Om råd vid attentat

attentat-3

Krisinformation.se har i samarbete med MSB tagit fram råd till allmänheten vid attentat. Råden är skapade för dem som hamnar i situationer där gärningsmän riktar våld mot människor i en offentlig miljö. Här berättar Stefan Anering på MSB om bakgrunden till råden.

Om man skulle hamna i en situation där man riskerar att utsättas för våld bör man försöka att sätta sig själv i säkerhet, skapa en överblick av vad som hänt och sätta mobiltelefonen på ljudlöst. Man bör följa polisens och räddningstjänstens uppmaningar, hjälpa dem som behöver hjälp och varna dem som befinner sig nära. Läs råden på Krisinformation.se

stefan-2
Stefan Anering, biträdande enhetschef på avdelningen för utveckling av samhällsskydd, enheten för brand- och olycksförebyggande arbete på MSB. Stefan är också MSB:s representant i referensgruppen hos Samordnaren mot våldsbejakande extremism.

Vilka situationer är de här råden utformade för?
De här råden är utformade för situationer när en eller flera gärningsmän använder sig av dödligt våld, mot människor i en offentlig miljö i Sverige. Råden är främst riktade till den som befinner sig mitt i situationen eller i den absoluta närheten. Våldet kan vara till exempel att någon skjuter, använder kniv eller sprängämnen för att skada andra. Det finns mer detaljerade råd i bland annat Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Men vi har valt att hålla råden på en övergripande nivå, både för att inte låsa oss vid en specifik typ av händelse och för att betona att det är viktigt att individen tar ansvar och agerar utifrån situationen.

Varför kommer MSB med de här råden?
Vi vill att människor ska vara medvetna om att det här kan hända och att man kan förbereda sig för sådana situationer. Är man förberedd kan man minska risken att skadas och man kan också ha möjlighet att hjälpa andra. Vi vill att människor har funderat på detta och förberett sig så att man vet hur man kan agera till dess att hjälp anländer. Vi har också upplevt att det finns en efterfrågan från allmänheten på den här typen av information med tanke på det som hänt i till exempel Paris, Nice, Bryssel och i Tyskland. Vi får inte heller glömma att vi haft attentat även i Sverige, på Bryggargatan i Stockholm julen 2010 och attentatet på Kronans skola i Trollhättan 2015.

Vi vill att människor har funderat på detta och förberett sig

Varför är råden så allmänt hållna?
Det är väldigt svårt att gå in på detaljer eftersom man inte kan förutspå hur situationen ser ut i förväg eller vad som är det bästa handlingsalternativet för den som drabbas. Med råden ger vi exempel på hur man kan agera, sedan är det individen som måste avgöra om det i en situation är bäst att till exempel gömma sig, fly eller i vissa fall försvara sig.

Ska man behöva vara rädd?
Rädsla är en känsla och vi människor reagerar olika och så är det bara. Däremot är det bra att vara förberedd på olika situationer som kan uppstå och lära sig mer om hur man kan skydda sig och sina närmaste i sådana situationer.

Finns liknande råd hos andra svenska myndigheter?
Polisen har tagit fram egna råd till allmänheten. Vi har tagit fram våra råd utifrån MSB:s uppdrag inom krisberedskapen. MSB, Polisen och Skolverket har även gett ut en skrift om hur man kan agera vid väpnat våld. Den skriften är riktad till skolpersonal.

Tema krisberedskap: Om krisen kommer

checklista-3
Den som förbereder sig för en kris ökar sina chanser att klara sig jämfört med den som inte har gjort det. Krisinformation.se har därför samlat länkar till några viktiga tips om hur du kan höja din egen krisberedskap inom några olika områden. 
 

Sidan Om krisen kommer har skapats för att samla information om vad man själv kan göra för att förebygga kriser. Informationen vi hänvisar till kommer från ansvariga aktörer i krishanteringssystemet, eftersom det ingår i vårt uppdrag att hjälpa till att sprida sådan information.

Livsmedel, dricksvatten och värme
Som vi tidigare skrivit om här på Krisinfobloggen, är det bra att förbereda sig med tillgång till mat och vatten, värmekällor, batteriradio och ficklampor med extra batterier och annat i en krislåda. Men det kan också vara viktigt att förbereda sig så att man har tillgång till information eller har vissa kunskaper som underlättar i en kris.

