Tre lärdomar om kriskommunikation

24 feb

peter-andreasson

Foto: Privat

I dag gästas Krisinfobloggen av Peter Andréasson, kommunikatör på Socialstyrelsen sedan 1998. Han betonar att åsikterna i artikeln är helt och hållet hans egna.

Jag har arbetat med kriser och kommunikation kring kriser och allvarliga händelser i nästan hela mitt yrkesliv. Först tio år som journalist, sedan drygt 15 år som statligt anställd med kriskommunikation som ett av mina ansvarsområden.

Jag har bevakat, upplevt och efter bästa förmåga försökt hantera många allvarliga händelser. Som reporter och nyhetschef har jag följt ruggiga olyckor och katastrofer. Som statlig tjänsteman har jag varit med om tsunamin, fågelinfluensan och pandemin. Den senaste tiden har mina arbetsdagar varit fyllda av ebolautbrottet i Västafrika.

Under alla dessa år har jag förstås lärt mig en del. Först:

Tid är en bristvara

Vi kan påverka mycket, men vi kan inte påverka tiden. Den går, vare sig vi vill det eller ej. Tick-tack, tick-tack. Tiden är inte förhandlingsbar. Den låter sig inte skjutas upp eller senareläggas.

Som nyhetsreporter är det en ryggmärgsreaktion att ta reda på så mycket som möjligt, så snabbt som möjligt och sedan direkt berätta det för läsarna, lyssnarna eller tittarna. De senaste årens explosiva utveckling har satt ytterligare fokus på just detta: Allt genast.

Kravet på näst intill omedelbar nyhetsförmedling kommer från olika håll: Vi nyhetskonsumenter förväntar oss direkta svar på frågan om vad som hänt när vi går in på någon av landets nyhetssajter; redaktionsledningar har ambitionen att vara först med nyheter för att styra in mer trafik till webbplatsen.

Den enskilde reportern drivs av sina egna ambitioner om att vara den som avslöjar en nyhet eller tillför nya fakta i en pågående händelse.

I medielogiska sammanhang sammanfattas mycket av denna tidsjakt i begreppet exklusivitetskriteriet; att vara ensam och först är en viktig drivkraft och kan förklara mycket av vad som publiceras, hur det presenteras och framställs.

Det här handlar dock inte bara om journalistik och medielogik. Numera finns det en mängd andra nyhetskällor att ösa ur. Aktörer i sociala medier är snabbt ute när något händer. Det kan röra sig om några få minuter innan vi har den första filmsekvensen ute på nätet.

En stund senare har filmen delats exponentiellt och kommentarer, inlägg och texter exploderar i antal.

Allt detta fokus på tid kan ställas mot ett annat perspektiv: Att det ska vara rätt. Jag hade en gång en chef inom statsförvaltningen som sjöng långsamhetens lov; den goda trögheten som förhindrar att vi på myndigheterna rusar åstad och hoppar på tillfälliga trender och har oss. Bättre långsamt och rätt än fort och fel.

Jag sympatiserar med tankegången och just den chefen råkar vara en av de bästa jag någonsin haft. Det finns en inbyggd konflikt mellan kravet på snabbt agerande och eftertänksamt faktakontrollerande. Men ibland är faktiskt snabbheten viktigare än eftertänksamheten. Och vi kan vara snabba utan att för den skull ha fel.

Är vi för passiva eller för långsamma blir konsekvensen att rykten sprids, osanningar blir ”sanningar” och myter skapas. I värsta fall verifieras allt det här genom att etablerade medier i en andra våg okritiskt återger vad som sägs på sociala medier.

Vi som jobbar med kriskommunikation är förstås medvetna om det här. Det ingår i vår kompetens att känna till förutsättningarna för kommunikation i en akut situation. Det är vår uppgift att i möjligaste mån se till att våra organisationer agerar omedelbart och kraftfullt samt bemöter rykten och osanningar när sådana florerar.

Därmed över till min andra lärdom:

Alla behöver kunna kommunicera

För tio år sedan skrev jag en bok om massmedierelationer. Då var jag ganska optimistisk till myndigheters och organisationers beredskap för att möta ett stort kommunikationsbehov vid allvarliga händelser. Jag tyckte mig se en positiv trend: Att medvetenheten och kunskapen ökade om kommunikationens betydelse och att informationsberedskapen överlag blev allt bättre.

