Tema krisberedskap: Vem behöver dig när vardagen vänds upp och ner?

5 okt

Foto: China Photo Press/TT.

Den som har förberett sig på samhällskriser har större möjlighet att hjälpa andra när en kris inträffar. Christina Andersson på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap berättar om MSB:s och kommuners arbete för att höja medvetenheten om kriser.

Vi lever i en orolig tid, både utifrån den säkerhetspolitiska situationen men också utifrån konsekvenserna av ett förändrat klimat. Det gör att intresset ökar för hur vi kan klara oss i ett läge då samhället inte fungerar som vi är vana vid, när det råder brist på både mat och vatten, då kanske elektriciteten är utslagen liksom internet och telefoni. Både privatpersoner, politiker och de som jobbar med krisberedskap har frågan högt på agendan.

Många frågar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, vilka rekommendationer som finns vad gäller bunkring av livsmedel eller dricksvatten.

Efter vars och ens förmåga

Det finns en grundprincip i vårt samhälle och den innebär att alla människor har ett ansvar för sitt eget liv och sin egendom. Den principen gäller även då samhället inte fungerar som vi är vana vid.

MSB:s inriktning är att alla som kan ska klara försörjningen av mat, vatten, värme och information i minst tre dygn – minst 72 timmar – vid en samhällskris. Det kallas ofta 72-timmarsbudskapet. Samhällets resurser kommer inte att räcka till alla samtidigt utan måste först gå till de mest utsatta och hårdast drabbade. Andra kommer att få klara sig själva en tid. Hur länge går inte att säga, det beror bland annat på krisens omfattning.

Tre dygn är ett minimum

Tre dygn är ett minimum. Många har säkert redan den möjligheten, även om de personliga kraven måste sänkas. Självklart ökar möjligheten att klara en besvärlig vardag med nivån på den egna hemberedskapen. Och framför allt – ju högre den egna beredskapen är desto större blir möjligheten att hjälpa andra som inte har samma förutsättningar.

Poängen med 72-timmarsbudskapet är främst att få var och en att reflektera. Hur skulle just jag och mina anhöriga klara en situation då samhällets normala service och tjänster inte fungerar? Reflektion (riskmedvetenhet) är första steget till handling.

Krisberedskapsvecka ska ge reflektion

Många kommuner har hört av sig till MSB för att de vill ha råd och stöd när de ska kommunicera om människors krisberedskap. Vad ska vi säga? Vilka rekommendationer gäller egentligen och hur säger vi det? Därför satsar MSB nu på en årlig krisberedskapsvecka med start 2017. Nästa år infaller den vecka 19, 8-14 maj.

Syftet med krisberedskapsveckan är att kommunerna, som står närmast medborgarna och har ett stort informationsansvar, ska genomföra olika aktiviteter för att uppmärksamma invånarna på lokala hot och risker och hur de kan förbereda sig om något skulle hända. Fokus ska ligga på händelser som innebär svåra störningar i samhället. Hur drabbar ett omfattande elavbrott just vår kommun och hur påverkar det alla som bor här? Eller; hur ser evakueringsplanen ut vid ett dammbrott och vad gäller för de som kan drabbas? Riskmedvetna samhällsmedborgare stärker vår samlade krisberedskapsförmåga, oavsett hotbild.

Vi behöver alla förbereda oss för att tillsammans kunna möta hoten och klara Sverige ur framtida samhällskriser. Den viktigaste tillgången är andra människor och viljan att hjälpa varandra. Vem behöver dig?

Text: Christina Andersson, MSB.

STOCKHOLM 161003 Christina Andersson, MSB. Foto: Sören Andersson COPYRIGHT SÖREN ANDERSSON/2SEE AB
Christina Andersson, MSB.
Foto: Sören Andersson.

Mer om krisberedskap

MSB.se om krisberedskapsveckan

Krisinformation.se Om krisen kommer

DinSäkerhet.se om krisberedskap

Pallar vi trycket? Testa vår nya kriskarta!

