MSB-analytiker: Ingen systemkollaps

11 Dec

 

Analytikerna på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, beskriver i sina lägesrapporter de delar av samhället som inte fungerar som de ska eller som ”är starkt utmanade”, som det heter i rapporterna. Det är många gånger tuffa besked.
– Men att säga att det är en systemkollaps är helt enkelt inte sant, säger Alexandra Nordlander, analytiker på MSB.

Läget försämras på vissa områden
I den senaste lägesbilden från MSB kan man läsa att ”läget inom socialtjänst, överförmyndarverksamhet och skola försämrats sedan rapporteringen förra veckan”. Överförmyndarverksamhet handlar om att utse gode män. Eftersom många ensamkommande barn har kommit på kort tid är det svårt att finna gode män till alla som behöver och det är svårt att garantera rättssäkerheten för omyndiga om de inte har en vuxen som kan representera dem.

Är det en systemkollaps ni beskriver?
– Det är ett ansträngt läge på en rad områden.  Men att säga att det är en systemkollaps är helt enkelt inte sant, säger Alexandra Nordlander.

Analytikerns dilemma
Lägesbilderna från MSB har vid några tillfällen tolkats av vissa som om hela samhället hotar att sluta fungera på grund av flyktingsituationen. Det är analytikerns dilemma.

Uppgiften för Alexandra Nordlander och hennes kolleger är att peka på problemen eftersom de inte kan åtgärdas om de inte beskrivs. Och det är ju självklart egentligen. Det finns alltså inget vettigt skäl för analytikerna att visa på det som fungerar som det ska. Detta gör att deras rapporter är öppna för att tolkas på ett sätt som inte är avsikten.

Målet för liv och hälsa hotat
Men ni skriver ju att målet för liv och hälsa är utmanat.
– Det är starka ord men det är ett av de mål som vi har att förhålla oss till. När det gäller liv och hälsa rör det flyktingar som kommit till Sverige under hösten, inte befolkningen i stort.

Men det låter skrämmande.
– Jag är medveten om det. Men om Migrationsverket säger att de inte kan garantera tak över huvudet och att detta leder till att människor får sova ute kan vi inte säga annat än att målet för liv och hälsa är utmanat.

Bränder på asylboenden och osäkerhet om alla asylsökande kan få den hälsovård som de har rätt till oroar också. Liksom rapporter om att mottagande av ensamkommande barn inte lever upp till FN.s barnkonvention.

Ingen svartmålning av samhället
Omkring 150 000 människor har kommit till Sverige hittills i år. Hur många som slutänden beviljas asyl och bosätter sig permanent i landet vet vi ännu inte. Men klart är att det svenska samhället måste förbereda sig på att fler behöver samhällsservice som utbildning och vård.
– Det måste samhällets olika delar börja förbereda sig för redan nu. Hur många nya läkare och lärare behöver vi, till exempel.

Bilden som förmedlas genom MSB:s lägesrapporter kan uppfattas som mörk men det är ingen svartmålning av hela det svenska samhället.
– Vi vill bara visa på vad som behövs göras.

MSB och flyktingsituationen

16 sep

X2000 PÅ ÅRSTABRON

Det är onsdag morgon. Jag sitter på tåget från Mariefred och funderar över dagen. Hur ska det bli? Jag har blivit inkallad av Criscom, en frivilligorganisation som stöttar det militära och det civila krisberedskapssystemet med olika former av kommunikatörskompetens, för att stötta MSB som behöver extra hjälp med informationen på grund av flyktingsituationen.

MSB har bland annat uppdrag att stötta svenska myndigheter när en extraordinär händelse inträffar. Det kan gälla svininfluensa, ebola eller som nu: flyktingsituationen i Europa, som påverkar oss i Sverige. Jag sätts in i arbetet på en gång. Den senaste veckan har 4 800 personer sökt asyl i Sverige, varav 828 ensamkommande barn.

