Tema krisberedskap: Vem behöver dig när vardagen vänds upp och ner?

5 okt

Foto: China Photo Press/TT.

Den som har förberett sig på samhällskriser har större möjlighet att hjälpa andra när en kris inträffar. Christina Andersson på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap berättar om MSB:s och kommuners arbete för att höja medvetenheten om kriser.

Vi lever i en orolig tid, både utifrån den säkerhetspolitiska situationen men också utifrån konsekvenserna av ett förändrat klimat. Det gör att intresset ökar för hur vi kan klara oss i ett läge då samhället inte fungerar som vi är vana vid, när det råder brist på både mat och vatten, då kanske elektriciteten är utslagen liksom internet och telefoni. Både privatpersoner, politiker och de som jobbar med krisberedskap har frågan högt på agendan.

Många frågar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, vilka rekommendationer som finns vad gäller bunkring av livsmedel eller dricksvatten.

Efter vars och ens förmåga

Det finns en grundprincip i vårt samhälle och den innebär att alla människor har ett ansvar för sitt eget liv och sin egendom. Den principen gäller även då samhället inte fungerar som vi är vana vid.

MSB:s inriktning är att alla som kan ska klara försörjningen av mat, vatten, värme och information i minst tre dygn – minst 72 timmar – vid en samhällskris. Det kallas ofta 72-timmarsbudskapet. Samhällets resurser kommer inte att räcka till alla samtidigt utan måste först gå till de mest utsatta och hårdast drabbade. Andra kommer att få klara sig själva en tid. Hur länge går inte att säga, det beror bland annat på krisens omfattning.

Tre dygn är ett minimum

Tre dygn är ett minimum. Många har säkert redan den möjligheten, även om de personliga kraven måste sänkas. Självklart ökar möjligheten att klara en besvärlig vardag med nivån på den egna hemberedskapen. Och framför allt – ju högre den egna beredskapen är desto större blir möjligheten att hjälpa andra som inte har samma förutsättningar.

Poängen med 72-timmarsbudskapet är främst att få var och en att reflektera. Hur skulle just jag och mina anhöriga klara en situation då samhällets normala service och tjänster inte fungerar? Reflektion (riskmedvetenhet) är första steget till handling.

Krisberedskapsvecka ska ge reflektion

Många kommuner har hört av sig till MSB för att de vill ha råd och stöd när de ska kommunicera om människors krisberedskap. Vad ska vi säga? Vilka rekommendationer gäller egentligen och hur säger vi det? Därför satsar MSB nu på en årlig krisberedskapsvecka med start 2017. Nästa år infaller den vecka 19, 8-14 maj.

Syftet med krisberedskapsveckan är att kommunerna, som står närmast medborgarna och har ett stort informationsansvar, ska genomföra olika aktiviteter för att uppmärksamma invånarna på lokala hot och risker och hur de kan förbereda sig om något skulle hända. Fokus ska ligga på händelser som innebär svåra störningar i samhället. Hur drabbar ett omfattande elavbrott just vår kommun och hur påverkar det alla som bor här? Eller; hur ser evakueringsplanen ut vid ett dammbrott och vad gäller för de som kan drabbas? Riskmedvetna samhällsmedborgare stärker vår samlade krisberedskapsförmåga, oavsett hotbild.

Vi behöver alla förbereda oss för att tillsammans kunna möta hoten och klara Sverige ur framtida samhällskriser. Den viktigaste tillgången är andra människor och viljan att hjälpa varandra. Vem behöver dig?

Text: Christina Andersson, MSB.

STOCKHOLM 161003 Christina Andersson, MSB. Foto: Sören Andersson COPYRIGHT SÖREN ANDERSSON/2SEE AB
Christina Andersson, MSB.
Foto: Sören Andersson.

Mer om krisberedskap

MSB.se om krisberedskapsveckan

Krisinformation.se Om krisen kommer

DinSäkerhet.se om krisberedskap

Därför är det viktigt att finnas i flera kanaler

27 mar

poddcast_liggande

I dag vill vi börja med att berätta något roligt, nämligen att fjärde avsnittet av MSB:s krispodd Om krisen kommer äntligen har kommit! Trean, som handlade om tsunamin och också är klart lyssningsvärd (vi är med!), kom strax före jul och nu är väntan på nästa alltså över. Den här gången handlar det om hur stor risken egentligen är för att Mälaren ska svämma över. Kan det till exempel bli en sådan enorm översvämning i Stockholm att tunnelbanan dränks? Hör experternas diskussion här.