Under senare år har jag sett allt fler tecken på att denna trend har mattats av. Vi är inte framme än. I själva verket är det rätt långt kvar.

En del av förklaringen ligger hos oss kommunikatörer själva. Jag tycker att vi inte är tillräckligt tuffa, att vi inte vågar eller orkar driva på frågor som rör kriskommunikation i våra organisationer. Frågan om varför det är så är intressant, jag har en del teorier, men det får jag återkomma till i något annat sammanhang.

Min poäng är att det inte räcker med att anställa en eller annan kommunikatör och sätta ihop en kriskommunikationsplan. Det är långt ifrån alltid en bra idé att rekrytera en person som ”kan ta media”, en presstalesperson. Eller att kalla in professionella mediekonsulter när det blåser hårt.

Det måste till mera: I grunden handlar det om att hela organisationen, inte minst ledningen, förstår och accepterar att kommunikation i allt högre utsträckning spelar en avgörande roll och att kommunikationen involverar alla medarbetare – i vardagen såväl som i krisen.

Kommunikation i vid bemärkelse har en enorm betydelse i dagens samhälle. Alldeles för stor för att den ”bara” ska vara en sak för oss kommunikatörer. I vår underbara nya värld är alla kommunikatörer. Ni må gilla det eller ej, men det är ett faktum.

Vad betyder det här i praktiken, då? Jo, till exempel att se kriskommunikation som en kärnuppgift vid sidan av andra kärnuppgifter inom krisbranschen (som att rädda liv, släcka bränder, organisera insatser).

Det handlar även om att kommunikationsfrågorna får plats i vardagen och i ”fredstid”, att kommunikationen självklart ska finns med när vi övar krishantering, att det finns en plan som säkerställer en hållbarhet och långsiktighet i kommunikationsarbetet.

Vilket leder till min tredje lärdom:

Kommunikation måste få kosta

Ibland pratar vi som arbetar med välfärdsfrågor om preventionens förbannelse. Förebyggande eller tidiga insatser kostar ofta mycket pengar och ger egentligen inga andra effekter än olika sorters frånvaro: Färre sjukdomsfall, färre missbrukare, minskad brottslighet.

Prevention kan ses som en investering vars vinst först faller ut senare och som kan vara svår att härleda till specifika aktiva insatser. Preventionens resultat låter sig inte alltid mätas i konkreta termer, som kronor och ören eller minskad dödlighet i absoluta tal.

Prevention är med andra ord en jobbig fråga att hantera i en värld som präglas av kortsiktighet och marknadsorienterade budgetlösningar i den offentliga sektorn. Det kan rent politiskt vara näst intill omöjligt att motivera en utgift vars effekt är svår att uppskatta och som inte kan redovisas med ett mätbart resultat.

Kriskommunikation har sin egen förbannelse som i mycket påminner om preventionens. För att kommunikation ska fungera vid en allvarlig händelse, krävs att den fungerar i vardagen. Det håller inte att bygga upp en kommunikationsverksamhet i det akuta läget. Då ska vi jobba med annat; med att kommunicera snabbt, rätt och kompetent. I det läget måste organisationen vara riggad, övad och redo.

Alltså måste de organisationer som inser kriskommunikationens betydelse och som har ambitionen att klara en allvarlig händelse så bra som möjligt, bygga upp en kommunikationsverksamhet som är hållbar och resursanpassad. Och eftersom alla är kommunikatörer i en modern organisation, måste alla kontinuerligt tränas och utvecklas.

Några verkar närmast vara födda som kommunikatörer, men de flesta av oss behöver kämpa lite och lära av folk som kan det här. Fortbildning inom kommunikation är en utmärkt och nödvändig framtidsinvestering för en organisation.

Kriskommunikationens syster heter riskkommunikation. Om kriskommunikation handlar om att agera i ett akut läge, är riskkommunikationens fokus mer på prevention; att skapa strukturer och kanaler för att kommunicera om sådant som kan innebära en risk eller en osäkerhet.

En smart strategi för riskkommunikation leder till bättre förutsättningar för att fixa kommunikationen i en kris. Bra och balanserad riskkommunikation bygger förtroende och just förtroende och trovärdighet har ofta en avgörande betydelse i samband med hanterandet av en allvarlig händelse.

Kommunikation är således – bland mycket annat – prevention och måste helt enkelt få kosta pengar. Det är en helt logisk konsekvens om vi betraktar kommunikation som en av en modern organisations kärnverksamheter.