Utåt sett kan man få uppfattningen att MSB inte gjort så mycket när det gäller flyktingsituationen i Sverige. Men bakom kulisserna pågår ett intensivt arbete. Det är fler möten mellan funktioner inom berörda myndigheter än normalt. MSB:s TiB, tjänsteman i beredskap,( samhällets 24-timmars ”jourfunktion” som finns i kommuner, länsstyrelser och myndigheter) har mer kontakt med länsstyrelsernas TiB än vanligt och redaktionen på krisinformation.se arbetar frenetiskt med att svara på frågor som inkommit från allmänheten och myndigheter. Till att börja med arbetas informationen fram i myndigheternas gemensamma databas. Därefter publiceras frågor och svar på krisinformation.se och andra myndigheters webbsidor.

Det kommer att bli en händelserik dag. Jag har varit på två möten, hunnit med två koppar kaffe och klockan har inte hunnit bli 11:00.

Anne-Katherine Mattsson
Frilansinformatör

Om krisen kommer – en podcast blir till

13 apr

IMG_3057

Författaren och Niotillfem-bloggaren Sandra Beijer får tips på saker att packa i krislådan av Göran Lindmark på MSB.

I dag gästas Krisbloggen av Anna Teljfors som jobbar på vår systersajt Dinsäkerhet.se. Anna är också programledare för podcasten Om krisen kommer och här berättar hon om hur den kom till:

Vi på DinSäkerhet.se använder olika kanaler för att nå ut med våra budskap om risker och säkerhet hemma och på fritiden. Förutom trycksaker, vår webbplats, Facebook och Twitter var vi bland de första myndigheterna som använde YouTube och Instagram.

2014 bestämde vi oss för att även göra en podcast. En podcast (podd) är ett radioprogram som man lyssnar på direkt via webben.

Vi visste direkt att vi inte ville ha en podd där man lyssnar på två personer som bara sitter och pratar med varandra. Det passar väldigt bra för Filip&Fredrik med flera, men vi visste att man kan göra något spännande eftersom de ämnen som vi jobbar med ofta är det. Vi ville nå människor som kanske inte har funderat så mycket på vad de själva kan göra och hur vardagen blir – om krisen kommer. Just Om krisen kommer blev också poddens namn.

IMG_3056

Det blev en inspirerande reportagepodd med specialskriven vinjett, originalmusik och många olika röster. Clara Lowden som har ljudlagt och producerat Om krisen kommer studerar radiolinjen på Stockholms dramatiska högskola och har skapat ett speciellt sound med en både tankeväckande och dokumentär känsla. Att Clara som producent och reporter inte är speciellt insatt i frågor som rör hemberedskap och hur samhället fungerar i en kris är väldigt bra. Hon ställer de vanliga frågorna som människor sannolikt har. Däremot har jag och mina kollegor på MSB förstås sista ordet vad gäller sakinnehållet.

Att leda Om krisen kommer är ett känslointensivt arbete. Att prata med människor som har befunnit sig mitt i katastrofer är alltid otroligt givande.

IMG_3058

Insatsledaren och överlevaren. Lasse Hedström i samtal med Charlotta André. Om dygnen i Khao Lak efter flodvågskatastrofen 2004.

Det var minnesvärt när Charlotta André (tidigare Ölander) i avsnitt tre Mötet träffade Lasse Hedström. Charlotta var på semester i Khao Lak när tsunamin kom. Hon skrev senare boken … Och himlen var oskyldigt blå som kritiserar myndigheternas långsamma agerande. Lasse Hedström ledde den första räddningsinsatsen i Thailand. Vi sammanförde dem båda efter tio år. Vi lät dem inte ”för-prata” med varandra så mycket utan serverade dem fika i varsitt rum. Sedan satte vi dem tillsammans i studion med uppmaningen: – Berätta för varandra hur det var.

Som programledare var det inte mycket jag behövde göra, det var fint att följa samtalet som levde av sig självt, vindlande genom sorg, eftertanke och också glädje. Charlotta är numera mamma till två barn och har rest tillbaka till Thailand flera gånger.

IMG_3059

Under inspelningen av avsnitt tre Mötet satt Hedvig tryggt hos producent Clara Lowden. Hedvigs mamma Charlotta överlevde flodvågskatastrofen 2004.