4 mar

vma, hesa fredrik, vma-tuta, kriskommunikation, msb

Nu är det dags att testa Krisinformation.se:s crowdsourcing-karta igen!

På måndag är det första måndagen i sista månaden i kvartalet, den dag då alla svenska kommuner provkör sin VMA-tuta (även kallad Hesa Fredrik). Då passar vi på att testa vårt nya crowdsourcingverktyg: en karta där DU och alla andra i Sverige kan bidra till att skapa en lägesbild. Läs mer på sajten.

Förra gången vi testade gick det inte så bra. Kartan kraschade ihop när tiotusentals medborgare ville vara med och testa!

Men nu har vi filat och skruvat och muttrat och är redo för en ännu större anstormning (hoppas vi). Välkommen att testa oss!

Om du använder Facebook kan du lägga in vårt event i din kalender – hjälp oss testa vår kriskarta när kommunerna testar tutorna klockan 15 den 7 mars. Vi kommer att lägga en länk till kartan här, strax före klockan 15 på måndag. Och dela eventet med så många du vill! Ju fler som testar desto större utmaning (och nytta!) för oss.

Här kan du läsa om det förra/första testet.

Här kan du läsa om crowdsourcing.

Här kan du läsa om VMA/Hesa Fredrik.

MSB-analytiker: Ingen systemkollaps

11 Dec

 

Analytikerna på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, beskriver i sina lägesrapporter de delar av samhället som inte fungerar som de ska eller som ”är starkt utmanade”, som det heter i rapporterna. Det är många gånger tuffa besked.
– Men att säga att det är en systemkollaps är helt enkelt inte sant, säger Alexandra Nordlander, analytiker på MSB.

Läget försämras på vissa områden
I den senaste lägesbilden från MSB kan man läsa att ”läget inom socialtjänst, överförmyndarverksamhet och skola försämrats sedan rapporteringen förra veckan”. Överförmyndarverksamhet handlar om att utse gode män. Eftersom många ensamkommande barn har kommit på kort tid är det svårt att finna gode män till alla som behöver och det är svårt att garantera rättssäkerheten för omyndiga om de inte har en vuxen som kan representera dem.

Är det en systemkollaps ni beskriver?
– Det är ett ansträngt läge på en rad områden.  Men att säga att det är en systemkollaps är helt enkelt inte sant, säger Alexandra Nordlander.

Analytikerns dilemma
Lägesbilderna från MSB har vid några tillfällen tolkats av vissa som om hela samhället hotar att sluta fungera på grund av flyktingsituationen. Det är analytikerns dilemma.

Uppgiften för Alexandra Nordlander och hennes kolleger är att peka på problemen eftersom de inte kan åtgärdas om de inte beskrivs. Och det är ju självklart egentligen. Det finns alltså inget vettigt skäl för analytikerna att visa på det som fungerar som det ska. Detta gör att deras rapporter är öppna för att tolkas på ett sätt som inte är avsikten.

Målet för liv och hälsa hotat
Men ni skriver ju att målet för liv och hälsa är utmanat.
– Det är starka ord men det är ett av de mål som vi har att förhålla oss till. När det gäller liv och hälsa rör det flyktingar som kommit till Sverige under hösten, inte befolkningen i stort.

Men det låter skrämmande.
– Jag är medveten om det. Men om Migrationsverket säger att de inte kan garantera tak över huvudet och att detta leder till att människor får sova ute kan vi inte säga annat än att målet för liv och hälsa är utmanat.

Bränder på asylboenden och osäkerhet om alla asylsökande kan få den hälsovård som de har rätt till oroar också. Liksom rapporter om att mottagande av ensamkommande barn inte lever upp till FN.s barnkonvention.

Ingen svartmålning av samhället
Omkring 150 000 människor har kommit till Sverige hittills i år. Hur många som slutänden beviljas asyl och bosätter sig permanent i landet vet vi ännu inte. Men klart är att det svenska samhället måste förbereda sig på att fler behöver samhällsservice som utbildning och vård.
– Det måste samhällets olika delar börja förbereda sig för redan nu. Hur många nya läkare och lärare behöver vi, till exempel.