Att dra ner på kostnader och satsningar för kommunikation är lika dumt som att dra ner på kostnaderna för ”normal” prevention i besparingssyfte: I det långa loppet blir sluträkningen betydligt högre.

Snabb, relevant, faktabaserad och väl utförd kriskommunikation i rätt kanaler kan vara skillnaden mellan en god och en katastrofal hantering av en katastrof.

Många har redan förstått det.  Men långt ifrån alla.

Peter Andréasson
kommunikatör på Socialstyrelsen

Preppa för snö

30 jan

Glöm inte att vintersäkra bilen! Här ser du tips från amerikanska Virginia Department of Emergency Management. Ni hundägare får bonustips!

Det är snö som gäller den här helgen. I alla fall ser det så ut på SMHI:s varningskarta, där ett stråk från Kronoberg till Gävleborg har gulmarkerats. Klass 1-varningar för snöfall är utfärdade på land och till sjöss kan det bli kuling. Snö och blåst är som bekant en kombination som kan få stor påverkan på trafiken. På vissa håll väntas det lokalt komma upp till tre decimeter snö.

Kör försiktigt om du ska ut på vägarna! Och packa gärna bilen med bra-att-ha-saker som de ovan. Dinsäkerhet.se såväl som Trafikverket har tips på vad du bör tänka på om du kör bil på vintern. Som den luriga svarta halkan, den som inte syns men kan uppstå blixtsnabbt när det klarnar upp efter regn eller dimma och när temperaturen ligger strax över noll. Broar, skuggiga skogspartier och vägar längs öppet vatten är särskilt utsatta. Minska farten, ratta varligt och gasa och bromsa mjukt!

Ni som befinner er längst i norr har i många fall redan fått ansenliga mängder snö som gett stora trafikproblem. Trafikverket har därför tagit in extra resurser för att röja både väg och järnväg. Läs mer på deras webbplats.

Vi förstår att ni som gillar att ge er ut i pisterna njuter. Men självklart kan vi inte låta er göra det i fred, nä, vår uppgift är trots allt att skicka med er en och annan pekpinne.

Som det här med lavinrisk. Läs Dinsäkerhet.se:s checklista innan du ger dig ut, så minskar du risken att hamna där. Senast i dag inträffade en så kallad lössnölavin i Storgrova i Kittelfjäll, där en person drogs med. Hen mår lyckligtvis väl, enligt uppgift från Polisen i Västerbottens webbplats. Lavinområdet är cirka hundra meter långt och snödjupet i lavinen som mest omkring en meter djup. Om du ska ut och skida, håll dig uppdaterad på plats och titta gärna på Snörapportens webbplats.

Nåja, det var dagens myndiga uppmaningar från oss. Avslutningsvis vill vi dela med oss av den här prepperkursen som vi hittade igår. Kanske något för dig? Vi vet att många som läser här är lika intresserade som vi av hemberedskap, krislådor och så.

Mest av allt önskar vi er förstås en riktigt trevlig helg!

/Redaktionen

Många fler likes och besök 2014

13 jan

Krisinfo FB

Krisinformation.se fick en och en halv miljon besök 2014. Det är ungefär tre gånger så många som 2013. Något mer än 700.000 besök kom under det mest akuta läget av skogsbranden i Västmanland.

Antalet människor (och organisationer) som följer Krisinformation.ses Facebookflöde ökade med över trehundra procent förra året. Mer än 4000 nya tillkom i december och den 12 januari hade Krisinformation.se 17 300 gillare på Facebook. Antalet följare på Twitter steg under 2014 från 35 700 till 44 800. Nu följer 45 747 personer Krisinformation.se på Twitter.

Att ha stora nätverk i sociala medier är viktigt. Räckvidden för ett inlägg (hur många som kan läsa det) beror delvis på hur många som följer oss och på hur många som väljer att gilla eller dela eller kommentera inlägget. Medan ett inlägg från Krisinfo före sommaren 2014 hade en räckvidd på kanske 3-4000, så är 6-7000 inte ovanligt runt årsskiftet. Krisinformation.se betalar inte för likes.

Krisinformation.se följer regelbundet upp hur många som läser våra nyheter på webbplatsen och i sociala medier. Här kan du se vår månadsstatistik på utvecklingssajten. När vi lanserar den nya webbplatsen på riktigt blir vi ännu mer transparenta.