Mötet med Estoniaöverlevaren Sara Hedrenius var också starkt. Hon berättar hur hon tänkte och agerade under natten som började ombord på fartyget m/s Estonia och senare fortsatte i en livflotte. Saras berättelse är med i avsnitt två Att agera i kris tillsammans med tips från psykologen Ola Jameson på hur man kan tänka inför och under en kris för att ha större chanser att klara sig.

poddcast_liggande

De som lyssnar på podden har gillat den mycket och känt sig både inspirerade och stärkta. Det har alltså blivit så bra som vi hoppades. De ämnesområden som vi i krisbranschen arbetar med  berör verkligen människor. Och gör sig väldigt bra i ljud. Här kan du läsa mer och lyssna.

/Anna Teljfors
Kriskommunikatör på MSB, webbredaktör på DinSäkerhet.se och programledare för Om krisen kommer.

***

Recensioner av Om krisen kommer

Det här visar att man inte behöver göra en ”trist och tråkig podd” utan kan vara mer innovativ och kreativ i sitt berättande. Fantastisk podd tycker jag. Superbra jobbat!
/Lovisa Ohlson, redaktör för podden Värvet.

Poddarna är väldigt välgjorda och jag tyckte de höll P1-kvalitet.
/Herman Geijer, nejtackzombies.

För alls oss katastrof-tänkare är det perfekt terapi! Ta tjuren vid hornen och gör något konkret i stället för att älta möjliga och omöjliga scenarier.
/Cecilia Blankens, journalist och bloggare.

En jättemysig podcast överlag tyckte jag, som barnprogram för vuxna, fast på ett bra sätt alltså. :)
/Sandra Beijer, niotillfembloggen.

Även om det är skönt att stoppa huvudet i sanden så är kunskap makt. Därför tipsar jag om podden Om krisen kommer. Otroligt välgjord. Smart och inte alls skuldbeläggande som jag oroade mig för. Utbildande utan pekpinnar. Jag gillade speciellt avsnittet Att agera i kris.
/Linnea Geiger, Colorado.

Cyklon i Vanuatu, askmoln i Costa Rica och gräsbrandrisk i Sverige

13 mar

 

Statistiskt sett innebär fredagen den trettonde ingen ökad risk för olyckor och hemskheter, sägs det. Hittills har veckan också varit lugn, ur vårt perspektiv, och i medierna dominerar annat än annalkande katastrofer.

Här i det vårvintertrötta Sverige nås vi av nyheten att starten på den tuffaste etappen i havskappseglingen Volvo Ocean Race har skjutits upp. Detta eftersom en tropisk cyklon plöjer sig söderut i södra Stilla havet och hotar att störa tävlingen. Cyklonen kallas Pam och rör sig mellan ögrupper med spännande namn som Vanuatu, Kiribati och Tuvalu. Det verkar som sparsamt befolkade områden, men enligt vissa uppgifter kan hundratusentals människor drabbas av ovädret bara i Vanuatu (som ligger mellan Solomonöarna och Fiji, vilka också kan omfattas av Pams verkningar).

I flera av områdena som ligger i cyklonens väg har myndigheterna utfärdat varningar och larm av högsta nivån. Folk bunkrar mat och dricksvatten. Spikar igen fönsterluckorna. Säkrar sina hem inför stundande regn, vindar och vågor. Vi kan bara hoppas att Pam drar förbi utan att människor kommer till skada.

Tropiska cykloner som Pam bildas när havets ytvattentemperatur överstiger 27 grader. Man kan misstänka att så är fallet norr och öster om Australien just nu. I de vattnen rör sig i skrivande stund också andra tropiska oväder med namn som Olwyn, Bavi och Nathan. Följ dem på Tropicalstormrisk.com eller genom World Meteorological Organizations webbplats.

Vulkanutbrott ger askplym i San José

Under fredagen kom nyheten om att flygplatsen i San Josés huvudstad Costa Rica stängts av på grund av ett askmoln från vulkanen Turrialba som har fått ett utbrott. En plym av vulkanisk aska med en höjd på en kilometer sägs vara orsaken. Det hela lät naturligtvis dramatiskt till en början, men enligt UD:s reseinformation för Costa Rica har utbrottet pågått sedan i oktober förra året och föranlett evakueringar i närheten av vulkanen.

Vulkanen Turrialba ligger i en nationalpark som är ett populärt turistmål och de som besöker området bör givetvis hålla sig informerade om händelseutvecklingen. Via Swedenabroad.com hittar du reseinformation från Sveriges ambassader och konsulat i utlandet. På Krisinformation.se kan du läsa mer om händelser som du kan drabbas av utomlands.