Vad man kan behöva känna till
Under epidemier till exempel kan det vara bra att känna till hur smittspridning sker, för på så sätt minskar risken att smittan sprids och drabbar många människor. Det är alltid bra om du känner till vad du bör göra vid Viktigt meddelande till allmänheten, VMA och att du vet vilka samhällets viktigaste telefonnummer är. Om varken telefoni, internet eller radio skulle fungera kan det vara bra att veta var kommunens resurser finns, som värmestugor och trygghetspunkter eller informationstavlor.

hur människor agerar i krissituationer

Om krisen kommer tar också upp hur du ökar din beredskap mot strömavbrott, telestörningar och hur du kan förbereda dig för stormar och oväder.

poddcast_liggandeVi har också en länk till MSB:s podcastserie Om krisen kommer. Podcasten tar bland annat upp hur en utrymning går till, hur människor agerar i krissituationer, grunderna för en god hemberedskap, propaganda på internet och mycket annat.

Krisinformation.se hittar du fler tips om krisberedskap och länkar till information från de ansvariga i krishanteringssystemet.

Finns det något annat du tycker att man kan behöva känna till inför olika sorters kriser? Tipsa oss gärna

 

/Redaktionen, Krisinformation.se

Tema Krisberedskap: Hur länge kan du leva på maten i ditt skafferi?

Foto: TT.

När orkanen Matthew närmade sig Floridas kust i höstas bunkrade människor mat och vatten för att inte riskera att svälta efter orkanens härjningar. Nu är orkaner knappast ett problem i Sverige, men det finns andra händelser som kan göra det svårt för dig att skaffa fram mat. Och kommer krisen plötsligt hinner du kanske inte bunkra. Då kan det vara bra att redan ha extra mat hemma.

– Vi är vana vid att det alltid finns dricksvatten i kranen och mat att handla men våga tänk tanken om vad du skulle göra om det en dag inte var så. Tänk efter kring varors hållbarhet när du handlar. Kräver de en kyl eller frys? Håller de i rumstemperatur? Måste de tillagas? Att äta mjöl eller socker är inte så roligt. Då kanske det är bra att ha en burk med bönor eller tonfisk. Det är proteinrik mat som också håller sig länge, säger Therese Frisell, sakkunnig inom livsmedelsförsörjning på Livsmedelsverket.

Är du förberedd hjälper du samhället att hjälpa svaga

Det finns inga lagar eller regler som säger att du måste ha mat hemma men i en kris prioriterar samhället de som är mest utsatta först. Är du vuxen och frisk förväntas du klara dig själv i större utsträckning, ett budskap som många kommuner, exempelvis Göteborgs stad, har gått ut med.

– Är du förberedd innebär det också att du hjälper samhället att hjälpa svaga grupper, som sjuka eller äldre. Vissa kommuner planerar för så kallade trygghetspunkter där man kan få information, värma sig och kanske köpa mat, säger Therese Frisell.

Mat även under kriser

Livsmedelsverket har en dialog med aktörerna i livsmedelsbranschen om hur livsmedelsförsörjningen ska kunna upprätthållas även under svåra omständigheter.

– Vårt uppdrag är att se hur vi myndigheter bäst kan stötta företagen så att vi får ut mat till butikerna även under kriser.

Sverige är inte självförsörjande

I och med att planeringen för civilt försvar har återupptagits ses beredskapen över för mer långvariga störningar i samhället. Mycket av arbetet återstår när det gäller livsmedelsförsörjning vid en långvarig kris, både på kommunal och nationell nivå, berättar Therese Frisell.

Sverige är inte självförsörjande när det gäller livsmedel och vi har en situation där många jordbruk läggs ner. I dag finns inga planer om hur vi skulle kunna öka vår livsmedelsproduktion i landet om det skulle uppstå en långvarig kris. Blir det livsmedelsbrist i världen tror jag att länder i första hand tillgodoser sina egna behov av livsmedel innan de hjälper andra. Detta skulle kunna bli problematiskt och det är därför det är viktigt att arbeta med de här frågorna.

