Tema krisberedskap: Vem behöver dig när vardagen vänds upp och ner?

5 Okt

Foto: China Photo Press/TT.

Den som har förberett sig på samhällskriser har större möjlighet att hjälpa andra när en kris inträffar. Christina Andersson på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap berättar om MSB:s och kommuners arbete för att höja medvetenheten om kriser.

Vi lever i en orolig tid, både utifrån den säkerhetspolitiska situationen men också utifrån konsekvenserna av ett förändrat klimat. Det gör att intresset ökar för hur vi kan klara oss i ett läge då samhället inte fungerar som vi är vana vid, när det råder brist på både mat och vatten, då kanske elektriciteten är utslagen liksom internet och telefoni. Både privatpersoner, politiker och de som jobbar med krisberedskap har frågan högt på agendan.

Många frågar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, vilka rekommendationer som finns vad gäller bunkring av livsmedel eller dricksvatten.

Efter vars och ens förmåga

Det finns en grundprincip i vårt samhälle och den innebär att alla människor har ett ansvar för sitt eget liv och sin egendom. Den principen gäller även då samhället inte fungerar som vi är vana vid.

MSB:s inriktning är att alla som kan ska klara försörjningen av mat, vatten, värme och information i minst tre dygn – minst 72 timmar – vid en samhällskris. Det kallas ofta 72-timmarsbudskapet. Samhällets resurser kommer inte att räcka till alla samtidigt utan måste först gå till de mest utsatta och hårdast drabbade. Andra kommer att få klara sig själva en tid. Hur länge går inte att säga, det beror bland annat på krisens omfattning.

Tre dygn är ett minimum

Tre dygn är ett minimum. Många har säkert redan den möjligheten, även om de personliga kraven måste sänkas. Självklart ökar möjligheten att klara en besvärlig vardag med nivån på den egna hemberedskapen. Och framför allt – ju högre den egna beredskapen är desto större blir möjligheten att hjälpa andra som inte har samma förutsättningar.

Poängen med 72-timmarsbudskapet är främst att få var och en att reflektera. Hur skulle just jag och mina anhöriga klara en situation då samhällets normala service och tjänster inte fungerar? Reflektion (riskmedvetenhet) är första steget till handling.

Krisberedskapsvecka ska ge reflektion

Många kommuner har hört av sig till MSB för att de vill ha råd och stöd när de ska kommunicera om människors krisberedskap. Vad ska vi säga? Vilka rekommendationer gäller egentligen och hur säger vi det? Därför satsar MSB nu på en årlig krisberedskapsvecka med start 2017. Nästa år infaller den vecka 19, 8-14 maj.

Syftet med krisberedskapsveckan är att kommunerna, som står närmast medborgarna och har ett stort informationsansvar, ska genomföra olika aktiviteter för att uppmärksamma invånarna på lokala hot och risker och hur de kan förbereda sig om något skulle hända. Fokus ska ligga på händelser som innebär svåra störningar i samhället. Hur drabbar ett omfattande elavbrott just vår kommun och hur påverkar det alla som bor här? Eller; hur ser evakueringsplanen ut vid ett dammbrott och vad gäller för de som kan drabbas? Riskmedvetna samhällsmedborgare stärker vår samlade krisberedskapsförmåga, oavsett hotbild.

Vi behöver alla förbereda oss för att tillsammans kunna möta hoten och klara Sverige ur framtida samhällskriser. Den viktigaste tillgången är andra människor och viljan att hjälpa varandra. Vem behöver dig?

Text: Christina Andersson, MSB.

STOCKHOLM 161003 Christina Andersson, MSB. Foto: Sören Andersson COPYRIGHT SÖREN ANDERSSON/2SEE AB
Christina Andersson, MSB.
Foto: Sören Andersson.

Mer om krisberedskap

MSB.se om krisberedskapsveckan

Krisinformation.se Om krisen kommer

DinSäkerhet.se om krisberedskap

Tema krisberedskap: Så arbetar kommuner med trygghetspunkter

20 Sep

Hanna Mehaj Fotograf Anette Stendahl

Hanna Mehaj, beredskaps- och säkerhetssamordnare i Eksjö kommun. Foto: Anette Stendahl.