Brandrisksäsong i Sverige

Här hemma har gräsbrandrisksäsongen kommit igång och man kan följa brandrisken genom DinSäkerhet.se där du också får tips om hur du eldar säkert utomhus och kan ladda ner appen BRANDRISK Ute.

Kanske låter det lite löjligt att ta upp gräsbränder i jämförelse med vulkanutbrott, evakueringar och tropiska cykloner. Men tänk på skogsbranden förra året. Och, ja, det är ju ändå fredagen den trettonde idag.

Trevlig helg önskar redaktionen.

Radioamatörer hjälper samhället vid kris

10 feb

tore-radioamator

FOTO: Erik Nyberg

I dag gästas Krisinfobloggen av Tore Andersson som är ordförande i SSA, Sveriges sändareamatörer. Tore är radioamatör och i bloggen berättar han om hur han och hans kolleger kan vara en viktig resurs vid kriser och allvarliga samhällsstörningar.

I Sverige finns det drygt 12 000 licensierade sändaramatörer. Hemma hos dem finns ofta en hel del mobila och bärbara utrustningar, alltså radiostationer som kan användas för talkommunikation eller olika former av digital dataöverföring. De här radiostationerna kan användas som alternativ om samhällets vanliga kommunikationssystem av ett eller annat skäl slutar fungera, till exempel vid en större storm som påverkar el- och telenäten.

Några radioklubbar, föreningar för sändaramatörer, har även tillgång till radiolänkutrustning som kan användas för höghastighetsöverföring av datakommunikation liknande internet. Den kan användas för text och bildöverföring.

När el- och telenätet gick ner under stormarna Gudrun och Per hjälpte många svenska sändaramatörer till. De kunde bland annat komplettera kommunens hemtjänst med kommunikationsresurser. Genom att det oftast finns flera sändaramatörer på en ort kan de bidra till att upprätthålla kommunikation under en längre tid. Just uthållighet är mycket viktigt vid en samhällsstörning.

Den 11 september 2001 slogs stora delar av mobil- och telenäten i New York ut på grund av tekniska skador eller överbelastning. Då upprättade sändaramatörer alternativ radiokommunikation på uppdrag av myndigheterna i New York.

På många av öarna i Karibien finns krisradionät där sändaramatörer ingår. Amatörerna aktiveras vid risk för stormar och andra större störningar i de allmänna kommunikationsnäten. Även i Asien har radioamatörer använts som extra kommunikationsresurs i samband med räddningsarbete vid större naturkatastrofer.

I Sverige deltar en stor andel av de aktiva radioamatörerna i utbildningar som FRO, Frivilliga Radio Organisationen, eller lokala radioklubbar arrangerar. De lokala klubbarna samarbetar ofta med kommunernas FRG, Frivillig resursgrupp. Amatörerna tränas i att upprätta radionät och att samverka med personal från kommuner och andra myndigheter.

Är du själv intresserad av att bli radioamatör? Sök gärna kontakt med lokala radioklubben! Eller SSA, Sveriges Sändareamatörer och FRO.

/Tore Andersson ordförande SSA.

Fokus vecka 42: Så här kan du hjälpa de som drabbas av ebola

17 okt

presstraffNu söker MSB mer personal som kan hjälpa eboladrabbade i Västafrika. Här syns generaldirektör Helena Lindberg tillsammans med operativ chef Christian Di Schiena på en presskonferens i dag.

Vi behöver väl knappast säga att vårt huvudfokus också den här veckan har varit ebola. Under veckan som gick bekräftades ytterligare ett fall i USA och i vår mejlbox märks det att oron har ökat. Många undrar om smittan är luftburen (nej!) och om myndigheterna verkligen är överens om hur sjukdomen smittas (det är de. Ebola smittar genom kroppsvätskor, inte genom att vi andas in samma luft som någon som är sjuk). Klicka här för att komma till vår FAQ med de vanligaste frågorna och myndigheternas svar på dem. Läs dem! Särskilt om du är orolig – kunskap lugnar.

Här är några exempel:

Varför är det här ebolautbrottet så svårt att stoppa?