Civilförsvarsförbundet och på DinSäkerhet.se hittar du tips på matvaror som är bra att ha hemma. De har också checklistor och annan bra information om du vill förbättra din krisberedskap.

Therese Frisell, Livsmedelsverket. Foto: Livsmedelsverket.
Therese Frisell, Livsmedelsverket. Foto: Livsmedelsverket.

Tema krisberedskap: Vem behöver dig när vardagen vänds upp och ner?

Foto: China Photo Press/TT.

Den som har förberett sig på samhällskriser har större möjlighet att hjälpa andra när en kris inträffar. Christina Andersson på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap berättar om MSB:s och kommuners arbete för att höja medvetenheten om kriser.

Vi lever i en orolig tid, både utifrån den säkerhetspolitiska situationen men också utifrån konsekvenserna av ett förändrat klimat. Det gör att intresset ökar för hur vi kan klara oss i ett läge då samhället inte fungerar som vi är vana vid, när det råder brist på både mat och vatten, då kanske elektriciteten är utslagen liksom internet och telefoni. Både privatpersoner, politiker och de som jobbar med krisberedskap har frågan högt på agendan.

Många frågar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, vilka rekommendationer som finns vad gäller bunkring av livsmedel eller dricksvatten.

Efter vars och ens förmåga

Det finns en grundprincip i vårt samhälle och den innebär att alla människor har ett ansvar för sitt eget liv och sin egendom. Den principen gäller även då samhället inte fungerar som vi är vana vid.

MSB:s inriktning är att alla som kan ska klara försörjningen av mat, vatten, värme och information i minst tre dygn – minst 72 timmar – vid en samhällskris. Det kallas ofta 72-timmarsbudskapet. Samhällets resurser kommer inte att räcka till alla samtidigt utan måste först gå till de mest utsatta och hårdast drabbade. Andra kommer att få klara sig själva en tid. Hur länge går inte att säga, det beror bland annat på krisens omfattning.

Tre dygn är ett minimum

Tre dygn är ett minimum. Många har säkert redan den möjligheten, även om de personliga kraven måste sänkas. Självklart ökar möjligheten att klara en besvärlig vardag med nivån på den egna hemberedskapen. Och framför allt – ju högre den egna beredskapen är desto större blir möjligheten att hjälpa andra som inte har samma förutsättningar.

Poängen med 72-timmarsbudskapet är främst att få var och en att reflektera. Hur skulle just jag och mina anhöriga klara en situation då samhällets normala service och tjänster inte fungerar? Reflektion (riskmedvetenhet) är första steget till handling.

Krisberedskapsvecka ska ge reflektion

Många kommuner har hört av sig till MSB för att de vill ha råd och stöd när de ska kommunicera om människors krisberedskap. Vad ska vi säga? Vilka rekommendationer gäller egentligen och hur säger vi det? Därför satsar MSB nu på en årlig krisberedskapsvecka med start 2017. Nästa år infaller den vecka 19, 8-14 maj.

Syftet med krisberedskapsveckan är att kommunerna, som står närmast medborgarna och har ett stort informationsansvar, ska genomföra olika aktiviteter för att uppmärksamma invånarna på lokala hot och risker och hur de kan förbereda sig om något skulle hända. Fokus ska ligga på händelser som innebär svåra störningar i samhället. Hur drabbar ett omfattande elavbrott just vår kommun och hur påverkar det alla som bor här? Eller; hur ser evakueringsplanen ut vid ett dammbrott och vad gäller för de som kan drabbas? Riskmedvetna samhällsmedborgare stärker vår samlade krisberedskapsförmåga, oavsett hotbild.

Vi behöver alla förbereda oss för att tillsammans kunna möta hoten och klara Sverige ur framtida samhällskriser. Den viktigaste tillgången är andra människor och viljan att hjälpa varandra. Vem behöver dig?

Text: Christina Andersson, MSB.

STOCKHOLM 161003 Christina Andersson, MSB. Foto: Sören Andersson COPYRIGHT SÖREN ANDERSSON/2SEE AB
Christina Andersson, MSB.
Foto: Sören Andersson.