Håll utkik!

Kommunikation vid långvariga strömavbrott

29 Dec

Vad gör du om din uppkoppling till internet försvinner efter en storm? Hur hittar du information om vad som har hänt om du inte kan ringa de ansvariga och fråga? Under långvariga strömavbrott måste de ansvariga kommunicera med allmänheten via alternativa kanaler.

Krisinformation.se har låtit företaget Markör utföra en undersökning om detta – Rapport – Kunskapsoversikt gallande kriskommunikation utan el telefon och internet. Markör har intervjuat några av aktörerna som haft ansvar under allvarliga höststormar om hur de gjorde för att nå allmänheten när de vanliga kanalerna inte räckte till. Markör intervjuade också några drabbade privatpersoner om deras upplevelser av detta.

Aktörerna ser radion en central, stabil kanal för information om händelser och kriser. Privatpersoner som har exempelvis en batteriradio eller vevradio som fungerar under strömavbrott kan också ta del av ansvariga aktörers information om händelser. Men alla nås inte av radion av olika orsaker. Allt fler lyssnar på radio via internet. Andra kanske inte känner till att P4 är beredskapskanalen som man ska lyssna på vid kris. Radion når inte heller personer som inte förstår de språk som lokalradion sänder på eller de som inte kan ta till sig informationen av andra skäl. Radion kan också gå ner tillfälligt.

Kommuner, länsstyrelser, räddningstjänster och exempelvis elbolag arbetar därför även på andra sätt för att få ut information när långvariga strömavbrott inträffar. De sätter upp informationscentra, kontaktpunkter. De engagerar frivilliga, skickar ut informationsbussar och genomför dörrknackning, arbetar speciellt med att hjälpa utsatta som äldre och sjuka, för att nämna ett fåtal. De här arbetssätten ser ut att fungera bra, men de kan troligen också utvecklas. För att det ska kunna ske krävs en dialog och samarbete mellan aktörer med ansvar för kriskommunikation.

Krisinformation.se får många frågor om hur man får information när internet inte fungerar. Många undrar också hur man som privatperson kan förbereda sig för händelser och kriser. De som intervjuats i undersökningen ser som sitt eget ansvar att söka upp information om vad som har hänt och de som har varit med om en händelse väljer ofta att förbereda sig inför liknande situationer i framtiden. Vi tolkar det här som önskemål från allmänheten om förebyggande kriskommunikation från ansvariga aktörer. En god start skulle kunna vara att i förväg berätta var någonstans i kommunen värmestugor eller informationscentra kan sättas upp vid en händelse.

Krisinformation.se hoppas på en fortsatt diskussion om kommunikation med allmänheten under långvariga strömavbrott och bidrar gärna med våra erfarenheter.

Ge oss gärna synpunkter på det här problemområdet eller dela med dig av dina egna erfarenheter.

Rapport – Kunskapsoversikt gallande kriskommunikation utan el telefon och internet

Trafik, blod och levande ljus – tips i juletid

19 Dec

Nu börjar snart en av årets största trafikhelger. Kör du bil vill vi påminna om att tät trafik, mörkerkörning och vinterväglag kan kräva lite extra uppmärksamhet. Se till att du har gott om tid för din resa så att du kan stanna till och ta pauser om du ska köra en längre sträcka. På Dinsäkerhet.se hittar du en checklista på vad mer du bör tänka på för en trygg bilfärd. Naturligtvis ska du inte surfa inte på mobilen medan du kör!

Trafikverket har bra råd om vintertrafik – och inte bara för dig som bilist utan även för dig som till exempel färdas med cykel eller tåg. Trafikverket har även kartor som du kan använda när du planerar din resa i helgerna. Du kan också läsa mer om transportstörningar på Krisinformation.se. Här hittar du aktuellt trafikläge.

Vintermörker och juletid betyder ofta levande ljus. Mysigt! Men glöm inte bort att släcka dem. Känner du dig osäker på hur du bäst hanterar dina levande ljus är den här checklistan kanske något för dig.

Är du blodgivare? Passa på att ge blod nu så att sjukvården hart ett gott lager inför helgerna. Blodet behövas i samband med olyckor men även vid förlossningar och operationer. Att ge blod är en god gärning som räddar liv. Vill du veta mer så kan du läsa redaktionens frågor till en undersköterska på en blodcentral eller titta in på geblod.nu.