Trygghetspunkter är något som en del kommuner inrättar vid störningar och kriser. Krisinfobloggen har intervjuat Hanna Mehaj, Beredskaps- och säkerhetssamordnare på räddningstjänsten i Eksjö kommun om vilket stöd invånare i Eksjö kan få på trygghetspunkterna.

Efter stormarna Gudrun och Per diskuterade man i Eksjö kommun om de värmestugor som kommunen satte upp bara skulle vara värmestugor. I vissa händelser finns behov av annat stöd än under stormar och strömavbrott, som tillgång till information, mat, värme och övernattning.

Därför beslutade man att inrätta vad man kallar trygghetspunkter. Dessa ska ge invånare och de som vistas i kommunen rätt stöd under samhällskriser. Därför finns olika planer för varje trygghetspunkt i Eksjö kommun, berättar Hanna Mehaj.

– En är inrättad i ett äldreboende och där är inriktningen på de äldres behov, oavsett om de bor på äldreboendet eller inte.

Alla som behöver det kan ta del av reservkraft, information och dricksvatten på äldreboendet, men övernattningen är anpassad efter de äldres behov. En annan av kommunens trygghetspunkter finns i en idrottshall där 240 personer får plats för övernattning, bland annat barnfamiljer.

Beslut att aktivera

Beslutet att aktivera en eller flera trygghetspunkter tas när kommunens krisledningsgrupp tillträder under en händelse. Sedan informeras allmänheten via SR P4 Jönköping, informationsnumret 113 13, och via kommunens webbplats och Facebookkonto.

– Vi kommunicerar detta till allmänheten i förväg så att de vet vart de ska ta sig om något allvarligt inträffar. Informationen går ut via kommunens webbplats, i sociala medier och i en trycksak till hushållen.

Stort intresse för Eksjös arbete

Många krisberedskapssamordnare i andra kommuner har hört av sig till Hanna. De vill veta mer om arbetet med trygghetspunkter och vad man bör tänka på.

– Är det drivmedel som behövs, eller livsmedel?

Det räcker inte bara med att inrätta trygghetspunkter, betonar Hanna.

– Är det drivmedel som behövs, eller livsmedel? Man måste säkerställa att reservkraften kan kopplas in av behörig installatör när det behövs. Det måste finnas personal eller frivilliga som bemannar trygghetspunkten om något inträffar. Man kanske måste teckna avtal med livsmedelsleverantörer och transportfirmor för att kunna garantera att hela kedjan av krishanteringen som rör en trygghetspunkt fungerar, säger Hanna Mehaj. 

Länkar

Trygghetspunkter i andra kommuner

På trygghetspunkter kan man få information, värme, dricksvatten, lättare förtäring eller övernattning. På vissa finns nödtelefon så att man kan nå 112 vid telestörningar. Trygghetspunkter kan inrättas i äldreboenden, skolor eller församlingshem som har tillgång till reservkraft, telefoni, hygienutrymmen, kök och andra nödvändigheter. Trygghetspunkter bemannas ofta av frivilliga och kommunens personal.

Är du intresserad av att veta mer om trygghetspunkter? Nedan finns länkar till några av de kommuner som använder trygghetspunkter. Tipsa oss gärna om hur just din kommun arbetar med stöd till invånarna före eller under kriser.

Regnet medför problem med dricksvattnet

29 Aug

 

Den senaste veckan har Krisinformation.se rapporterat om flera kommuner som har problem med bakterier i dricksvattnet. Invånarna har uppmanats att koka vattnet innan det används till mat och dryck. Redaktionen har fått många frågor om varför många kommuner drabbats just nu. Vi har pratat med statsinspektör Christer Johansson på Livsmedelsverket. Han berättar att det är rätt vanligt med problem i dricksvattenförsörjningen, särskilt i samband med kraftig nederbörd.

– Det händer i genomsnitt varje till varannan vecka brukar vi säga. Så det är ganska ofta som kommunerna utfärdar kokningsrekommendationer.

Vad beror det på att flera kommuner i landet har bakterier i dricksvattnet just nu?