Det går förstås inte att prata om den här veckan utan att tänka på den oerhört tragiska flygolyckan som inträffade i franska Alperna i tisdags. Våra tankar går till alla de som förlorat sina nära och kära.
Vi skrev om olyckan och insåg att flera av de berörda flygplatserna och flygbolagens webbplatser var svåra att nå. I deras sociala medie-kanaler fanns dock information som gick att länka till. Vid en händelse kan det vara bra att tänka på att informationen kan finnas i många olika kanaler. Du som själv jobbar på en myndighet eller organisation är nog redan på det klara med att du ökar chanserna att nå ut med flera kanaler.

I morse kom MSB:s årliga rapport Risker och förmågor där man har identifierat vilka risker som kan få störst konsekvenser för samhället. Det känns ganska naturligt att se att störningar i el och vatten och problem med hälso- och sjukvården toppar listan över de största riskerna.

Vi pratar mycket om hur du kan förbereda dig för ett elbortfall, till exempel under en storm, och påminner som vanligt om vikten av att ha en krislåda hemma! Vi fick nyligen ett twittertips om att man också bör skriva ut checklistor, som de Dinsäkerhet.se har här, och lägga i sin krislåda.

Störningar i elektroniska kommunikationer, internet och telefon är också en av de risker som MSB identifierar som kan ge allvarliga konsekvenser. Hur gör du om elen försvinner samtidigt som telenätet går ner? Vi själva skulle ladda mobilen med solcellsladdare, men att kunna använda den förutsätter ju att mobilnätet funkar. Vissa mobiltelefoner har en inbyggd FM-mottagare som gör att du kan lyssna på Sveriges Radio och beredskapskanalen P4. Tänk på att du kan behöva ansluta ett headset som fungerar som antenn.

Ska du ut och resa i helgen? Kanske dags för påsklov? Missa då inte att vintern är här igen på sina håll. SMHI varnar för snöfall i delar av Norrland. Ta det lugnt, håll koll på Läget i trafiken hos Trafikverket och ta gott om tid på dig om du ska ut.

Trevlig helg!

/Redaktionen

Hänt i vecka 9: Om IT- och telestörningar och din egen krisberedskap

27 feb


Den senaste veckan har störningar som påverkat mobiltelefoni och bredband präglat redaktionens arbete. Vi har också fått frågor om hur man förbereder sig för händelser och kriser.    

I måndags upplevde många svenska abonnenter problem med mobiltelefonin. Felet drabbade kunder hos flera av de största operatörerna och berodde enligt medieuppgifter på ett fel i en router hos en av dem. SOS Alarm, Post- och telestyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap gick ut med information och Krisinformation.se skrev en nyhet och besvarade frågor om händelsen.

Senast två veckor efter betydande störningar ska drabbade teleoperatörer rapportera händelserna till Post- och telestyrelsen, PTS.

I onsdags började det brinna i ett industrihotell i Pajala. Branden gjorde att internet gick ner för många i kommunen och på andra orter. Även Pajalas hälsocentrals och Folktandvårdens tillgång till patientjournalerna påverkades.

Krisinformation.se får ofta frågor om orsaken till tele- och IT-störningar. Vårt uppdrag är att hjälpa allmänheten till ansvariga myndigheters information om händelser och kriser. Vi spekulerar inte, vi hänvisar till bekräftad information hos ansvarig aktör.

Om krisen kommer

En annan fråga vi ofta får rör den gamla telefonkatalogens sidor Om kriget kommer. Var finns motsvarigheten idag, undrar många. Svaret är att nuförtiden finns ingen utskriven Om krisen kommer som möter hela Sveriges informationsbehov vid alla olika sorters händelser och kriser.

Den information som finns om krisberedskap finns normalt på internet hos de myndigheter som har ansvaret. Ofta är det kommunen så det är naturligt att söka svar på frågor där. Se till exempel Göteborgs stads sidor om krisberedskap eller leta efter din egen kommuns krisplan, risk- och sårbarhetsanalys eller på räddningstjänstens webbplats. Även länsstyrelsen har information om krisberedskapen i länet.

På Krisinformation.se kan du läsa om hur du förbereder dig för olika sorters händelser. Där hittar du länkar till ansvariga aktörers information om hur man förbereder sig inför mindre störningar såväl som större händelser och kriser. Några andra bra källor att utgå från är DinSäkerhet.se, Energimyndigheten och Civilförsvarsförbundet.