Det har varit en tämligen lugn vecka för vår del. Stormen Alexander som drog in över södra Sverige förra veckan tog en sydligare bana än vad meterologerna först räknat med. Hos SMHI kan du läsa mer om hur stormen utvecklade sig.

Nu sänker sig jullugnet och vi på redaktionen ser fram emot julledigheterna. Men trots storhelger har vi beredskap dygnet runt. Just i år är det väldigt lätt att minnas varför det är så. På annandagen 2004 miste 250 000 människor livet i flodvågskatastrofen i Sydostasien, 543 av dessa var svenskar.

Tioårsdagen uppmärksammas på flera sätt runt om i samhället. Här kan du läsa mer om hur samhällets krisberedskap har utvecklats sedan tsunamin. Om du vill höra hur överlevare med egna ord berätta om katastrofen och myndigheternas arbete kan vi rekommendera del tre i podcastserien ”Om krisen kommer” av Dinsäkerhet.se.

God jul och gott nytt år på er alla!

/Redaktionen

Att kissa och bajsa när vattnet försvinner

9 Dec

toa

Foto: Redaktionen, Krisinformation.se

När vi pratar krisberedskap handlar det ofta om vad du ska äta och dricka, hur du får värme och var du kan få information. Men kroppen behöver ju inte bara matas med energi – den vill göra sig av med det den inte behöver också.

Så, hur gör du för att kissa och bajsa när vattnet är borta? Vi frågade Dinsäkerhet.se. Här får du deras bästa toalettips i kris:

Så länge vattnet rinner:

Vid en kris kan vattenförsörjningen påverkas eftersom vattenverket och pumparna behöver el för att fungera. Men precis i början av till exempel ett strömavbrott kommer vattnet oftast som vanligt ur kranen. Så passa på att fylla upp några stora kärl medan det går. Förr fanns en tydlig instruktion via skriften Om kriget kommer om att tappa upp vatten i badkaret. Den idén är fortfarande användbar. Om du har bunkrat vatten kan du inledningsvis använda toaletten även om det blir ett vattenavbrott – spola i toaletten med hjälp av en liten hink vatten som du häller i direkt. Men kolla med din kommun vad som gäller, för säkerhets skull.

När du har inte har något vatten alls:

En utmaning! Nu behöver du vara uppfinningsrik. Samtidigt måste hygienen vara på topp. En kraftig plastpåse i toalettstolen kan användas som ”torrdass”. Knyt igen påsen efter toalettbesöket. Du kan bygga en toalett med till exempel en hink och kattsand. Det finns också påsliknande engångs-/papperstoaletter.

Smuts är grogrund för smitta och sjukdomar, speciellt om vattenavbrottet varar ett tag. Håll rent och vädra ofta och hastigt, även om bostaden är kall på grund av strömavbott. Även vid brist på vatten bör du tvätta ansiktet, händerna, underlivet, fötterna och armhålorna varje dag. Tvål och vatten är bäst, men behöver du hushålla med vattnet är tvättlapp och våtservetter ett bra alternativ. Har du blöjbarn eller äldre personer att ta hand om, kräver detta en hel del extra arbete om du inte har tillgång till vatten. Det samma gäller menstruation och skydd vid det. Tänk gärna igenom ett sådant scenario redan i dag för att vara förberedd.

Det är inte första gången något sådant här händer, så det finns rutiner. Kommunen kan efterhand placera ut nödtoaletter av typen BajaMaja. Kommunen kommer också att berätta ifall det sker förändringar i sophanteringsrutinerna till följd av vattenavbrottet.

Så får du tag i vatten:

Kommunen har ansvar för sina invånare både i vardag och kris och ska därför se till att det finns vatten. Kommunen har också i uppgift att berätta var detta vatten finns, sedan behöver du själv hämta det. Du behöver ha med dig egna, rena dunkar, hinkar etcetera, se ovan.  Oftast går det till så att kommunen ställer upp vattentankbilar vid exempelvis centrum, bibliotek och skolor. Vattnet kommer till exempel från någon av de platser som inhyser Sveriges nationella nödvattenlager.