– De kokningsrekommendationer vi nu har hört talas om har flera olika orsaker. Det är dock inte ovanligt med problem med bakterier i dricksvattnet på sensommaren och hösten varje år. Det beror oftast på kraftiga regnfall, framför allt efter längre torrperioder, då regnvatten tränger in i dricksvattensystemet. Reningen i vattenverken kan också vara underdimensionerad och fungerar då inte optimalt när det regnar kraftigt. Ett annat problem kan vara att reservoarer och vattentorn är otäta och att avföring från fåglar sköljs ner från taket på vattentornen in i dricksvattnet. Ytterligare en orsak till dålig dricksvattenkvalitet kan vara bristande rutiner vid läcklagning eller nyanläggning av dricksvattenledningar.

– Vad vi har sett är det olika orsaker till kokningsrekommendationerna, men ett samband för flera av dem är regnet. Nederbörd är ofta den gemensamma nämnaren, inget annat.

Kan det finnas något samband mellan de olika problemen?

– Vad vi har sett är det olika orsaker till kokningsrekommendationerna, men ett samband för flera av dem är regnet. Nederbörd är ofta den gemensamma nämnaren, inget annat.

Hur förbereder man sig bäst som privatperson för dricksvattenproblem?

– Lyssna på vad kommunen går ut med för information och följ deras rekommendationer. Ibland ställer kommunen ut tankar där du kan hämta dricksvatten om du inte vill koka. Du kan även köpa flaskvatten.

Hur mycket vatten bör man då ha hemma?

– Man brukar säga att det behövs två liter per person och dygn. För att vara säker på att vattnet håller sig fräscht rekommenderar vi att du byter ut det en gång i veckan.

Finns det något man kan göra för att minska dricksvattenproblemen?

– Vi anser att kommunerna måste öka underhållet av dricksvattenanläggningarna, inklusive ledningsnät och reservoarer. På en del ställen behöver takten att byta ut vattenledningsnätet också öka. Nätet är gammalt på många håll i landet och underhållet för dåligt.

MSB har också tittat på problemen med dricksvatten i Sverige. De uppger i sin nationella risk- och förmågebedömning för 2016 att vatten och avloppssystemen i många kommuner är gammal och att upprustning inte alltid har skett och att detta är ett växande problem. Läs mer här.

Mer information om dricksvatten:

Krisinformation.se om dricksvattenförsörjning
Krisinformation.se om smitta via livsmedel och vatten
Livsmedelsverket om krisberedskap vid dricksvattenförsörjning
Livsmedelsverkets råd när vattnet ska kokas
Livsmedelsverket om hur man förvarar dricksvatten i dunk.

När naturen måste brinna

4 Jul

IMG_0266_1
Många djur- och växtarter behöver bränder för att kunna överleva. För att bevara den biologiska mångfalden genomför länsstyrelser, kommuner och skogsbolag kontrollerade naturvårdsbränningar.
Johan Rova, förvaltare av naturreservat, Länsstyrelsen i Jönköping, berättar om säkerhetsarbetet vid naturvårdsbränning. 

Hur avgör man när det går att bränna?
Det är en balansgång. I ena änden ska vi se till att få till eld. I andra änden kan det vara så torrt i ytskiktet att minsta gnista kan få mossan att tända. När det är varmt och torrt finns det alltid en risk att branden sprider sig explosionsartat.

Varför kan man inte bränna när det är ganska fuktigt?

Bränningen sker för att hjälpa djur- och växtarter som har anpassat sig till när det brinner i naturen, när det är torrt och varmt och blixten slår ner. I naturreservaten försöker vi efterlikna de naturliga förhållandena, alltså är den ideala tiden mitt i sommaren när det är som farligast att elda. Ofta råder eldningsförbud då och det gäller även naturvårdsbränningar, så vissa somrar kan det vara svårt att hitta dagar då det verkligen går att bränna.

Hur ser säkerhetsrutinerna ut vid naturvårdsbränning?
Innan vi tar fram tändstickorna måste vattnet vara på plats. Vi har vattenslang dragen runt hela naturvårdsbränningen. Större sjöar eller vägar kan utgöra gränser för bränningsområdet. Området utanför vattnas innan. Inför varje bränning gör vi en bränningsplan och stämmer av med räddningstjänsten så att de vet vilket område det gäller, hur vi avgränsar, vilka som ska kontaktas, till exempel grannar, turistbyrån och så vidare. Strax innan bränning informerar räddningschefen SOS Alarm så att alla larmcentraler kan se var naturvårdsbränning pågår.

”Vi behöver också en tydlig vind.”