Bilden som förmedlas genom MSB:s lägesrapporter kan uppfattas som mörk men det är ingen svartmålning av hela det svenska samhället.
– Vi vill bara visa på vad som behövs göras.

MSB och flyktingsituationen

16 sep

X2000 PÅ ÅRSTABRON

Det är onsdag morgon. Jag sitter på tåget från Mariefred och funderar över dagen. Hur ska det bli? Jag har blivit inkallad av Criscom, en frivilligorganisation som stöttar det militära och det civila krisberedskapssystemet med olika former av kommunikatörskompetens, för att stötta MSB som behöver extra hjälp med informationen på grund av flyktingsituationen.

MSB har bland annat uppdrag att stötta svenska myndigheter när en extraordinär händelse inträffar. Det kan gälla svininfluensa, ebola eller som nu: flyktingsituationen i Europa, som påverkar oss i Sverige. Jag sätts in i arbetet på en gång. Den senaste veckan har 4 800 personer sökt asyl i Sverige, varav 828 ensamkommande barn.

Utåt sett kan man få uppfattningen att MSB inte gjort så mycket när det gäller flyktingsituationen i Sverige. Men bakom kulisserna pågår ett intensivt arbete. Det är fler möten mellan funktioner inom berörda myndigheter än normalt. MSB:s TiB, tjänsteman i beredskap,( samhällets 24-timmars ”jourfunktion” som finns i kommuner, länsstyrelser och myndigheter) har mer kontakt med länsstyrelsernas TiB än vanligt och redaktionen på krisinformation.se arbetar frenetiskt med att svara på frågor som inkommit från allmänheten och myndigheter. Till att börja med arbetas informationen fram i myndigheternas gemensamma databas. Därefter publiceras frågor och svar på krisinformation.se och andra myndigheters webbsidor.

Det kommer att bli en händelserik dag. Jag har varit på två möten, hunnit med två koppar kaffe och klockan har inte hunnit bli 11:00.

Anne-Katherine Mattsson
Frilansinformatör

Veckan som gick: Från hallon till cyklon

8 maj

Good_bye_Progress ESA NASA

Den ryska rymdfarkosten Progress M-27 som förstördes vid inträdet i jordens atmosfär den 8 maj 2015. Foto: ESA/NASA.

För nästan exakt två år sedan, i maj 2013, var det stora rubriker i media om att okokta jordgubbar spred hepatit A. Två år senare är det dags för nästa bär – denna gång gäller rubrikerna importerade frysta hallon och norovirus. Viruset orsakar matförgiftning och är man äldre eller har nedsatt immunförsvar kan det gå illa. Livsmedelsverket har tagit prover på hallon från det misstänkta partiet men provsvaren har ännu inte påvisat viruset. Trots det, är det troligen hallonen som ligger bakom utbrottet, skriver Livsmedelsverket som ger rådet att man alltid bör koka importerade frysta hallon innan man äter dem. Färska hallon eller frysta hallon från Sverige behöver man däremot inte koka. Läs mer om hallonen och Livsmedelsverkets rekommendationer här.

I jordbävningsdrabbade Nepal pågår den svenska insatsen, även om mycket av den mediala uppmärksamheten börjat avta. I torsdags skrev MSB:s Christian Di Schiena på Insatsbloggen: ”Jag tror vi befinner oss i ett kritiskt skede nu. Nu är det viktigt att hjälpen börja komma – i stor skala. Mycket distribueras, men fortfarande är det otroligt mycket kvar att göra”.

Sannolikheten att Sverige skulle drabbas av svåra jordbävningar är förstås minimal. Men det finns många andra risker som kan medföra att teknisk infrastruktur går sönder. Därför åkte delar av redaktionen till Varberg i veckan och deltog i Länsstyrelsen Hallands läns seminarium om myndigheters kommunikation med allmänheten när internet går ner. Många kommuner, länsstyrelser och andra aktörer från västra och södra Sverige fanns på plats. Syftet var att aktörerna ska bli mer robusta och klara av kommunikation även om tillgång till internet och ström går ned, till exempel genom att publicera information om var dricksvatten, nödtelefon, informationspunkter och uppsamlingsplatser kan finnas i en händelse.