Mer om krisberedskap

MSB.se om krisberedskapsveckan

Krisinformation.se Om krisen kommer

DinSäkerhet.se om krisberedskap

Tema krisberedskap: Så arbetar kommuner med trygghetspunkter

Hanna Mehaj Fotograf Anette Stendahl

Hanna Mehaj, beredskaps- och säkerhetssamordnare i Eksjö kommun. Foto: Anette Stendahl.

Trygghetspunkter är något som en del kommuner inrättar vid störningar och kriser. Krisinfobloggen har intervjuat Hanna Mehaj, Beredskaps- och säkerhetssamordnare på räddningstjänsten i Eksjö kommun om vilket stöd invånare i Eksjö kan få på trygghetspunkterna.

Efter stormarna Gudrun och Per diskuterade man i Eksjö kommun om de värmestugor som kommunen satte upp bara skulle vara värmestugor. I vissa händelser finns behov av annat stöd än under stormar och strömavbrott, som tillgång till information, mat, värme och övernattning.

Därför beslutade man att inrätta vad man kallar trygghetspunkter. Dessa ska ge invånare och de som vistas i kommunen rätt stöd under samhällskriser. Därför finns olika planer för varje trygghetspunkt i Eksjö kommun, berättar Hanna Mehaj.

– En är inrättad i ett äldreboende och där är inriktningen på de äldres behov, oavsett om de bor på äldreboendet eller inte.

Alla som behöver det kan ta del av reservkraft, information och dricksvatten på äldreboendet, men övernattningen är anpassad efter de äldres behov. En annan av kommunens trygghetspunkter finns i en idrottshall där 240 personer får plats för övernattning, bland annat barnfamiljer.

Beslut att aktivera

Beslutet att aktivera en eller flera trygghetspunkter tas när kommunens krisledningsgrupp tillträder under en händelse. Sedan informeras allmänheten via SR P4 Jönköping, informationsnumret 113 13, och via kommunens webbplats och Facebookkonto.

– Vi kommunicerar detta till allmänheten i förväg så att de vet vart de ska ta sig om något allvarligt inträffar. Informationen går ut via kommunens webbplats, i sociala medier och i en trycksak till hushållen.

Stort intresse för Eksjös arbete

Många krisberedskapssamordnare i andra kommuner har hört av sig till Hanna. De vill veta mer om arbetet med trygghetspunkter och vad man bör tänka på.

– Är det drivmedel som behövs, eller livsmedel?

Det räcker inte bara med att inrätta trygghetspunkter, betonar Hanna.

– Är det drivmedel som behövs, eller livsmedel? Man måste säkerställa att reservkraften kan kopplas in av behörig installatör när det behövs. Det måste finnas personal eller frivilliga som bemannar trygghetspunkten om något inträffar. Man kanske måste teckna avtal med livsmedelsleverantörer och transportfirmor för att kunna garantera att hela kedjan av krishanteringen som rör en trygghetspunkt fungerar, säger Hanna Mehaj. 

Länkar

Trygghetspunkter i andra kommuner

På trygghetspunkter kan man få information, värme, dricksvatten, lättare förtäring eller övernattning. På vissa finns nödtelefon så att man kan nå 112 vid telestörningar. Trygghetspunkter kan inrättas i äldreboenden, skolor eller församlingshem som har tillgång till reservkraft, telefoni, hygienutrymmen, kök och andra nödvändigheter. Trygghetspunkter bemannas ofta av frivilliga och kommunens personal.

Är du intresserad av att veta mer om trygghetspunkter? Nedan finns länkar till några av de kommuner som använder trygghetspunkter. Tipsa oss gärna om hur just din kommun arbetar med stöd till invånarna före eller under kriser.

Jimmy ser till att tågen rullar trots oväder och andra störningar

Jimmy Wahlberg ny

Jimmy Wahlberg, regional operativ ledare. Foto: Melker Dahlstrand.

Trafikverkets operativa ledare ansvarar för väg- och järnvägstrafiken på vägar och spår. Till sin hjälp har han en trafikledare som övervakar och styr trafiken. Den ska rulla säkert trots stora störningar som snöfall eller andra problem utefter vägen eller spåret. Det gäller att hålla huvudet kallt och ibland är det tufft.