Hur går det till när ni bränner?
Om det blåser från väst till öst börjar vi i den östra delen av där vi ska bränna. Vi går ett par meter in i området och låter det brinna med vinden ut mot östra gränsen. Efter att det brunnit ut, går vi ytterligare några meter in i området och tänder ett nytt eldband där, som får brinna mot där det redan brunnit. Så fortsätter vi sedan, en remsa i taget, mot vinden. Därför behöver vi också en tydlig vind. Det får inte blåsa för mycket, eller för lite, för då kan elden sprida sig okontrollerat. Mellan en och fem meter per sekund är ofta lagom.

Hur informerar ni allmänheten?
Framför allt går meddelande ut via lokalradions trafikinformation. Länsstyrelsen publicerar information på sin webbplats och ofta i sociala medier som Facebook och Twitter. Det finns för det mesta information också på naturreservatets anslagstavlor och andra informationsskyltar i området.

”som att sticka ner foten i en sjö av glödande barr.”

Vad ska man tänka på som privatperson vid naturvårdsbränning?
Träd som har brunnit av vid basen eller i rötterna kan falla ljudlöst vid minsta vindpust. Risken för fallande träd varar ofta ända till höststormarna så man ska vara väldigt försiktig efter en brand. Det andra är glödande myrstackar. Nedanför stacken finns myrornas gångar och där kan det glöda ett par dagar efter en bränning. Att trampa i en glödande myrstack är som att sticka ner foten till knäet i en sjö av glödande barr.
Några arter som gynnas av bränder:

  • Den sotsvarta praktbaggen känner av värme från en skogsbrand med ett organ på magen för att hitta en plats att slå sig ner på.
  • Rökdansflugan svärmar i rök vid eld i myrstackar.
  • Växter som brandnäva och svedjenäva har frön som kan ligga länge i jorden och vakna av värmen från en skogsbrand. De börjar gro när blåbärsris och mossa har brunnit bort.
  • Hackspettar bosätter sig i tidigare brandhärjad skog eftersom det blir extra gott om vedinsekter i de brända träden.

Läs mer om naturvårdsbränning på Lifetaiga.se

Lågt grundvatten i sydöstra Sverige

28 Jun

Sprucken jord och lera efter långvarig torka. Foto:Trons/Scanpix

Grundvattennivåerna är ovanligt låga just nu på flera håll i sydöstra Sverige. På Öland och Gotland talas det om vattenbrist. Med anledning av detta gästas Krisinfobloggen i dag av Bo Thunholm som är hydrogeolog på Sveriges geologiska undersökning, SGU.

I de stora grundvattenmagasinen* på Öland, Gotland och Götalands östkust, som är viktiga för den kommunala vattenförsörjningen, är nivåerna extremt låga just nu och förväntas sjunka ytterligare. I stora delar av centrala Götaland väntar vattenbrist för många som har egen brunn. Continue reading

Så jobbar vi med kärnkraftsfrågor

26 Apr

I dag, den 26 april 2016, är det 30 år sedan reaktor 4 på Tjernobyls kärnkraftverk i Ukraina exploderade. Området runt kärnkraftverket är ett av världens mest kontaminerade och det är bara tillåtet att vistas där några timmar om dagen, eftersom strålningen är så hög.

Vi på Krisinformation.se arbetar efter vad som kallas för ett allriskperspektiv, vilket betyder att vi ska ha samma beredskap för alla sorters kriser eller större samhällsstörningar. Det spelar alltså ingen roll om det gäller stora elavbrott, kärntekniska olyckor, smittsamma sjukdomar, skogsbränder eller något helt annat – vi ska vara beredda på alla händelser för att kunna ge bekräftad information från myndigheter.

Inom de flesta områden finns myndighetsgemensamma informatörsnätverk, där kommunikatörer från de ansvariga myndigheterna deltar. Radionukleära frågor har ett eget informatörsnätverk.

I nätverket för RN-frågor samverkar kommunikatörer från Strålsäkerhetsmyndigheten, Jordbruksverket, SMHI, MSB, Krisinformation.se, Livsmedelsverket, Sveriges geologiska undersökning samt kärnkraftslänen. Deltagarna i gruppen har kärnkraftsfrågor som sitt specialområde. När vi ses fortbildar vi oss, delar med oss av kunskap som rör kärnkraft och, framför allt, pratar om hur vi skulle samordna vår kommunikation ifall en olycka skulle inträffa någonstans i världen. Det behöver självklart inte ske i Sverige för att vi ska sätta igång vår kommunikation – vi vet att frågor uppstår här även om en olycka inträffar på andra sidan jordklotet.