Utbredd fattigdom och tidigare inbördeskrig har gjort att de drabbade ländernas infrastruktur är bristfällig och tilltron till myndigheter hos befolkningen behöver förbättras. Det här är första gången som ebola drabbar västra Afrika. Lokalbefolkningen har därför ingen kunskap om eller erfarenhet av sjukdomen. Personalen på hälsocentraler och sjukhus har heller ingen erfarenhet av sjukdomen och inte någon speciell beredskap. Det har även varit svårt att sprida information om hur man ska stoppa smittspridningen.

Källa: Socialstyrelsen

Varför ser insatserna mot ebolautbrottet olika ut i olika länder i Europa?

Hälso- och sjukvårdssystemen ser olika ut, vilket gör att planering, förberedelser och praktiska insatser kan skilja sig mellan länderna. Det gäller såväl hjälpinsatser på plats i den drabbade regionen som insatser i de fall där det finns en smittad person i ett europeiskt land. Till exempel ser lösningarna olika ut för hur den medicinska evakueringen av en smittad medborgare är tänkt att ske. Några länder har egen kapacitet för detta, andra har avtal med privata utförare.

Källa: Socialstyrelsen

På MSB, där den här redaktionen är stationerad, har aktiviteten runt insatser till Västafrika varit febril sedan länge, men än mer sedan regeringen valde att tilldela MSB 100 miljoner extra för att få ner ännu mer folk till Västafrika. Nu inleds rekrytering av ny personal, till exempel sjuksköterskor, läkare och administrativ personal, som skickas ned efter hand.

Är du intresserad av att åka till Västafrika och hjälpa de som drabbas av ebola? Då ska du läsa mer här.

– Det är glädjande att se att så många är intresserade av att hjälpa till. Med det nya uppdraget behöver vi ännu fler och under kommande månader kommer det också att behövas avlösning av de som varit i Liberia en period och som kommer hem. Inom kort publiceras annonser på eftersökta personalkategorier på vår webbplats. Så fortsätt att anmäla in intresse, säger MSB:s generaldirektör Helena Lindberg till MSB.se.

I övrigt håller vi som vanligt ett extra öga på vädret. Just nu är det till exempel översvämningar på vissa håll i Västra Götaland, eftersom det har regnat så mycket där de senaste dagarna. Här hittar du ett gäng användbara länkar om det.

I början av veckan skrev vi också om att femhundra kilo nötkött skulle förstöras som en säkerhetsåtgärd, efter att mjältbrand hade upptäckts på den gård som köttet kom från. Köttet kom enligt Livsmedelsverket från Slovakien och djuren hade slaktats i Polen.

Under helgen fortsätter vi att arbeta intensivt med att besvara era frågor, samt utöka vår bank av vanliga frågor och svar om ebola. Ni kan alltid kontakta oss via Twitter och Facebook. Det fina med de kanalerna är att du också kan se vilka frågor som har ställts tidigare och vad vi har svarat på dem. Kanske hittar du svaret på din fråga innan du har hunnit ställa den!

En skön helg önskar vi dig!

/Redaktionen

Hänt i veckan: Krisinformation blickar utrikes

17 apr

Tropiska cykloner och stormar karta

Här bildas tropiska cykloner. Av de hundratals stormar som bildas varje år utvecklas två tredjedelar till cykloner (blå pilar), orkaner (röda pilar) och tyfoner (gröna pilar).

På senaste tiden har vi blickat mycket utrikes. För vår del handlar det främst om att följa områden dit många svenskar reser. Det är er vi finns till för och er vi spanar åt. Ibland känns det konstigt att bläddra förbi den intensiva nyhetsrapporteringen från Afghanistan eller Sydsudan. Ja, inte ens Ukraina följer vi med båda ögonen längre. I nuläget berör de här områdena helt enkelt för få svenskar, rent fysiskt.

I veckan gick UD ut med en ändrad reseavrådan för Ukraina och om den skrev vi däremot. Reseavrådan är viktiga ur ekonomisk och juridisk aspekt, eftersom de exempelvis kan innebära inskränkningar i reseförsäkringar. Läs mer här.

