När naturen måste brinna

4 jul

IMG_0266_1
Många djur- och växtarter behöver bränder för att kunna överleva. För att bevara den biologiska mångfalden genomför länsstyrelser, kommuner och skogsbolag kontrollerade naturvårdsbränningar.
Johan Rova, förvaltare av naturreservat, Länsstyrelsen i Jönköping, berättar om säkerhetsarbetet vid naturvårdsbränning. 

Hur avgör man när det går att bränna?
Det är en balansgång. I ena änden ska vi se till att få till eld. I andra änden kan det vara så torrt i ytskiktet att minsta gnista kan få mossan att tända. När det är varmt och torrt finns det alltid en risk att branden sprider sig explosionsartat.

Varför kan man inte bränna när det är ganska fuktigt?

Bränningen sker för att hjälpa djur- och växtarter som har anpassat sig till när det brinner i naturen, när det är torrt och varmt och blixten slår ner. I naturreservaten försöker vi efterlikna de naturliga förhållandena, alltså är den ideala tiden mitt i sommaren när det är som farligast att elda. Ofta råder eldningsförbud då och det gäller även naturvårdsbränningar, så vissa somrar kan det vara svårt att hitta dagar då det verkligen går att bränna.

Hur ser säkerhetsrutinerna ut vid naturvårdsbränning?
Innan vi tar fram tändstickorna måste vattnet vara på plats. Vi har vattenslang dragen runt hela naturvårdsbränningen. Större sjöar eller vägar kan utgöra gränser för bränningsområdet. Området utanför vattnas innan. Inför varje bränning gör vi en bränningsplan och stämmer av med räddningstjänsten så att de vet vilket område det gäller, hur vi avgränsar, vilka som ska kontaktas, till exempel grannar, turistbyrån och så vidare. Strax innan bränning informerar räddningschefen SOS Alarm så att alla larmcentraler kan se var naturvårdsbränning pågår.

”Vi behöver också en tydlig vind.”

Hur går det till när ni bränner?
Om det blåser från väst till öst börjar vi i den östra delen av där vi ska bränna. Vi går ett par meter in i området och låter det brinna med vinden ut mot östra gränsen. Efter att det brunnit ut, går vi ytterligare några meter in i området och tänder ett nytt eldband där, som får brinna mot där det redan brunnit. Så fortsätter vi sedan, en remsa i taget, mot vinden. Därför behöver vi också en tydlig vind. Det får inte blåsa för mycket, eller för lite, för då kan elden sprida sig okontrollerat. Mellan en och fem meter per sekund är ofta lagom.

Hur informerar ni allmänheten?
Framför allt går meddelande ut via lokalradions trafikinformation. Länsstyrelsen publicerar information på sin webbplats och ofta i sociala medier som Facebook och Twitter. Det finns för det mesta information också på naturreservatets anslagstavlor och andra informationsskyltar i området.

”som att sticka ner foten i en sjö av glödande barr.”

Vad ska man tänka på som privatperson vid naturvårdsbränning?
Träd som har brunnit av vid basen eller i rötterna kan falla ljudlöst vid minsta vindpust. Risken för fallande träd varar ofta ända till höststormarna så man ska vara väldigt försiktig efter en brand. Det andra är glödande myrstackar. Nedanför stacken finns myrornas gångar och där kan det glöda ett par dagar efter en bränning. Att trampa i en glödande myrstack är som att sticka ner foten till knäet i en sjö av glödande barr.
Några arter som gynnas av bränder:

  • Den sotsvarta praktbaggen känner av värme från en skogsbrand med ett organ på magen för att hitta en plats att slå sig ner på.
  • Rökdansflugan svärmar i rök vid eld i myrstackar.
  • Växter som brandnäva och svedjenäva har frön som kan ligga länge i jorden och vakna av värmen från en skogsbrand. De börjar gro när blåbärsris och mossa har brunnit bort.
  • Hackspettar bosätter sig i tidigare brandhärjad skog eftersom det blir extra gott om vedinsekter i de brända träden.

Läs mer om naturvårdsbränning på Lifetaiga.se

Cyklon i Vanuatu, askmoln i Costa Rica och gräsbrandrisk i Sverige

13 mar

 

Statistiskt sett innebär fredagen den trettonde ingen ökad risk för olyckor och hemskheter, sägs det. Hittills har veckan också varit lugn, ur vårt perspektiv, och i medierna dominerar annat än annalkande katastrofer.

Här i det vårvintertrötta Sverige nås vi av nyheten att starten på den tuffaste etappen i havskappseglingen Volvo Ocean Race har skjutits upp. Detta eftersom en tropisk cyklon plöjer sig söderut i södra Stilla havet och hotar att störa tävlingen. Cyklonen kallas Pam och rör sig mellan ögrupper med spännande namn som Vanuatu, Kiribati och Tuvalu. Det verkar som sparsamt befolkade områden, men enligt vissa uppgifter kan hundratusentals människor drabbas av ovädret bara i Vanuatu (som ligger mellan Solomonöarna och Fiji, vilka också kan omfattas av Pams verkningar).

I flera av områdena som ligger i cyklonens väg har myndigheterna utfärdat varningar och larm av högsta nivån. Folk bunkrar mat och dricksvatten. Spikar igen fönsterluckorna. Säkrar sina hem inför stundande regn, vindar och vågor. Vi kan bara hoppas att Pam drar förbi utan att människor kommer till skada.

Tropiska cykloner som Pam bildas när havets ytvattentemperatur överstiger 27 grader. Man kan misstänka att så är fallet norr och öster om Australien just nu. I de vattnen rör sig i skrivande stund också andra tropiska oväder med namn som Olwyn, Bavi och Nathan. Följ dem på Tropicalstormrisk.com eller genom World Meteorological Organizations webbplats.

Vulkanutbrott ger askplym i San José

Under fredagen kom nyheten om att flygplatsen i San Josés huvudstad Costa Rica stängts av på grund av ett askmoln från vulkanen Turrialba som har fått ett utbrott. En plym av vulkanisk aska med en höjd på en kilometer sägs vara orsaken. Det hela lät naturligtvis dramatiskt till en början, men enligt UD:s reseinformation för Costa Rica har utbrottet pågått sedan i oktober förra året och föranlett evakueringar i närheten av vulkanen.

Vulkanen Turrialba ligger i en nationalpark som är ett populärt turistmål och de som besöker området bör givetvis hålla sig informerade om händelseutvecklingen. Via Swedenabroad.com hittar du reseinformation från Sveriges ambassader och konsulat i utlandet. På Krisinformation.se kan du läsa mer om händelser som du kan drabbas av utomlands.

Brandrisksäsong i Sverige

Här hemma har gräsbrandrisksäsongen kommit igång och man kan följa brandrisken genom DinSäkerhet.se där du också får tips om hur du eldar säkert utomhus och kan ladda ner appen BRANDRISK Ute.

Kanske låter det lite löjligt att ta upp gräsbränder i jämförelse med vulkanutbrott, evakueringar och tropiska cykloner. Men tänk på skogsbranden förra året. Och, ja, det är ju ändå fredagen den trettonde idag.

Trevlig helg önskar redaktionen.