Tillsammans har kommunikatörerna i nätverket också förberett svar på över 250 frågor om kärnkraft och strålning som vi tror att allmänheten skulle kunna ställa, så att vi snabbt kan publicera en FAQ om vi behöver. Det kan vara frågor som om vad jod egentligen är, om man kan äta bär i skogen efter en kärnteknisk olycka eller vad strålningssjuka är.

På Krisinformation.se finns också flera faktasidor om kärnkraft och hur det fungerar runt de svenska kärnkraftverken. Vill du läsa om andra incidenter vid kärnkraftverk, så har vi en sida för det också.

När kärnkraftverket nära Fukushima i Japan drabbades av en jordbävning och en tsunami 2011 kunde vi snabbt komma igång och kommunicera, eftersom vi redan har upparbetade kontakter och rutiner med de ansvariga myndigheterna här hemma. Vi kunde också använda vårt förberedda material för att hjälpa de som var oroliga för strålning i Sverige eller som undrade hur det skulle gå för bekanta på plats i Japan. Här kan du läsa om händelserna i Fukushima, och om svenska myndigheters hantering av händelsen.

Du som har frågor om kärntekniska olyckor är alltid välkommen att ställa dem till oss, så skickar vi vidare dem till experterna hos de ansvariga myndigheterna. Du kan givetvis också ställa frågor om hur vi jobbar tillsammans med andra myndigheter, eller något annat som du funderar på. Du når oss till exempel i kommentarsfältet här nere, eller på Twitter och Facebook.

/Redaktionen

Nu ska myndigheter rapportera in it-incidenter – vad betyder det?

8 Apr

För några veckor sedan utsattes flera mediesajter för överbelastningsattacker. Det är ett exempel på en it-incident. Ett annat exempel är när tjänsten för e-recept går ner tillfälligt. För att förbättra myndigheternas förmåga att hantera sådana incidenter ska nu alla myndigheter rapportera dessa.

Olika exempel på it-incidenter är störningar i mjukvara, hårdvara, driftmiljö eller förlust av data. Sådana kan orsakas av externa attacker, säkerhetsbrister i it-produkter eller brister i hur system och produkter hanteras.

Konsekvenserna är inte alltid märkbara för allmänheten men ibland drabbas viktiga samhällsfunktioner. Därför ska alla myndigheter från och med den 4 april 2016 rapportera allvarliga it-incidenter. Liknande system för rapportering finns bland annat i Norge och Tyskland.

Tre myndigheter tar hand om rapporterna
De flesta myndigheter ska rapportera till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. De myndigheter som hanterar känsliga uppgifter gällande rikets säkerhet ska rapportera till Säkerhetspolisen eller Försvarsmakten.

– Den obligatoriska rapporteringen ska stödja samhällets informationssäkerhet och ge en förbättrad lägesbild, säger Richard Oehme, chef för Verksamheten för cybersäkerhet och skydd av samhällsviktig verksamhet på MSB.
Då blir det lättare att hantera och förebygga it-incidenter. Under en pågående händelse blir det också lättare för de ansvariga att avvärja eller begränsa konsekvenserna.

Samarbete är viktigt
Det är inte bara myndigheter som bedriver samhällsviktig verksamhet. Därför är det viktigt att samarbeta med privata aktörer inom branscher som energi, transporter, finans, hälso- och sjukvård och vattenförsörjning. EU ser just nu över ett system som innefattar både privata och offentliga aktörer.

Lästips på Krisinfobloggen: Cyberattacker och skadlig kod: CERT-SE om it-säkerhetsarbete

Jimmy ser till att tågen rullar trots oväder och andra störningar

5 Apr

Jimmy Wahlberg ny

Jimmy Wahlberg, regional operativ ledare. Foto: Melker Dahlstrand.

Trafikverkets operativa ledare ansvarar för väg- och järnvägstrafiken på vägar och spår. Till sin hjälp har han en trafikledare som övervakar och styr trafiken. Den ska rulla säkert trots stora störningar som snöfall eller andra problem utefter vägen eller spåret. Det gäller att hålla huvudet kallt och ibland är det tufft.

