Tema Krisberedskap: Hur länge kan du leva på maten i ditt skafferi?

Foto: TT.

När orkanen Matthew närmade sig Floridas kust i höstas bunkrade människor mat och vatten för att inte riskera att svälta efter orkanens härjningar. Nu är orkaner knappast ett problem i Sverige, men det finns andra händelser som kan göra det svårt för dig att skaffa fram mat. Och kommer krisen plötsligt hinner du kanske inte bunkra. Då kan det vara bra att redan ha extra mat hemma.

– Vi är vana vid att det alltid finns dricksvatten i kranen och mat att handla men våga tänk tanken om vad du skulle göra om det en dag inte var så. Tänk efter kring varors hållbarhet när du handlar. Kräver de en kyl eller frys? Håller de i rumstemperatur? Måste de tillagas? Att äta mjöl eller socker är inte så roligt. Då kanske det är bra att ha en burk med bönor eller tonfisk. Det är proteinrik mat som också håller sig länge, säger Therese Frisell, sakkunnig inom livsmedelsförsörjning på Livsmedelsverket.

Är du förberedd hjälper du samhället att hjälpa svaga

Det finns inga lagar eller regler som säger att du måste ha mat hemma men i en kris prioriterar samhället de som är mest utsatta först. Är du vuxen och frisk förväntas du klara dig själv i större utsträckning, ett budskap som många kommuner, exempelvis Göteborgs stad, har gått ut med.

– Är du förberedd innebär det också att du hjälper samhället att hjälpa svaga grupper, som sjuka eller äldre. Vissa kommuner planerar för så kallade trygghetspunkter där man kan få information, värma sig och kanske köpa mat, säger Therese Frisell.

Mat även under kriser

Livsmedelsverket har en dialog med aktörerna i livsmedelsbranschen om hur livsmedelsförsörjningen ska kunna upprätthållas även under svåra omständigheter.

– Vårt uppdrag är att se hur vi myndigheter bäst kan stötta företagen så att vi får ut mat till butikerna även under kriser.

Sverige är inte självförsörjande

I och med att planeringen för civilt försvar har återupptagits ses beredskapen över för mer långvariga störningar i samhället. Mycket av arbetet återstår när det gäller livsmedelsförsörjning vid en långvarig kris, både på kommunal och nationell nivå, berättar Therese Frisell.

Sverige är inte självförsörjande när det gäller livsmedel och vi har en situation där många jordbruk läggs ner. I dag finns inga planer om hur vi skulle kunna öka vår livsmedelsproduktion i landet om det skulle uppstå en långvarig kris. Blir det livsmedelsbrist i världen tror jag att länder i första hand tillgodoser sina egna behov av livsmedel innan de hjälper andra. Detta skulle kunna bli problematiskt och det är därför det är viktigt att arbeta med de här frågorna.

Civilförsvarsförbundet och på DinSäkerhet.se hittar du tips på matvaror som är bra att ha hemma. De har också checklistor och annan bra information om du vill förbättra din krisberedskap.

Therese Frisell, Livsmedelsverket. Foto: Livsmedelsverket.
Therese Frisell, Livsmedelsverket. Foto: Livsmedelsverket.

Veckan som gick: Från hallon till cyklon

Good_bye_Progress ESA NASA

Den ryska rymdfarkosten Progress M-27 som förstördes vid inträdet i jordens atmosfär den 8 maj 2015. Foto: ESA/NASA.

För nästan exakt två år sedan, i maj 2013, var det stora rubriker i media om att okokta jordgubbar spred hepatit A. Två år senare är det dags för nästa bär – denna gång gäller rubrikerna importerade frysta hallon och norovirus. Viruset orsakar matförgiftning och är man äldre eller har nedsatt immunförsvar kan det gå illa. Livsmedelsverket har tagit prover på hallon från det misstänkta partiet men provsvaren har ännu inte påvisat viruset. Trots det, är det troligen hallonen som ligger bakom utbrottet, skriver Livsmedelsverket som ger rådet att man alltid bör koka importerade frysta hallon innan man äter dem. Färska hallon eller frysta hallon från Sverige behöver man däremot inte koka. Läs mer om hallonen och Livsmedelsverkets rekommendationer här.

I jordbävningsdrabbade Nepal pågår den svenska insatsen, även om mycket av den mediala uppmärksamheten börjat avta. I torsdags skrev MSB:s Christian Di Schiena på Insatsbloggen: ”Jag tror vi befinner oss i ett kritiskt skede nu. Nu är det viktigt att hjälpen börja komma – i stor skala. Mycket distribueras, men fortfarande är det otroligt mycket kvar att göra”.

Sannolikheten att Sverige skulle drabbas av svåra jordbävningar är förstås minimal. Men det finns många andra risker som kan medföra att teknisk infrastruktur går sönder. Därför åkte delar av redaktionen till Varberg i veckan och deltog i Länsstyrelsen Hallands läns seminarium om myndigheters kommunikation med allmänheten när internet går ner. Många kommuner, länsstyrelser och andra aktörer från västra och södra Sverige fanns på plats. Syftet var att aktörerna ska bli mer robusta och klara av kommunikation även om tillgång till internet och ström går ned, till exempel genom att publicera information om var dricksvatten, nödtelefon, informationspunkter och uppsamlingsplatser kan finnas i en händelse.

En betydligt mindre risk under veckan var att någon av oss skulle träffas av den obemannade ryska rymdfarkosten Progress M-27 som okontrollerat störtade mot jorden, men hot från rymden kan väcka känslor och frågor och därför ägnade vi händelsen ett visst intresse. Så sent som på torsdag kväll kom beräkningarna att den skulle återinträda i atmosfären i en linje över Stilla havet, södra Sydamerika, Sydatlanten, Afrika, Indien delar av Asien och Japan. Sverige var alltså inte ens i närheten. På fredag morgon kom beskedet att farkosten störtat i havet sydväst om Chile cirka klockan 04.00 svensk tid.

Inför helgen riktar vi blicken mot Filippinerna där den tropiska cyklonen Noul närmar sig kusten innan den vänder och åter går ut till havs. De senaste banorna visar att den precis snuddar kusten. Det är inte ovanligt att landet drabbas av tropiska cykloner. Vi minns Haiyan som drog in i november 2013.

Trevlig helg önskar redaktionen