Det stora snöovädret 2012 är en av de mer dramatiska händelser som Jimmy Wahlberg, regional operativ ledare i Stockholm, har hanterat.

– Jag blev väckt av att telefonen ringde klockan fyra på morgonen, det var krisläge och jag måste genast åka in till trafikcentralen. Personen i telefonen sa att vad du än gör, ta inte tåget, berättar Jimmy Wahlberg.

När han kom in till jobbet var det kaos. Morgontrafiken skulle strax dra igång. Bilar och bussar stod stilla och tåg fastnade i snön. Hundratusentals resenärer drabbades och många blev strandsatta.

– Det var svettiga och tuffa dygn, men alla jobbade på hårt så att trafiken skulle återgå till det normala så fort som möjligt.

Det är inte bara snöoväder som en operativ ledare kan komma att hantera. Det kan uppstå många andra kriser efter spår och vägar. Skogsbränder som den i Västmanland, då tåg och bilar inte kunde ta sig fram, eller som för en tid sedan då det blev problem med vattenläckage i en tunnel i Norra länken i Stockholm.

– Ventilen som behövde stängas låg under vatten i ett utrymme där det fanns elutrustning. Vattenläckan bara fortsatte. På grund av risken med el vågade vi inte skicka in någon personal. Vi fick kontakta det lokala vattenbolaget för att få vattnet avstängt. Att mitt i natten komma på att det var vattenbolaget vi skulle ringa för att få stopp på vattnet var inte självklart, berättar Jimmy Wahlberg.

karta ny

Karta över trafikstörningar. Foto: Melker Dahlstrand.

Jimmy har det övergripande ansvaret och går in när det gäller stora beslut i hur trafik ska bedrivas. Exempelvis om det blir stopp i trafiken och tåg måste ledas om eller vända.

– Det gäller att hitta de bästa lösningarna som påverkar så få resenärer som möjligt, och samtidigt ge resenären tydlig information. Det kan vara svårt under rusningstrafik och vid stora resedagar som exempelvis julen.

Det vanligaste bekymret efter järnvägarna är enligt Trafikverket så kallade signalfel, vilket är ett samlingsnamn för flera olika tekniska problem som kan uppstå.

– Det kan ibland vara långt att åka till platsen där felet uppstått. Sen gäller det att hitta orsaken. Tekniken är mycket avancerad och det kan vara svårt att laga. Därför är det svårt ibland att lämna prognoser.

Järnvägstrafiken i Stockholm är hårt belastad. Under högtrafik en vardag går det så mycket som 47 tåg i timmen från Stockholms central söderut över Tegelbacken. Det finns inte plats att köra fler tåg. Det innebär att en liten störning kan få stora konsekvenser, säger Jimmy Wahlberg.

– Att det går så många tåg innebär stort slitage på järnvägen och mer tekniskt underhåll. Om något ska lagas måste personal befinna sig på spåret och arbeta säkert. Då kan det inte gå några tåg alls och många resenärer påverkas. En vanlig vardag färdas närmare 300 000 personer enbart med pendeltåg i regionen, så det behövs inte någon större störning för att det ska bli problematiskt och att många människor drabbas.

Läs mer om trafikledning hos Trafikverket

 

Därför är det viktigt att finnas i flera kanaler

poddcast_liggande

I dag vill vi börja med att berätta något roligt, nämligen att fjärde avsnittet av MSB:s krispodd Om krisen kommer äntligen har kommit! Trean, som handlade om tsunamin och också är klart lyssningsvärd (vi är med!), kom strax före jul och nu är väntan på nästa alltså över. Den här gången handlar det om hur stor risken egentligen är för att Mälaren ska svämma över. Kan det till exempel bli en sådan enorm översvämning i Stockholm att tunnelbanan dränks? Hör experternas diskussion här.

Det går förstås inte att prata om den här veckan utan att tänka på den oerhört tragiska flygolyckan som inträffade i franska Alperna i tisdags. Våra tankar går till alla de som förlorat sina nära och kära.
Vi skrev om olyckan och insåg att flera av de berörda flygplatserna och flygbolagens webbplatser var svåra att nå. I deras sociala medie-kanaler fanns dock information som gick att länka till. Vid en händelse kan det vara bra att tänka på att informationen kan finnas i många olika kanaler. Du som själv jobbar på en myndighet eller organisation är nog redan på det klara med att du ökar chanserna att nå ut med flera kanaler.