Det stora snöovädret 2012 är en av de mer dramatiska händelser som Jimmy Wahlberg, regional operativ ledare i Stockholm, har hanterat.

– Jag blev väckt av att telefonen ringde klockan fyra på morgonen, det var krisläge och jag måste genast åka in till trafikcentralen. Personen i telefonen sa att vad du än gör, ta inte tåget, berättar Jimmy Wahlberg.

När han kom in till jobbet var det kaos. Morgontrafiken skulle strax dra igång. Bilar och bussar stod stilla och tåg fastnade i snön. Hundratusentals resenärer drabbades och många blev strandsatta.

– Det var svettiga och tuffa dygn, men alla jobbade på hårt så att trafiken skulle återgå till det normala så fort som möjligt.

Det är inte bara snöoväder som en operativ ledare kan komma att hantera. Det kan uppstå många andra kriser efter spår och vägar. Skogsbränder som den i Västmanland, då tåg och bilar inte kunde ta sig fram, eller som för en tid sedan då det blev problem med vattenläckage i en tunnel i Norra länken i Stockholm.

– Ventilen som behövde stängas låg under vatten i ett utrymme där det fanns elutrustning. Vattenläckan bara fortsatte. På grund av risken med el vågade vi inte skicka in någon personal. Vi fick kontakta det lokala vattenbolaget för att få vattnet avstängt. Att mitt i natten komma på att det var vattenbolaget vi skulle ringa för att få stopp på vattnet var inte självklart, berättar Jimmy Wahlberg.

karta ny

Karta över trafikstörningar. Foto: Melker Dahlstrand.

Jimmy har det övergripande ansvaret och går in när det gäller stora beslut i hur trafik ska bedrivas. Exempelvis om det blir stopp i trafiken och tåg måste ledas om eller vända.

– Det gäller att hitta de bästa lösningarna som påverkar så få resenärer som möjligt, och samtidigt ge resenären tydlig information. Det kan vara svårt under rusningstrafik och vid stora resedagar som exempelvis julen.

Det vanligaste bekymret efter järnvägarna är enligt Trafikverket så kallade signalfel, vilket är ett samlingsnamn för flera olika tekniska problem som kan uppstå.

– Det kan ibland vara långt att åka till platsen där felet uppstått. Sen gäller det att hitta orsaken. Tekniken är mycket avancerad och det kan vara svårt att laga. Därför är det svårt ibland att lämna prognoser.

Järnvägstrafiken i Stockholm är hårt belastad. Under högtrafik en vardag går det så mycket som 47 tåg i timmen från Stockholms central söderut över Tegelbacken. Det finns inte plats att köra fler tåg. Det innebär att en liten störning kan få stora konsekvenser, säger Jimmy Wahlberg.

– Att det går så många tåg innebär stort slitage på järnvägen och mer tekniskt underhåll. Om något ska lagas måste personal befinna sig på spåret och arbeta säkert. Då kan det inte gå några tåg alls och många resenärer påverkas. En vanlig vardag färdas närmare 300 000 personer enbart med pendeltåg i regionen, så det behövs inte någon större störning för att det ska bli problematiskt och att många människor drabbas.

Läs mer om trafikledning hos Trafikverket

 

Pallar vi trycket? Testa vår nya kriskarta!

4 Mar

vma, hesa fredrik, vma-tuta, kriskommunikation, msb

Nu är det dags att testa Krisinformation.se:s crowdsourcing-karta igen!

På måndag är det första måndagen i sista månaden i kvartalet, den dag då alla svenska kommuner provkör sin VMA-tuta (även kallad Hesa Fredrik). Då passar vi på att testa vårt nya crowdsourcingverktyg: en karta där DU och alla andra i Sverige kan bidra till att skapa en lägesbild. Läs mer på sajten.

Förra gången vi testade gick det inte så bra. Kartan kraschade ihop när tiotusentals medborgare ville vara med och testa!

Men nu har vi filat och skruvat och muttrat och är redo för en ännu större anstormning (hoppas vi). Välkommen att testa oss!