Här på Krisinfobloggen har vi tidigare publicerat inlägg om toalettbesök vid vattenbrist, hur myndigheter kan kommunicera vid strömavbrott och om hur man kan packa sin egen krislåda.

Vi bör alla förbereda oss för att klara störningar, händelser och kriser.

Varför inte göra en egen personlig checklista med de uppgifter du behöver för att klara av strömavbrott, telestörningar och andra händelser och förvara den på ett säkert ställe?

Vilken information har du med i din krischecklista?

Trevlig helg önskar redaktionen

Snökanoner, fågelinfluensa – och ett himla hallå om krislådan

21 Nov

Snokanon storHej på er!

Vilket hallå det blev efter förra veckans fredagsblogg, hörrni! Dagens Nyheter skrev om krislådan och ni lät oss fullkomligen bada i tips på bra grejer att ha hemma. Ni verkar intresserade av det här med hemberedskap – det gillar vi! Också kul att själva begreppet krislåda fick spridning. I kommentarsfältet får vi lära oss att uttrycket kommer från webbsidan HesaFredrik.nu. Där kan du öva på att packa din låda!

Den här veckan har vi ägnat oss åt fågelinfluensa. Som ni säkert redan vet höjde Jordbruksverket skyddsnivån mot sjukdomen från klass 1 till klass 2 i tisdags. Det betyder att alla fjäderfän, läs: fåglar, ska hållas inomhus. Skyddsnivån höjde man på grund av smittoutbrott i Tyskland och Nederländerna. Har du egna höns, brevduvor (!) eller andra fåglar, eller bara är allmänt nyfiken, kan du läsa myndigheternas FAQ om det hela här.

Du som läser det här ska inte oroa dig för att du kommer att få fågelinfluensa nu. Den sjukdomstyp som har upptäckts i Tyskland och Nederländerna, A(H5N8) är inte den samma som smittat människor tidigare. Till exempel under ett pågående utbrott i Egypten just nu. Den influensatypen heter istället A(H5N1). Nä, namnen är inte helt lätta att hålla isär, men allt du behöver veta är att den nya typen aldrig har smittat en människa.

Det här är också ett av skälen till att vi skriver om influensan, trots att den inte är någon akut kris i Sverige: att vi ser en risk att de två olika typerna blandas ihop och att det leder till onödig oro. Vi understryker därför att den ökade skyddsnivån inte innebär någon ny fara för dig.

På tal om smittor har rapporteringen kring ebola minskat den senaste månaden. Kampen mot sjukdomen pågår fortfarande i Västafrika där bland annat Sverige bidrar ekonomiskt, med personal och materiel.

På hemmaplan är risken för ett ebolautbrott fortfarande låg men om vi skulle få ett misstänkt fall av ebola är beredskapen inom hälso- och sjukvården god, det visar en inventering från Socialstyrelsen. Drygt 2 400 personer i olika delar av hälso- och sjukvården har övat praktiskt med personlig skyddsutrustning. Dessutom finns det 300 vårdplatser i landet där man initialt kan isolera personer som kan vara smittade.

Även om risken för ebola är låg i Sverige är det här också ett bra tillfälle för alla inblandade myndigheter att åter se över handlingsplaner och olja upp kontaktvägar. Det här gör samhället inte bara mer redo för att kunna hantera ebola utan även andra sjukdomar – eller andra händelser. Krisberedskap handlar i mångt och mycket att vara beredd på det oväntade. Här kan du läsa mer om hur en kris hanteras i Sverige.

I Sverige är vintervädret just nu stabilt (och på de flesta håll rätt obefintligt). Det snöar på sina håll i Norrland, men läget är lugnt. Verkar som att Buffalo i New York, USA, har fått allt. Kolla FEMA:s flöden för uppdaterad info. Ovädret i Buffalo beror på att sjöarna där fortfarande är varma, samtidigt som det har kommit in arktisk kyla och massor av snö på väldigt kort tid. Eftersom det både är kalla och varma luftmassor samtidigt har det åskat (!) och flera snökanoner har uppstått. Det här kallar amerikanarna för thunder snow. Det händer att vi får snökanoner här i Sverige också och fenomenet är verkligen intressant. Läs gärna mer om det här!

En lugn och skön helg önskar vi dig!

/Redaktionen för Krisinformation.se