendation kring var man kan färdas utan att utsätta sig för stora risker.

Nästa dag utvärderas prognosen och snötäcket igen och bedömningen uppdateras vid behov. Att göra lavinprognoser innebär ett ständigt pågående arbete med analyser och inhämtning av observationer från fältet och är en viktig del i arbetet kring att förebygga lavinolyckor.

Läs mer:

Så skapas en lavinprognos

Hur man läser och förstår en lavinprognos

Hur du väljer att hantera din egen risk i relation till lavininformationen

Allmänt om lavinsäkerhet

Andra prognostjänster i Europa

Norge

Österrike

Schweiz

Frankrike

Kanada

 

Zika – hur rädda bör vi vara för detta uppmärksammade virus?

4 Feb

Få har kunnat undgå att höra talas om zika – det myggburna viruset som skapat krigsrubriker i medierna och som världshälsoorganisationen WHO:s experter på måndagen klassade som ett globalt hot mot folkhälsan. För att få perspektiv på zikaviruset och vad det innebär för oss i Sverige tog Krisinformation.se kontakt med statsepidemiolog Anders Tegnell vid Folkhälsomyndigheten. Han har övergripande ansvar för att leda och samordna smittskyddsarbetet på Folkhälsomyndigheten. Internationellt har statsepidemiologen ansvar för övervakningen av smittsamma sjukdomar.

Anders Tegnell. Foto: Lena Katarina Johansson, Folkhälsomyndigheten
Anders Tegnell. Foto: Lena Katarina Johansson, Folkhälsomyndigheten

Zikaviruset har varit känt sedan 1940-talet – varför får det så stor uppmärksamhet nu?

– Det uppmärksammas nu för att det har börjat spridas till människor som inte tidigare har kommit i kontakt med viruset och som därför saknar immunitet. Därför har spridningen snabbt blivit omfattande. I denna spridning har man upptäckt att viruset inte bara kan orsaka en lindrig febersjukdom med utslag utan också misstänks orsaka fosterskador

Hur kommer det sig att viruset fått så stor spridning i Central- och Sydamerika just nu?

– Myggor som kan sprida zika, och även andra liknande virus, har funnits där länge. När en sådan mygga kommer i kontakt med viruset genom att sticka en infekterad person, kan myggan sedan sprida viruset vidare. Hypotesen är att zikavirus började spridas i samband med fotbolls-VM i Brasilien 2004. Den andra förutsättningen är att alla i dessa områden är mottagliga för sjukdomen, eftersom den är ny. Därför blir många sjuka och då kan många myggor sprida sjukdomen vidare.

Om viruset är ofarligt för de allra flesta – varför är det då klassat som ett globalt hot mot folkhälsan av WHO?

– Det är egentligen inte själva viruset som omfattas av WHO:s bedömning av läget, utan de fosterskador som kopplas samman med zikavirusinfektion. Det är alltså bara för gravida kvinnor, eller snarare deras barn, som viruset betraktas som farligt i nuläget.

Myggor vanliga smittbärare

Det finns många andra allvarliga sjukdomar som förekommer på samma platser som zikaviruset och som sprids med myggor. Hur orolig bör man vara för zikaviruset, sett ur det sammanhanget?

– Man bör alltid ta reda på vilka sjukdomar som kan spridas i områden som man ska resa till, det gäller i synnerhet för gravida. Resemedicinska mottagningar och mödravården kan ge individbaserad information och råd. Personer som inte är gravida behöver inte vara oroliga för just zikavirus, de flesta som smittas får lindriga symtom eller inga symtom alls.

Om man har varit i Thailand, eller på andra turistmål där zikaviruset förekommer, över julledigheten och nu funderar på att skaffa barn – är det något man bör tänka på då med hänsyn till att zika?

– Skadorna, om de nu alls är kopplade till zika, uppkommer bara vid den akuta infektionen och blir man gravid efter att den läkt ut finns ingen risk kvar.

Vet man med säkerhet att det kan skada foster?

– Nej, men det finns mycket som talar för det, även om vi i dag inte kan säga någonting säkert, eller säga hur stor risken för fosterskada i så fall är.

Myggor i Sverige sprider inte zika

Kan myggarter i Sverige sprida zika?