Under slutet av förra veckan följde vi tyfonen Ita, som gick in över Australien och Queensland. Dit vet vi att många svenskar reser och även om många säkert nås av information på plats, kan vi förhoppningsvis hjälpa dem att hitta bra källor och ställen att vända sig till med våra länkar. Om inte annat når vi kanske anhöriga hemma i Sverige.

Det var oroande att läsa att tyfonen skulle nå samma vindstyrka som orkanen Haiyan, som orsakade stor förödelse på Filippinerna i vintras. Som tur var blev effekterna av Ita betydligt mindre.

Som parantes kan du läsa en intervju som vi gjorde med Ulrika Edén som jobbade med humanitära insatser efter Haiyan här.

Så snart vi hade släppt Ita blossade det istället upp stora skogsbränder i Chile. Oturligt nog låg vinden från Stilla havet på mot landet, som ju består av en hel del kust. Det gav elden extra mycket fart. Vi vet att det bor många chilenare i Sverige och många av dem har säkerligen släkt kvar i landet. Så här inför påskhelgen ger sig många ut och reser och det kunde därför bli aktuellt för oss att skriva om händelsen.

Det visade sig dock att få svenskar befann sig i regionen den här gången. Vi valde därför att inte skriva om händelsen. Här kan du däremot läsa mer om svenska brandriskprognoser och var du hittar mer information i ämnet.

I förra veckan fick vi några frågor om varför vi inte skrev om Swedbanks stora driftstörning, där miljoner kunder drabbades av att bankens tjänster gick ned. Det berodde helt enkelt på att det inte fanns någon myndighetsinformation att tillgå innan händelsen var över. Finansfrågan är enormt viktig för samhället och vi arbetar just nu på nya faktasidor om detta. Återkommer alltså!

Tills vidare vill vi önska er en riktigt skön och glad påsk. Kör försiktigt om ni ska ut på vägarna! Påsken är enligt Trafikverket en av våra mest trafikintensiva helger. Åk i god tid, var utvilad och lätta på gasen!

Vi håller givetvis lika noggrann koll på världen som alltid.

/Redaktionen

Hur vill du bli varnad?

4 Nov

Det har skett ett giftutsläpp i din kommun. Vinden ligger på mot tätbefolkade områden. Du får reda på det genom att din telefon piper och vibrerar och inte ger sig förrän du tagit del av informationen. När du tittar upp mot informationstavlan vid busshållplatsen har uppgifterna om bussarnas planerade avgångar ersatts med samma information som du precis fått i din telefon.

Du får lift hem med en granne. Men ni kan vare sig trösta er med lugna bilradiofavoriter eller radioreportage från fjärran länder. Även bilradion hamrar in budskapet: Gå inomhus. Stäng fönster, dörrar och ventilation. Avvakta ytterligare information från myndigheterna.

Väl hemma så sätter du dig framför datorn och kan börja chatta med räddningstjänsten. De kan ge lugnande besked. Barnen är trygga i skolan och har samlats i aulan.

Nå, där är vi ju inte riktigt än. Långt ifrån.

SOS Alarm och Sveriges Radios sändningsledning har nyckelpositioner i kedjan för att få varning och information till allmänheten att fungera. En räddningsledare begär ett viktigt meddelande till allmänheten, VMA. Detta vidarebefordras sedan till sändningsledningen.

Sändningsledningen ser till att Sveriges radios alla kanaler sänder meddelandet och distribuerar meddelandet till medverkande TV-företag. Sveriges Radios meddelande sänds med automatik i den privata lokalradion

Krisinformation.se är inte en officiell del av larmkedjan. Vi är inte  garanterade att få veta när ett viktigt meddelande till allmänheten, VMA, utfärdas. Men när vi fått kännedom om en varning informerar vi naturligtvis så fort vi kan.

Sannolikheten att vi får vetskap om larmet är hög. Vi har ett antal olika knep för att se till att vi inte ska kunna missa det, både VMA-hängslen och VMA-livrem. Men det finns ingen garanti. Det finns teoretiska möjligheter att vi missar det.

Snabbast och säkrast när det gäller varningar till allmänheten är fortsatt Sveriges radios P4.