En betydligt mindre risk under veckan var att någon av oss skulle träffas av den obemannade ryska rymdfarkosten Progress M-27 som okontrollerat störtade mot jorden, men hot från rymden kan väcka känslor och frågor och därför ägnade vi händelsen ett visst intresse. Så sent som på torsdag kväll kom beräkningarna att den skulle återinträda i atmosfären i en linje över Stilla havet, södra Sydamerika, Sydatlanten, Afrika, Indien delar av Asien och Japan. Sverige var alltså inte ens i närheten. På fredag morgon kom beskedet att farkosten störtat i havet sydväst om Chile cirka klockan 04.00 svensk tid.

Inför helgen riktar vi blicken mot Filippinerna där den tropiska cyklonen Noul närmar sig kusten innan den vänder och åter går ut till havs. De senaste banorna visar att den precis snuddar kusten. Det är inte ovanligt att landet drabbas av tropiska cykloner. Vi minns Haiyan som drog in i november 2013.

Trevlig helg önskar redaktionen

Veckan som gick: Nepal, denguefeber och en rymdfarkost utom kontroll

1 maj

 

Efter förra helgens kraftiga jordskalv i den tätbefolkade Katmandudalen i Nepal är det fortfarande oklart exakt hur många människor som har omkommit, skadats, blivit hemlösa eller saknas. Även i Indien och i Kina (Tibet) miste ett antal människor livet i skalven. Byggnader, vägar och kommunikationer har skadats. Det behövs tält, dricksvatten, mat och mediciner till de drabbade. Många människor uppges ha lämnat den hårt drabbade huvudstaden för att åka till platser som inte drabbats av händelserna. Samtidigt kommer rapporter om skador på andra håll i landet. På Krisinformation.ses händelsesida för katastrofen i Nepal hittar du svenska myndigheters information om händelserna och länkar till viktiga hjälporganisationer.

Anmäl avresa på flygplatsen
Sveriges ambassad uppmanar svenskar i Nepal att kontakta sina anhöriga och att anmäla sin avresa från Katmandus flygplats vid den nordiska informationsdesken. Det är viktigt för ambassadens personal att veta vilka som är kvar i landet.

Både frivilliga och experter försöker hjälpa till att kartlägga skadornas omfattning. Amerikanska rymdstyrelsen NASA och European Space Agency, ESA, har publicerat satellitbilder över det drabbade området i Nepal. Många frivilliga hjälps åt för att samla och sprida information om katastrofer som den i Nepal, läs om crowdsourcing i kris här.

MSB:s stöd till Nepal
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har skickat ett insatsteam bestående av bland annat byggnadsingenjörer för att bedöma rasrisk i hus, experter på att bygga IT- och telekommunikation, koordinatorer och ett separat plan med deras utrustning. Här kan du följa MSB:s Insatsblogg.

Dengueutbrott i Latinamerika
Folkhälsomyndigheten gick i veckan ut med en nyhet om att virussjukdomen denguefeber under 2015 har spridit sig i delar av Latinamerika. Ett utbrott pågår enligt Sveriges ambassad i Sao Paolo, Brasilien, där över 130 dödsfall har registrerats.

Obemannad och utom kontroll
Den obemannade ryska rymdfarkosten Progress M-27 har råkat ut för problem och är utom kontroll. Följ omloppsbanan här. Bränslet tros ta slut mellan den 5 och 7 maj då farkosten väntas nå jordens atmosfär och brinna upp. Läs mer om rymdskrot på Krisinformation.se.

Uppmärksamma vännerna
För två veckor sedan gick Sveriges ambassad i Sydafrika ut med en nyhet om oroligheterna som då hade spridit sig till Johannesburg. Flera av våra följare uppmärksammade (”pingade”) anhöriga på plats om ambassadens information via Krisinfos kommentarsfält på Facebook. Några fick snart lugnande besked från resenärerna i Sydafrika. ”Vi är i säkerhet, långt från oroligheterna.”