Bra saker att ha hemma (underskatta inte mängden):

  • Vattendunkar, gärna med skruvlock och tappkran
  • Hinkar med lock
  • Våtservetter/babyservetter/tvättlappar
  • Plastpåsar
  • Kraftiga soppåsar/säckar
  • Plasthandskar
  • Sårtvätt, förbandslåda
  • Menstruationsskydd

Fler tips:

  • Bensinstationer har ofta stort utbud av hinkar och andra kärl
  • Butiker för båttillbehör kan vara en idé att titta i om man letar efter en enkel torrtoalett

Mer om förvaring av mat och vatten hittar du om du klickar här eller här.

Här finns film och podcast om krisberedskap.

PS: I en kris ska du lyssna på Sveriges Radio P4 (på din batteridrivna radio, solcellsradio, bilradio eller vevradio!). Om du har internet, titta på kommunens webbplats och Krisinformation.se för att få veta mer. Eller ring 113 13 om det är en stor olycka eller kris som har inträffat. Men glöm inte att göra som vi människor har gjort i alla tider, knacka på hos varandra, prata och hjälps åt!

Redaktionens extratips: Tänk på att toalettens tank innehåller flera liter rent vatten! Det kan du använda om du behöver.

Har du något tips som du vill dela med dig av?

Snökanoner, fågelinfluensa – och ett himla hallå om krislådan

21 Nov

Snokanon storHej på er!

Vilket hallå det blev efter förra veckans fredagsblogg, hörrni! Dagens Nyheter skrev om krislådan och ni lät oss fullkomligen bada i tips på bra grejer att ha hemma. Ni verkar intresserade av det här med hemberedskap – det gillar vi! Också kul att själva begreppet krislåda fick spridning. I kommentarsfältet får vi lära oss att uttrycket kommer från webbsidan HesaFredrik.nu. Där kan du öva på att packa din låda!

Den här veckan har vi ägnat oss åt fågelinfluensa. Som ni säkert redan vet höjde Jordbruksverket skyddsnivån mot sjukdomen från klass 1 till klass 2 i tisdags. Det betyder att alla fjäderfän, läs: fåglar, ska hållas inomhus. Skyddsnivån höjde man på grund av smittoutbrott i Tyskland och Nederländerna. Har du egna höns, brevduvor (!) eller andra fåglar, eller bara är allmänt nyfiken, kan du läsa myndigheternas FAQ om det hela här.

Du som läser det här ska inte oroa dig för att du kommer att få fågelinfluensa nu. Den sjukdomstyp som har upptäckts i Tyskland och Nederländerna, A(H5N8) är inte den samma som smittat människor tidigare. Till exempel under ett pågående utbrott i Egypten just nu. Den influensatypen heter istället A(H5N1). Nä, namnen är inte helt lätta att hålla isär, men allt du behöver veta är att den nya typen aldrig har smittat en människa.

Det här är också ett av skälen till att vi skriver om influensan, trots att den inte är någon akut kris i Sverige: att vi ser en risk att de två olika typerna blandas ihop och att det leder till onödig oro. Vi understryker därför att den ökade skyddsnivån inte innebär någon ny fara för dig.

På tal om smittor har rapporteringen kring ebola minskat den senaste månaden. Kampen mot sjukdomen pågår fortfarande i Västafrika där bland annat Sverige bidrar ekonomiskt, med personal och materiel.

På hemmaplan är risken för ett ebolautbrott fortfarande låg men om vi skulle få ett misstänkt fall av ebola är beredskapen inom hälso- och sjukvården god, det visar en inventering från Socialstyrelsen. Drygt 2 400 personer i olika delar av hälso- och sjukvården har övat praktiskt med personlig skyddsutrustning. Dessutom finns det 300 vårdplatser i landet där man initialt kan isolera personer som kan vara smittade.

Även om risken för ebola är låg i Sverige är det här också ett bra tillfälle för alla inblandade myndigheter att åter se över handlingsplaner och olja upp kontaktvägar. Det här gör samhället inte bara mer redo för att kunna hantera ebola utan även andra sjukdomar – eller andra händelser. Krisberedskap handlar i mångt och mycket att vara beredd på det oväntade. Här kan du läsa mer om hur en kris hanteras i Sverige.

I Sverige är vintervädret just nu stabilt (och på de flesta håll rätt obefintligt). Det snöar på sina håll i Norrland, men läget är lugnt. Verkar som att Buffalo i New York, USA, har fått allt. Kolla FEMA:s flöden för uppdaterad info. Ovädret i Buffalo beror på att sjöarna där fortfarande är varma, samtidigt som det har kommit in arktisk kyla och massor av snö på väldigt kort tid. Eftersom det både är kalla och varma luftmassor samtidigt har det åskat (!) och flera snökanoner har uppstått. Det här kallar amerikanarna för thunder snow. Det händer att vi får snökanoner här i Sverige också och fenomenet är verkligen intressant. Läs gärna mer om det här!

