Därför är det viktigt att finnas i flera kanaler

27 mar

poddcast_liggande

I dag vill vi börja med att berätta något roligt, nämligen att fjärde avsnittet av MSB:s krispodd Om krisen kommer äntligen har kommit! Trean, som handlade om tsunamin och också är klart lyssningsvärd (vi är med!), kom strax före jul och nu är väntan på nästa alltså över. Den här gången handlar det om hur stor risken egentligen är för att Mälaren ska svämma över. Kan det till exempel bli en sådan enorm översvämning i Stockholm att tunnelbanan dränks? Hör experternas diskussion här.

Det går förstås inte att prata om den här veckan utan att tänka på den oerhört tragiska flygolyckan som inträffade i franska Alperna i tisdags. Våra tankar går till alla de som förlorat sina nära och kära.
Vi skrev om olyckan och insåg att flera av de berörda flygplatserna och flygbolagens webbplatser var svåra att nå. I deras sociala medie-kanaler fanns dock information som gick att länka till. Vid en händelse kan det vara bra att tänka på att informationen kan finnas i många olika kanaler. Du som själv jobbar på en myndighet eller organisation är nog redan på det klara med att du ökar chanserna att nå ut med flera kanaler.

I morse kom MSB:s årliga rapport Risker och förmågor där man har identifierat vilka risker som kan få störst konsekvenser för samhället. Det känns ganska naturligt att se att störningar i el och vatten och problem med hälso- och sjukvården toppar listan över de största riskerna.

Vi pratar mycket om hur du kan förbereda dig för ett elbortfall, till exempel under en storm, och påminner som vanligt om vikten av att ha en krislåda hemma! Vi fick nyligen ett twittertips om att man också bör skriva ut checklistor, som de Dinsäkerhet.se har här, och lägga i sin krislåda.

Störningar i elektroniska kommunikationer, internet och telefon är också en av de risker som MSB identifierar som kan ge allvarliga konsekvenser. Hur gör du om elen försvinner samtidigt som telenätet går ner? Vi själva skulle ladda mobilen med solcellsladdare, men att kunna använda den förutsätter ju att mobilnätet funkar. Vissa mobiltelefoner har en inbyggd FM-mottagare som gör att du kan lyssna på Sveriges Radio och beredskapskanalen P4. Tänk på att du kan behöva ansluta ett headset som fungerar som antenn.

Ska du ut och resa i helgen? Kanske dags för påsklov? Missa då inte att vintern är här igen på sina håll. SMHI varnar för snöfall i delar av Norrland. Ta det lugnt, håll koll på Läget i trafiken hos Trafikverket och ta gott om tid på dig om du ska ut.

Trevlig helg!

/Redaktionen

Preppa för snö

30 jan

Glöm inte att vintersäkra bilen! Här ser du tips från amerikanska Virginia Department of Emergency Management. Ni hundägare får bonustips!

Det är snö som gäller den här helgen. I alla fall ser det så ut på SMHI:s varningskarta, där ett stråk från Kronoberg till Gävleborg har gulmarkerats. Klass 1-varningar för snöfall är utfärdade på land och till sjöss kan det bli kuling. Snö och blåst är som bekant en kombination som kan få stor påverkan på trafiken. På vissa håll väntas det lokalt komma upp till tre decimeter snö.

Kör försiktigt om du ska ut på vägarna! Och packa gärna bilen med bra-att-ha-saker som de ovan. Dinsäkerhet.se såväl som Trafikverket har tips på vad du bör tänka på om du kör bil på vintern. Som den luriga svarta halkan, den som inte syns men kan uppstå blixtsnabbt när det klarnar upp efter regn eller dimma och när temperaturen ligger strax över noll. Broar, skuggiga skogspartier och vägar längs öppet vatten är särskilt utsatta. Minska farten, ratta varligt och gasa och bromsa mjukt!

Ni som befinner er längst i norr har i många fall redan fått ansenliga mängder snö som gett stora trafikproblem. Trafikverket har därför tagit in extra resurser för att röja både väg och järnväg. Läs mer på deras webbplats.

Vi förstår att ni som gillar att ge er ut i pisterna njuter. Men självklart kan vi inte låta er göra det i fred, nä, vår uppgift är trots allt att skicka med er en och annan pekpinne.

Som det här med lavinrisk. Läs Dinsäkerhet.se:s checklista innan du ger dig ut, så minskar du risken att hamna där. Senast i dag inträffade en så kallad lössnölavin i Storgrova i Kittelfjäll, där en person drogs med. Hen mår lyckligtvis väl, enligt uppgift från Polisen i Västerbottens webbplats. Lavinområdet är cirka hundra meter långt och snödjupet i lavinen som mest omkring en meter djup. Om du ska ut och skida, håll dig uppdaterad på plats och titta gärna på Snörapportens webbplats.

Nåja, det var dagens myndiga uppmaningar från oss. Avslutningsvis vill vi dela med oss av den här prepperkursen som vi hittade igår. Kanske något för dig? Vi vet att många som läser här är lika intresserade som vi av hemberedskap, krislådor och så.

Mest av allt önskar vi er förstås en riktigt trevlig helg!

/Redaktionen

Krispodd, årsdagen efter Haiyan och vad är 18-åringar rädda för?

7 Nov

poddcast_liggandeBäst i krisbranschen just nu tycker vi att podden Om krisen kommer är. Den görs av Dinsäkerhet.se och än så länge finns två avsnitt ute. Det ena handlar om din egen krisberedskap, det vill säga vad du behöver ha hemma för att klara en svår händelse eller kris. Och vad händer när elen försvinner i en hel vecka på Manhattan i New York? Det berättar svenska bloggaren och författaren Sandra Beijer som bodde där under orkanen Sandy 2012.