I morse kom MSB:s årliga rapport Risker och förmågor där man har identifierat vilka risker som kan få störst konsekvenser för samhället. Det känns ganska naturligt att se att störningar i el och vatten och problem med hälso- och sjukvården toppar listan över de största riskerna.

Vi pratar mycket om hur du kan förbereda dig för ett elbortfall, till exempel under en storm, och påminner som vanligt om vikten av att ha en krislåda hemma! Vi fick nyligen ett twittertips om att man också bör skriva ut checklistor, som de Dinsäkerhet.se har här, och lägga i sin krislåda.

Störningar i elektroniska kommunikationer, internet och telefon är också en av de risker som MSB identifierar som kan ge allvarliga konsekvenser. Hur gör du om elen försvinner samtidigt som telenätet går ner? Vi själva skulle ladda mobilen med solcellsladdare, men att kunna använda den förutsätter ju att mobilnätet funkar. Vissa mobiltelefoner har en inbyggd FM-mottagare som gör att du kan lyssna på Sveriges Radio och beredskapskanalen P4. Tänk på att du kan behöva ansluta ett headset som fungerar som antenn.

Ska du ut och resa i helgen? Kanske dags för påsklov? Missa då inte att vintern är här igen på sina håll. SMHI varnar för snöfall i delar av Norrland. Ta det lugnt, håll koll på Läget i trafiken hos Trafikverket och ta gott om tid på dig om du ska ut.

Trevlig helg!

/Redaktionen

Hänt i vecka 9: Om IT- och telestörningar och din egen krisberedskap


Den senaste veckan har störningar som påverkat mobiltelefoni och bredband präglat redaktionens arbete. Vi har också fått frågor om hur man förbereder sig för händelser och kriser.    

I måndags upplevde många svenska abonnenter problem med mobiltelefonin. Felet drabbade kunder hos flera av de största operatörerna och berodde enligt medieuppgifter på ett fel i en router hos en av dem. SOS Alarm, Post- och telestyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap gick ut med information och Krisinformation.se skrev en nyhet och besvarade frågor om händelsen.

Senast två veckor efter betydande störningar ska drabbade teleoperatörer rapportera händelserna till Post- och telestyrelsen, PTS.

I onsdags började det brinna i ett industrihotell i Pajala. Branden gjorde att internet gick ner för många i kommunen och på andra orter. Även Pajalas hälsocentrals och Folktandvårdens tillgång till patientjournalerna påverkades.

Krisinformation.se får ofta frågor om orsaken till tele- och IT-störningar. Vårt uppdrag är att hjälpa allmänheten till ansvariga myndigheters information om händelser och kriser. Vi spekulerar inte, vi hänvisar till bekräftad information hos ansvarig aktör.

Om krisen kommer

En annan fråga vi ofta får rör den gamla telefonkatalogens sidor Om kriget kommer. Var finns motsvarigheten idag, undrar många. Svaret är att nuförtiden finns ingen utskriven Om krisen kommer som möter hela Sveriges informationsbehov vid alla olika sorters händelser och kriser.

Den information som finns om krisberedskap finns normalt på internet hos de myndigheter som har ansvaret. Ofta är det kommunen så det är naturligt att söka svar på frågor där. Se till exempel Göteborgs stads sidor om krisberedskap eller leta efter din egen kommuns krisplan, risk- och sårbarhetsanalys eller på räddningstjänstens webbplats. Även länsstyrelsen har information om krisberedskapen i länet.

På Krisinformation.se kan du läsa om hur du förbereder dig för olika sorters händelser. Där hittar du länkar till ansvariga aktörers information om hur man förbereder sig inför mindre störningar såväl som större händelser och kriser. Några andra bra källor att utgå från är DinSäkerhet.se, Energimyndigheten och Civilförsvarsförbundet.

Här på Krisinfobloggen har vi tidigare publicerat inlägg om toalettbesök vid vattenbrist, hur myndigheter kan kommunicera vid strömavbrott och om hur man kan packa sin egen krislåda.