En lugn och skön helg önskar vi dig!

/Redaktionen för Krisinformation.se

Lugn helg? Packa din krislåda!

14 Nov

hemberedskap400x329Foto: Anna Agarwal

Det är förstås några dagar kvar av vecka 46 så dumt vore att ropa hej för tidigt. Men i skrivande stund är det en vecka utan större svenska samhällskriser. Sådana veckor väntar vi. Rullar tummarna. Slösurfar. Fikar.

Nä, så klart inte. Även om vår huvuduppgift är att skriva om kriser och samhällsstörningar håller vi oss förstås sysselsatta också i deras frånvaro. Just nu är vårt huvudfokus nya Krisinformation.se som lanseras efter nyår. Utvecklingen av sajten ligger öppen för påseende, klicka här för att se hur långt vi har kommit hittills.

Sajten har några tydliga ledord: responsiv, öppen, flexibel och givetvis användarvänlig. Den ska funka lika bra i alla typer av prylar, vare sig du väljer att läsa i telefonen, på läsplatta eller i dator. Det ska också gå snabbt att se vilka händelser som är absolut viktigast att följa just nu. Som sagt, gå gärna in och titta och kom med synpunkter (du kan till exempel skriva dina synpunkter i en kommentar på det här blogginlägget, eller mejla oss på redaktionen(a)krisinformation.se)! Det är ni som ska använda sajten, alltså är det ni som ska tycka att den funkar.

Under veckan som gick hängde vi också i Knivsta, där länsstyrelsen i Uppsala höll en heldag om kriskommunikation. Länsstyrelsen i Västmanland var där och påminde om hur det var att jobba med information under skogsbranden som fortfarande pyr på sina håll i länet. Är du kollega i krisbranschen vet du kanske att en heldagskonferens i ämnet hålls den 24 november. Vi kommer att vara där.

En av de klurigaste grejerna med att kommunicera i kris är att det är svårt att på ett bräde nå alla som behöver informationen. Några lyssnar på radio, andra kollar Facebook och ytterligare några vill helst få informationen personligen, genom att någon ringer eller kommer hem till dem. Vi på Krisinformation.se jobbar bara med webben i dag och använder sociala medier och vår sajt till att prata med er. Just nu håller vi på med en studie om hur vi får ut information under ett elavbrott. För hur blir det när datorn slocknar och mobilens batterier laddas ur? Hur får vi information? Hur gör du?

Inför helgen har vi inget särskilt att skicka med er. Inga vädervarningar, ingen snö, inga uppmaningar om att lämna bilen hemma. Men! Låt dig inte luras. Förr eller senare får du skäl att vara beredd så varför inte förbereda dig en lugn helg som den här? Själva tänker vi lägga en kvart på att se över våra krislådor.

Tips på grejer att stoppa ner:

  • Mat som klarar rumstemperatur (ris, bulgur, nötter, konserver, choklad etc)
  • Filtar
  • Fotogenlampa, stearinljus, tändstickor
  • Batterier
  • Telefonlista med viktiga nummer (bra när mobilen med kontaktlistan dör)
  • Vevradio
  • Vevladdare till mobilen
  • Kontanter

Våra smarta kompisar på Dinsäkerhet.se brukar föreslå att man tar fram sin krislåda och provar den varje gång utomhuslarmet (Hesa Fredrik) testas. Första måndagen i mars, juni, september och december alltså. I filmen nedan får du fler smarta tips!

Skön helg så länge önskar vi!

En het och händelserik sommar

24 sep

Sommar och semestertider brukar innebära att vi på redaktionen kan komma i kapp lite med sådant vi inte riktigt hinner med annars; vinterns all mejl ska sorteras, faktasidor ska uppdateras, brutna länkar fixas, skrivbordet städas, ja ni fattar. Vi hade skapat en lång ”att göra”-lista att ta tag i när sommartorkan skulle infinna sig. Det var dock en helt annan torka som dök upp.