Det andra avsnittet handlar om hur vi själva reagerar när vi drabbas av en kris. Alla vill vara hjältar men hur blir det egentligen? Elisabeth Pettersson, som drabbades av skogsbranden i Västmanland, och Sara Hedrenius som överlevde Estoniakatastrofen berättar om sina upplevelser. Du hittar den genom att söka på MSB i podcastbutiken i din telefon. Du kan också läsa mer och lyssna här.

Podden görs som en del i informationskampanjen Klarakrisen.se. Den riktar sig egentligen till 18-åringar, men här på redaktionen har vi också nytta av de här grejerna, trots att vi är ett gäng år äldre än 18…

En annan intressant grej med den här kampanjen är att MSB också har gjort en undersökning om 6 700 stycken 18-åringars inställning till och kunskap om försvar och beredskap. Där visar det sig bland annat att åtta av tio anser att de bör ta ansvar för sig själva och sina anhöriga vid en kris. Tre av fyra skulle också ställa upp och arbeta ideellt vid en allvarlig händelse eller kris. Mycket roligt att höra tycker vi!

Också intressant är att samma undersökning visar att 18-åringarna är mest rädda för att drabbas av en en epidemi. Förra året var det krig som skrämde mest. Läs undersökningen här.

I morgon är det ett år sedan den stora tyfonen Haiyan drabbade Filippinerna. Händelsen fick förödande konsekvenser, inte minst för staden Tacloban. MSB:s insatspersonal och många andra arbetar fortfarande aktivt med att bygga upp området igen. Dit skickar vi en extra tanke under helgen.

Annars har en någorlunda lugn vecka passerat i krisvärlden. SMHI spådde årets första riktiga vinterväder och rubrikerna i tidningarna var braskande under veckan. Vi skriver bara nyhet på vår webbplats om SMHI utfärdar varning av klass 2 eller 3 och så gjordes faktiskt den här gången. Varningen gällde stora delar av Norrland. Här kan du läsa om vad de olika klassningarna betyder. Nu blev verkligheten desto snällare – det riktiga ovädret uteblev faktiskt. Men, ta det lugnt, snön kommer! Det ska nog bli vinter i år igen.

Glad helg!

Önskar redaktionen

Vem bryr sig om äldres säkerhet?

1 okt

IMG_0437DinsakerhetseniorkollensvartvittI dag, på Äldredagen 2013, gästas bloggen av redaktionen på DinSäkerhet.se.

Redaktionsmöte på DinSäkerhet.se våren 2013:

– Okej allihop, redaktionsmötet är öppnat!

– Vi ska prata om FN:s äldresäkerhetsdag den 1 oktober. Den ska vi förstås arbeta aktivt med i år också genom att haka på MSB:s kampanj Peppar peppar. Vi har fått ny statistik över olyckorna och skadorna bland äldre i hemmiljö, de ökar mer ju äldre vi alla blir.

– Enbart fallolyckorna bland äldre kostar kommunerna och landstingen fem miljarder kronor per år! För att inte prata om hur jobbigt det blir för den människa som har ramlat.

– Så hur ska vi kommunicera fallolyckor på ett intressant sätt då? Hur får vi effekt därute? Vi vet ju från riskforskningen att känslan av att ha ansvar för andra påverkar beteendet i stor grad när det gäller säkerhetsfrågor och att familjen eller anhöriga hamnar i topp när människor ska rangordna vilka källor som är viktigast för att få kunskap om risker. Dessutom drabbas ju de anhöriga också när den äldre gör illa sig. Barn, barnbarn, grannar och vänner. Ska vi testa att använda anhöriga som kan förmedla budskap till sin farfar och mormor?

– Men hur når man anhöriga? 65-plussarna, eller snarare de äldre äldre, behöver tro på sin egen förmåga i risksammanhang och det kan man behöva lite hjälp på traven med, gärna av någon yngre. Men barnbarnen kanske inte tänker på det? Är man ung så tänker man ju knappt alls på säkerhet.

– Verkligen inte, då är man ju ung och osårbar. Men å andra sidan säger ju riskforskningen också att gemene man har en tendens att tänka ”det händer inte mig”, men lättare kan tänka sig att det händer andra…

– Jag vet! Säkerhetsbudskap till anhöriga i DinSäkerhet.se:s sociala mediekanaler, där kan vi nå ut.

– Bra idé! Men då måste det vara kort, enkelt och konkret. Om man gör ett slags checklista, med punkter att gå igenom? Om säkerhet?

– Javisst, då kan alla vi som är anhöriga kolla hur seniorerna i familjen har det hemma med säkerheten. Om de har stadiga pallar att kliva på, handtag på rätt ställen, bra halkskydd och sådana saker. Det får inte bli för negativt laddat det här, man ska bara få se att det går att göra massor med små medel.

– Hela släkten blir delaktig i bästa fall! Man kan ha den där checklistan i mobilen eller på läsplattan och gå runt i lägenheten tillsammans och bocka av. Eller så skriver man ut den. Till slut kanske de yngsta börjar bry sig mer om sina äldre också? En koll av seniorer… det kan funka! Kort och gott Seniorkollen.

DinSäkerhet.se är en webbplats om risker och säkerhet och riktar sig till dig som privatperson. Den drivs av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Beskrivningen av redaktionsmötet är aningen modifierat men kampanjen Seniorkollen högst verklig.