Problemet är att långt ifrån alla har på radion eller tittar på teve direkt. Många använder sin telefon eller dator istället. Men där kan det, om vi har otur, vara tyst om den annalkande krisen. Krisinformation.se kan i bästa fall nå ut via sociala medier eller vår app, liksom Sveriges radio och Sveriges television. Men det finns som sagt inga garantier.

Är det riktigt illa ställt, som i exemplet ovan, används också utomhustyfonerna. Vars tjut kanske inte är så effektivt längre, vilket Marcus Johansson, kriskommunikatör på Länsstyrelsen i Halland, vittnade om i det här blogginlägget.

Så hur ser då morgondagens varningssystem ut?

– Troligtvis kommer det att bli fler kanaler där varningar kan nå ut, säger Lars Olsson som arbetar på enheten för ledningssystem och beslutsstöd på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

– Det uppdrag som SOS Alarm fått med ett kompletterande system via sms och fast telefon är ett exempel.

– I dagsläget finns bara SOS Alarms system planerat för driftsättning men inom EU pågår olika projekt och arbeten inom området. Ett går under namnet Alert4All. MSB följer också utvecklingen i andra länder. Nederländerna har infört ett nytt varningssystem via mobiltelefoner enligt standarden EU-Alert som är intressant.

MSB är den myndighet som ansvarar för varningssystemet VMA och utvecklingen av det. I skrivande stund är det inte helt klart vem som i framtiden  ska se till att varningssystemet moderniseras och anpassas till modern teknik och ändrade medievanor.

– Ansvaret för att ta fram och jobba med utveckling av nya system kan i framtiden vara kvar hos MSB eller hamna på en ny alarmeringsmyndighet, säger Lars Olsson.

Man måste veta vad man önskar sig för att få det man vill ha, som det hette i en sång. Alltså, hur vill ni bli varnade?

Kommentera gärna direkt här på bloggen eller hör av er till Krisinformation.se TwitterFacebook eller om ni vill mejla är adressen redaktionen@krisinformation.se.

Rolf/red

Hur säkert kan det bli?

9 okt

Vi får ibland frågor eller synpunkter kring vår drift och tillgänglighet, allt från var våra servrar står till vad vi har för planer om internet går ner. Det är kul att många bryr sig och funderar kring detta. Jag vill här på ett generellt plan berätta lite om hur vi ser på ett aktivt säkerhetsarbete.

Några grundtankar som vi försöker följa är:

Mångfald och spridning

Eller redundans som det också brukar heta. Att systemen så långt som möjligt har flera delar som kan ta över om någon del försvinner. Till exempel har vi flera redaktörsmiljöer som fungerar oberoende av varandra och som står på olika platser geografiskt. Ett annat exempel är att använda anycast för DNS-servrar. Då får vi ett helt nätverk av DNS-servrar som vet var krisinformation.se finns och risken för bortfall på grund av att enstaka servrar går ned minskar.

Kontroll och handlingsförmåga

Hur hårt man än jobbar med att skapa säkerhet så kommer vi ändå att råka ut för både väntade och oväntade störningar som kan hota driften.

Att ha kontroll över alla delar av driften, backup på innehåll och utvecklingsprojekt, planerade reservalternativ för att snabbt sätta upp en ny miljö på ett nytt ställe och peka om adressen är sådant som vi måste ha planer för och ständigt hålla aktuella.

Fantasi

Vi måste ha fantasi nog att fundera ut alla möjliga och omöjliga störningar som kan drabba oss så att vi kan fundera på hur vi kan förhindra dem eller hantera dem om de inträffar.

Vi måste också ha fantasi att tänka i helt andra banor. Vad gör vi om hela internet går ner, kan vi nå ut med informationen på något annat sätt? Vi brukar ibland skoja om att vi alltid kan gå ut och klistra upp lappar i portuppgångar om inte annat.

Det kan tyckas som ett överdrivet exempel. Vi kommer inte att behöva gå ut och klistra upp lapparna själva, det kommer vi säkert att kunna få hjälp med av frivilliga.

Men att dra tankarna till sin spets är alltid en nyttig övning, för säkerhet är inget som man skapar en gång och sedan är färdig med. Det är en ständigt pågående process för att se och möta nya hot, risker och krav i en värld som ständigt förändras.

/Kristian, redaktionsansvarig Krisinformation.se