Människor hjälper varandra. Det känns tryggt.

Ha en trevlig helg!

 

 

 

 

 

Om krisen kommer – en podcast blir till

13 apr

IMG_3057

Författaren och Niotillfem-bloggaren Sandra Beijer får tips på saker att packa i krislådan av Göran Lindmark på MSB.

I dag gästas Krisbloggen av Anna Teljfors som jobbar på vår systersajt Dinsäkerhet.se. Anna är också programledare för podcasten Om krisen kommer och här berättar hon om hur den kom till:

Vi på DinSäkerhet.se använder olika kanaler för att nå ut med våra budskap om risker och säkerhet hemma och på fritiden. Förutom trycksaker, vår webbplats, Facebook och Twitter var vi bland de första myndigheterna som använde YouTube och Instagram.

2014 bestämde vi oss för att även göra en podcast. En podcast (podd) är ett radioprogram som man lyssnar på direkt via webben.

Vi visste direkt att vi inte ville ha en podd där man lyssnar på två personer som bara sitter och pratar med varandra. Det passar väldigt bra för Filip&Fredrik med flera, men vi visste att man kan göra något spännande eftersom de ämnen som vi jobbar med ofta är det. Vi ville nå människor som kanske inte har funderat så mycket på vad de själva kan göra och hur vardagen blir – om krisen kommer. Just Om krisen kommer blev också poddens namn.

IMG_3056

Det blev en inspirerande reportagepodd med specialskriven vinjett, originalmusik och många olika röster. Clara Lowden som har ljudlagt och producerat Om krisen kommer studerar radiolinjen på Stockholms dramatiska högskola och har skapat ett speciellt sound med en både tankeväckande och dokumentär känsla. Att Clara som producent och reporter inte är speciellt insatt i frågor som rör hemberedskap och hur samhället fungerar i en kris är väldigt bra. Hon ställer de vanliga frågorna som människor sannolikt har. Däremot har jag och mina kollegor på MSB förstås sista ordet vad gäller sakinnehållet.

Att leda Om krisen kommer är ett känslointensivt arbete. Att prata med människor som har befunnit sig mitt i katastrofer är alltid otroligt givande.

IMG_3058

Insatsledaren och överlevaren. Lasse Hedström i samtal med Charlotta André. Om dygnen i Khao Lak efter flodvågskatastrofen 2004.

Det var minnesvärt när Charlotta André (tidigare Ölander) i avsnitt tre Mötet träffade Lasse Hedström. Charlotta var på semester i Khao Lak när tsunamin kom. Hon skrev senare boken … Och himlen var oskyldigt blå som kritiserar myndigheternas långsamma agerande. Lasse Hedström ledde den första räddningsinsatsen i Thailand. Vi sammanförde dem båda efter tio år. Vi lät dem inte ”för-prata” med varandra så mycket utan serverade dem fika i varsitt rum. Sedan satte vi dem tillsammans i studion med uppmaningen: – Berätta för varandra hur det var.

Som programledare var det inte mycket jag behövde göra, det var fint att följa samtalet som levde av sig självt, vindlande genom sorg, eftertanke och också glädje. Charlotta är numera mamma till två barn och har rest tillbaka till Thailand flera gånger.

IMG_3059

Under inspelningen av avsnitt tre Mötet satt Hedvig tryggt hos producent Clara Lowden. Hedvigs mamma Charlotta överlevde flodvågskatastrofen 2004.

Mötet med Estoniaöverlevaren Sara Hedrenius var också starkt. Hon berättar hur hon tänkte och agerade under natten som började ombord på fartyget m/s Estonia och senare fortsatte i en livflotte. Saras berättelse är med i avsnitt två Att agera i kris tillsammans med tips från psykologen Ola Jameson på hur man kan tänka inför och under en kris för att ha större chanser att klara sig.

poddcast_liggande

De som lyssnar på podden har gillat den mycket och känt sig både inspirerade och stärkta. Det har alltså blivit så bra som vi hoppades. De ämnesområden som vi i krisbranschen arbetar med  berör verkligen människor. Och gör sig väldigt bra i ljud. Här kan du läsa mer och lyssna.