– Nej, de myggor som sprider viruset i Sydamerika finns inte i Sverige. Virussjukdomar sprids normalt bara av vissa för viruset specifika myggarter.

SVA har gått ut med information om att de ska ta fram ett myggövervakningsverktyg på grund av att exotiska myggarter etablerar sig i Europa och sprider sig norrut. Dessa kan bära på sjukdomar vi tidigare varit befriade ifrån. Innebär det att zikaviruset kan komma till Sverige?

– Teoretiskt sett ja, om vi skulle få en etablering av rätt myggart i Sverige. Men klimatgränsen för denna mygga går i dag långt nere vid Medelhavet och snabba förändringar ser vi inte.

Kan viruset komma till Europa? 

– Möjligen till Malta där likande sjukdomar spridits som sprids till samma mygga.

Har du några råd när man reser till zikadrabbade länder, ur ett smittaperspektiv?

– Kvinnor som är eller vill bli gravida bör kontakta hälso- och sjukvården för individuell rådgivning först, och diskutera om resan är lämplig att genomföra. Långärmat och långbyxor skyddar mot myggbett, och myggmedel kan användas där huden är bar.

 

Här hittar du mer information om zika från Folkhälsomyndigheten

Dubbelkolla innan du delar

28 Okt

osteraker_fb

Just nu florerar det många rykten som berör flyktingboenden. Österåkers kommun fick nyligen dementera en förfalskad inbjudan som dök upp på internet. En händelse som belyser vikten av att vara källkritisk.
– Fundera på vem som tjänar på att du delar vidare information som inte är bekräftad, säger Fredrik Konnander som är analytiker på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

I fredags kväll blev flera kommunanställda på Österåkers kommun uppmärksammade på att en förfalskad inbjudan med kommunen som avsändare spreds i en lokal Facebookgrupp. I inbjudan påstods att en dagverksamhet för funktionsnedsatta i kommunen måste flyttas för att göra plats för flyktingar.

– Så fort vi förstod vad som hade hänt tänkte vi att vi genast måste dementera, säger Helena Cronberg, kommunikationschef i Österåkers kommun.

Dementin gick ut samma kväll på kommunens webbsida och på Twitter och Facebook. På Facebook har flera kommenterat inbjudan.

– En del tycker att det är hemskt och undrar varför någon skulle vilja sprida osanningar. Andra vill ha fakta och veta mer om hur många flyktingar som kommer att komma till kommunen och var de ska bo, berättar Helena Cronberg.

Österåkers kommun kunde reagera snabbt för att dämpa ryktesspridningen i det här fallet. Så här säger Helena Cronberg om kommunens strategi för att undvika ryktesspridning:

– Det gäller att bevaka sociala medier kontinuerligt, även på kvällar och helger, och försöka hålla sig à jour med ”snacket på stan”. Vi har funktionen kommunikatör i beredskap som säkerställer att kommunen har beredskap för att dygnet runt kunna informera allmänheten och kommunens medarbetare om allvarliga händelser och kriser.

Fredrik Konnander är analytiker på MSB och har stor kunskap om så kallade påverkanskampanjer. Han håller med Helena Cronberg om att det är mycket viktigt att snabbt bemöta falsk information. Som privatperson kan du också bidra till att felaktiga uppgifter inte sprids genom att vara noggrann med vad du själv delar vidare.

– Det är viktigt att du kontrollerar källan innan du sprider någonting. Fundera på vem som tjänar på att du delar vidare information som inte är bekräftad. Fundera också på hur avsändaren vill förändra dina åsikter och ditt agerande genom det du läser eller ser, säger Fredrik Konnander.

Innan man delar information är det också bra att kolla om den finns på fler ställen. Fakta som bara finns hos en källa bör man vara mycket försiktig med, enligt Fredrik Konnander.

I fallet med Österåkers kommun var det till exempel flera invånare som fattade misstankar när inbjudan inte fanns på kommunens webbplats.

Fredrik Konnander vill också understryka att det är viktigt att söka efter information som inte bara förstärker din åsikt.

– Det finns sällan enkla lösningar på komplexa problem, så den som erbjuder enkla svar bör granskas extra noga, avslutar han.