Det varma vädret gjorde att det blev väldigt torrt i skog och mark och brandrisken ökade. På många håll utfärdades eldningsförbud. I juli utfärdade SMHI för första gången någonsin en varning för mycket höga temperaturer. Men varför varna för värme? Det är väl bara skönt efter en lång mörk vinter? Jo, varningarna utfärdas eftersom långvarigt höga temperaturer kan leda till försämrat hälsotillstånd och ökad dödlighet bland äldre och sjuka personer. Intresset hos allmänheten kring värmevarningarna visade sig vara väldigt stort och vi på redaktionen jobbade på intensivt i hettan.

Intensivt fick vi även jobba när den norska polisen höjde sin beredskap efter att de mottagit information om ett förhöjt terrorhot i Norge. De hade blivit varnade om att någon planerade att genomföra en terrorhandling i Europa, och att Norge hade nämnts i sammanhanget. Polisen i Norge återgick till normal beredskap 31 juli. Efter den extrema värmen kom som väntat kraftig åska och skyfall in över landet. Åskovädren ställde till med problem på flera håll. När störtskurar drog in över Stockholm orsakade det översvämningar i gallerior, på järnvägsstationer och gator och pendeltågstrafiken fick ställas in.

Samtidigt som vi hanterade händelserna i Sverige, tittade vi på spridningen av Ebola i Västafrika. Vi tog bland annat fram frågor och svar tillsammans med ansvariga myndigheter för att förbereda oss på frågor från en orolig allmänhet om epidemin skulle fortsätta spridas. Nu vet vi att det behövdes.

I början av augusti kom så den stora prövningen då skogsbranden i Västmanland bröt ut. En brand som skulle visa sig bli den största i modern tid. När branden spred sig var informationsbehovet enormt. Redaktionen prövades ordentligt när vi i det akuta skedet fick jobba dygnet runt i flera dagar. Förutom att informera allmänheten stöttade vi länsstyrelsen i Västmanland både med reservsida på Krisinformation.se, men också med personal på plats i Ramnäs. Aldrig tidigare har så många besökt Krisinformation.se som under den här perioden.

När skogsbranden hade lugnat ner sig, inträffade nästa stora händelse, eld byttes mot vatten och kraftigt regn orsakade översvämningar och trafikstörningar på flera platser i Värmland, Västra Götaland och Halland. Flera kommuner fick stora problem med översvämmade byggnader och vägar.

Nu hoppas vi på en lite lugnare period, men en mullrande vulkan på Island och en ökad spridning av ebola kan snabbt förändra läget. Det är hög tid att sätta tänderna i ”att göra”-listan från i somras.

Trevlig höst!

MSB:s brandingenjör: ”Väldigt torrt i markerna på många håll”

10 aug

Krisinfobloggen gästas idag av Erik Egardt, brandingenjör på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som berättar om insatsen och om risken för ytterligare bränder.

Just nu rasar den största skogsbranden i Sverige i modern tid i skogarna i Västmanland. Väldigt mycket personal används i brandbekämpningen vilka tas från Räddningstjänster och andra samhällsviktiga organisationer i hela Sverige. Vi behöver arbeta för att minska risken för flera stora skogsbränder samtidigt. Då skulle vi tvingas prioritera mellan dessa vart resurser ska tilldelas. Många har arbetat långa arbetspass väldigt länge nu och behöver få vila och återhämta sig. Lagkrav på arbetstid och krav på veckovila finns och ska tillgodoses.

Det är inte bara i Västmanland som det råder risk för skogsbränder. Det är på många håll i landet väldigt torrt i markerna, även om skogsbrandrisken i Sverige sjunkit den senaste tiden. Detta kan ske utan att fuktigheten nere i marken alltid hunnit öka och risken är därför stor att en grillbrasa eller en engångsgrill orsakar risk för brand i rötter, torv och liknande i marken.

Var försiktig med öppen eld

MSB vädjar därför till alla som rör sig i skog och mark att vara försiktiga med öppen eld och vara särskilt aktsamma vid arbete med markberedning i skogsbruket den närmaste tiden. Kontrollera vilken skogsbrandrisk som råder hos DinSäkerhet.se och om särskilt eldningsförbud utfärdats. Information om eldningsförbud brukar finnas på länsstyrelsernas och kommunernas webbplatser och även i Sveriges Radios lokala sändningar.

Erik Egardt

 

Erik Egardt, brandingenjör på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Enheten för brandskydd och brandfarlig vara.