Om du använder Facebook kan du lägga in vårt event i din kalender – hjälp oss testa vår kriskarta när kommunerna testar tutorna klockan 15 den 7 mars. Vi kommer att lägga en länk till kartan här, strax före klockan 15 på måndag. Och dela eventet med så många du vill! Ju fler som testar desto större utmaning (och nytta!) för oss.

Här kan du läsa om det förra/första testet.

Här kan du läsa om crowdsourcing.

Här kan du läsa om VMA/Hesa Fredrik.

Lavinprognoser för svenska fjällen

24 Feb

Lavinprognoser from Fjällsäkerhetsrådet on Vimeo.

Nu är det sportlovstider! I dag handlar Krisinfobloggen därför om laviner och hur du kan ta välgrundade och vettiga beslut innan du ger dig ut på fjället. Gästskribent är Per-Olov Wikberg på Naturvårdsverket.

Laviner är ett naturfenomen som många människor fascineras av, men som också årligen kräver nära 200 människoliv i Europa. Även svenska skidåkare drabbas och under 2000-talet har omkring 30 svenska medborgare omkommit i laviner, de flesta utomlands. Laviner får stor uppmärksamhet i media men de flesta människor har aldrig sett eller själva drabbats av en lavin.

Lavinprognoser för svenska fjällen

Förbättrad information om laviner i Sverige har sedan lång tid efterfrågats av både experter, organisationer och fjällbesökare. I vinter har Naturvårdsverket på regeringens uppdrag påbörjat en etablering av lavinprognoser för svenska fjällen. Klockan 17 varje dag fram till 2 maj publiceras lavinprognoser för tre populära fjällområden: Abisko/Riksgränsen i Norrbottensfjällen, Hemavan i Västerbottensfjällen samt Åre/Bydalen i Jämtlandsfjällen.

Inför nästa vinter är det tänkt att lavinprognoserna ska omfatta fler områden. Ta del av de senaste lavinprognoserna på www.lavinprognoser.se.

Lavinprognoserna gäller för ett större område och berättar om hur lavinfaran kommer att utvecklas de närmaste dagarna. Förutom att ge en siffra på lavinfaran bedömer prognoserna även var i terrängen de farligaste platserna finns och vilken typ av laviner som är det stora problemet för tillfället. Prognoserna ger också råd om hur man kan färdas i lavinterräng utan att utsätta sig för onödiga risker.

Syftet är att hjälpa människor att ta välgrundade och vettiga beslut och undvika onödiga faror. Laviner beskrivs ofta som oberäkneliga och nyckfulla. Det är sant till viss del, eftersom det är svårt att säkert säga exakt var och när det kommer att gå laviner. Däremot kommer laviner nästan aldrig som en total överraskning för dem som följer snötäcket i sitt yrke. Det är oftast möjligt att peka ut var och när faran är som störst.

Så gör Naturvårdsverket lavinprognoser

För att göra lavinprognoserna används olika typer av information som samlas in och analyseras. Lokala lavinexperter runtom i fjällen gör observationsturer för att utvärdera lavinfaran och väderinformation samlas in från automatstationer, prognosmodeller och direkt från SMHI:s meteorologer. Iakttagelser av andra som arbetar yrkesmässigt i lavinterräng och av allmänheten är också värdefulla.

Prognoserna utfärdas från Naturvårdsverkets kontor i Östersund. Där analyserar lavinprognosskribenter den insamlade väder- och snöinformationen från fältet och skriver en daglig  lavinprognos. I prognosen bedöms och beskrivs lavinfaran enligt den 5-gradiga lavinskalan och ger en beskrivning av var på fjället lavinfaran är som störst, vilken typ av laviner som utgör det största problemet för tillfället samt att prognosen ger en rekommendation kring var man kan färdas utan att utsätta sig för stora risker.

Nästa dag utvärderas prognosen och snötäcket igen och bedömningen uppdateras vid behov. Att göra lavinprognoser innebär ett ständigt pågående arbete med analyser och inhämtning av observationer från fältet och är en viktig del i arbetet kring att förebygga lavinolyckor.

Läs mer:

Så skapas en lavinprognos

Hur man läser och förstår en lavinprognos

Hur du väljer att hantera din egen risk i relation till lavininformationen

Allmänt om lavinsäkerhet

Andra prognostjänster i Europa

Norge

Österrike

Schweiz

Frankrike

Kanada