Vi bör alla förbereda oss för att klara störningar, händelser och kriser.

Varför inte göra en egen personlig checklista med de uppgifter du behöver för att klara av strömavbrott, telestörningar och andra händelser och förvara den på ett säkert ställe?

Vilken information har du med i din krischecklista?

Trevlig helg önskar redaktionen

Att kissa och bajsa när vattnet försvinner

toa

Foto: Redaktionen, Krisinformation.se

När vi pratar krisberedskap handlar det ofta om vad du ska äta och dricka, hur du får värme och var du kan få information. Men kroppen behöver ju inte bara matas med energi – den vill göra sig av med det den inte behöver också.

Så, hur gör du för att kissa och bajsa när vattnet är borta? Vi frågade Dinsäkerhet.se. Här får du deras bästa toalettips i kris:

Så länge vattnet rinner:

Vid en kris kan vattenförsörjningen påverkas eftersom vattenverket och pumparna behöver el för att fungera. Men precis i början av till exempel ett strömavbrott kommer vattnet oftast som vanligt ur kranen. Så passa på att fylla upp några stora kärl medan det går. Förr fanns en tydlig instruktion via skriften Om kriget kommer om att tappa upp vatten i badkaret. Den idén är fortfarande användbar. Om du har bunkrat vatten kan du inledningsvis använda toaletten även om det blir ett vattenavbrott – spola i toaletten med hjälp av en liten hink vatten som du häller i direkt. Men kolla med din kommun vad som gäller, för säkerhets skull.

När du har inte har något vatten alls:

En utmaning! Nu behöver du vara uppfinningsrik. Samtidigt måste hygienen vara på topp. En kraftig plastpåse i toalettstolen kan användas som ”torrdass”. Knyt igen påsen efter toalettbesöket. Du kan bygga en toalett med till exempel en hink och kattsand. Det finns också påsliknande engångs-/papperstoaletter.

Smuts är grogrund för smitta och sjukdomar, speciellt om vattenavbrottet varar ett tag. Håll rent och vädra ofta och hastigt, även om bostaden är kall på grund av strömavbott. Även vid brist på vatten bör du tvätta ansiktet, händerna, underlivet, fötterna och armhålorna varje dag. Tvål och vatten är bäst, men behöver du hushålla med vattnet är tvättlapp och våtservetter ett bra alternativ. Har du blöjbarn eller äldre personer att ta hand om, kräver detta en hel del extra arbete om du inte har tillgång till vatten. Det samma gäller menstruation och skydd vid det. Tänk gärna igenom ett sådant scenario redan i dag för att vara förberedd.

Det är inte första gången något sådant här händer, så det finns rutiner. Kommunen kan efterhand placera ut nödtoaletter av typen BajaMaja. Kommunen kommer också att berätta ifall det sker förändringar i sophanteringsrutinerna till följd av vattenavbrottet.

Så får du tag i vatten:

Kommunen har ansvar för sina invånare både i vardag och kris och ska därför se till att det finns vatten. Kommunen har också i uppgift att berätta var detta vatten finns, sedan behöver du själv hämta det. Du behöver ha med dig egna, rena dunkar, hinkar etcetera, se ovan.  Oftast går det till så att kommunen ställer upp vattentankbilar vid exempelvis centrum, bibliotek och skolor. Vattnet kommer till exempel från någon av de platser som inhyser Sveriges nationella nödvattenlager.

Bra saker att ha hemma (underskatta inte mängden):

  • Vattendunkar, gärna med skruvlock och tappkran
  • Hinkar med lock
  • Våtservetter/babyservetter/tvättlappar
  • Plastpåsar
  • Kraftiga soppåsar/säckar
  • Plasthandskar
  • Sårtvätt, förbandslåda
  • Menstruationsskydd

Fler tips:

  • Bensinstationer har ofta stort utbud av hinkar och andra kärl
  • Butiker för båttillbehör kan vara en idé att titta i om man letar efter en enkel torrtoalett

Mer om förvaring av mat och vatten hittar du om du klickar här eller här.

Här finns film och podcast om krisberedskap.

PS: I en kris ska du lyssna på Sveriges Radio P4 (på din batteridrivna radio, solcellsradio, bilradio eller vevradio!). Om du har internet, titta på kommunens webbplats och Krisinformation.se för att få veta mer. Eller ring 113 13 om det är en stor olycka eller kris som har inträffat. Men glöm inte att göra som vi människor har gjort i alla tider, knacka på hos varandra, prata och hjälps åt!

Redaktionens extratips: Tänk på att toalettens tank innehåller flera liter rent vatten! Det kan du använda om du behöver.

Har du något tips som du vill dela med dig av?

Snökanoner, fågelinfluensa – och ett himla hallå om krislådan

Snokanon storHej på er!

Vilket hallå det blev efter förra veckans fredagsblogg, hörrni! Dagens Nyheter skrev om krislådan och ni lät oss fullkomligen bada i tips på bra grejer att ha hemma. Ni verkar intresserade av det här med hemberedskap – det gillar vi! Också kul att själva begreppet krislåda fick spridning. I kommentarsfältet får vi lära oss att uttrycket kommer från webbsidan HesaFredrik.nu. Där kan du öva på att packa din låda!

Den här veckan har vi ägnat oss åt fågelinfluensa. Som ni säkert redan vet höjde Jordbruksverket skyddsnivån mot sjukdomen från klass 1 till klass 2 i tisdags. Det betyder att alla fjäderfän, läs: fåglar, ska hållas inomhus. Skyddsnivån höjde man på grund av smittoutbrott i Tyskland och Nederländerna. Har du egna höns, brevduvor (!) eller andra fåglar, eller bara är allmänt nyfiken, kan du läsa myndigheternas FAQ om det hela här.

Du som läser det här ska inte oroa dig för att du kommer att få fågelinfluensa nu. Den sjukdomstyp som har upptäckts i Tyskland och Nederländerna, A(H5N8) är inte den samma som smittat människor tidigare. Till exempel under ett pågående utbrott i Egypten just nu. Den influensatypen heter istället A(H5N1). Nä, namnen är inte helt lätta att hålla isär, men allt du behöver veta är att den nya typen aldrig har smittat en människa.

Det här är också ett av skälen till att vi skriver om influensan, trots att den inte är någon akut kris i Sverige: att vi ser en risk att de två olika typerna blandas ihop och att det leder till onödig oro. Vi understryker därför att den ökade skyddsnivån inte innebär någon ny fara för dig.

På tal om smittor har rapporteringen kring ebola minskat den senaste månaden. Kampen mot sjukdomen pågår fortfarande i Västafrika där bland annat Sverige bidrar ekonomiskt, med personal och materiel.

På hemmaplan är risken för ett ebolautbrott fortfarande låg men om vi skulle få ett misstänkt fall av ebola är beredskapen inom hälso- och sjukvården god, det visar en inventering från Socialstyrelsen. Drygt 2 400 personer i olika delar av hälso- och sjukvården har övat praktiskt med personlig skyddsutrustning. Dessutom finns det 300 vårdplatser i landet där man initialt kan isolera personer som kan vara smittade.

Även om risken för ebola är låg i Sverige är det här också ett bra tillfälle för alla inblandade myndigheter att åter se över handlingsplaner och olja upp kontaktvägar. Det här gör samhället inte bara mer redo för att kunna hantera ebola utan även andra sjukdomar – eller andra händelser. Krisberedskap handlar i mångt och mycket att vara beredd på det oväntade. Här kan du läsa mer om hur en kris hanteras i Sverige.

I Sverige är vintervädret just nu stabilt (och på de flesta håll rätt obefintligt). Det snöar på sina håll i Norrland, men läget är lugnt. Verkar som att Buffalo i New York, USA, har fått allt. Kolla FEMA:s flöden för uppdaterad info. Ovädret i Buffalo beror på att sjöarna där fortfarande är varma, samtidigt som det har kommit in arktisk kyla och massor av snö på väldigt kort tid. Eftersom det både är kalla och varma luftmassor samtidigt har det åskat (!) och flera snökanoner har uppstått. Det här kallar amerikanarna för thunder snow. Det händer att vi får snökanoner här i Sverige också och fenomenet är verkligen intressant. Läs gärna mer om det här!

En lugn och skön helg önskar vi dig!

/Redaktionen för Krisinformation.se