/Anna Teljfors
Kriskommunikatör på MSB, webbredaktör på DinSäkerhet.se och programledare för Om krisen kommer.

***

Recensioner av Om krisen kommer

Det här visar att man inte behöver göra en ”trist och tråkig podd” utan kan vara mer innovativ och kreativ i sitt berättande. Fantastisk podd tycker jag. Superbra jobbat!
/Lovisa Ohlson, redaktör för podden Värvet.

Poddarna är väldigt välgjorda och jag tyckte de höll P1-kvalitet.
/Herman Geijer, nejtackzombies.

För alls oss katastrof-tänkare är det perfekt terapi! Ta tjuren vid hornen och gör något konkret i stället för att älta möjliga och omöjliga scenarier.
/Cecilia Blankens, journalist och bloggare.

En jättemysig podcast överlag tyckte jag, som barnprogram för vuxna, fast på ett bra sätt alltså. :)
/Sandra Beijer, niotillfembloggen.

Även om det är skönt att stoppa huvudet i sanden så är kunskap makt. Därför tipsar jag om podden Om krisen kommer. Otroligt välgjord. Smart och inte alls skuldbeläggande som jag oroade mig för. Utbildande utan pekpinnar. Jag gillade speciellt avsnittet Att agera i kris.
/Linnea Geiger, Colorado.

Hur vill du bli varnad?

4 Nov

Det har skett ett giftutsläpp i din kommun. Vinden ligger på mot tätbefolkade områden. Du får reda på det genom att din telefon piper och vibrerar och inte ger sig förrän du tagit del av informationen. När du tittar upp mot informationstavlan vid busshållplatsen har uppgifterna om bussarnas planerade avgångar ersatts med samma information som du precis fått i din telefon.

Du får lift hem med en granne. Men ni kan vare sig trösta er med lugna bilradiofavoriter eller radioreportage från fjärran länder. Även bilradion hamrar in budskapet: Gå inomhus. Stäng fönster, dörrar och ventilation. Avvakta ytterligare information från myndigheterna.

Väl hemma så sätter du dig framför datorn och kan börja chatta med räddningstjänsten. De kan ge lugnande besked. Barnen är trygga i skolan och har samlats i aulan.

Nå, där är vi ju inte riktigt än. Långt ifrån.

SOS Alarm och Sveriges Radios sändningsledning har nyckelpositioner i kedjan för att få varning och information till allmänheten att fungera. En räddningsledare begär ett viktigt meddelande till allmänheten, VMA. Detta vidarebefordras sedan till sändningsledningen.

Sändningsledningen ser till att Sveriges radios alla kanaler sänder meddelandet och distribuerar meddelandet till medverkande TV-företag. Sveriges Radios meddelande sänds med automatik i den privata lokalradion

Krisinformation.se är inte en officiell del av larmkedjan. Vi är inte  garanterade att få veta när ett viktigt meddelande till allmänheten, VMA, utfärdas. Men när vi fått kännedom om en varning informerar vi naturligtvis så fort vi kan.

Sannolikheten att vi får vetskap om larmet är hög. Vi har ett antal olika knep för att se till att vi inte ska kunna missa det, både VMA-hängslen och VMA-livrem. Men det finns ingen garanti. Det finns teoretiska möjligheter att vi missar det.

Snabbast och säkrast när det gäller varningar till allmänheten är fortsatt Sveriges radios P4.

Problemet är att långt ifrån alla har på radion eller tittar på teve direkt. Många använder sin telefon eller dator istället. Men där kan det, om vi har otur, vara tyst om den annalkande krisen. Krisinformation.se kan i bästa fall nå ut via sociala medier eller vår app, liksom Sveriges radio och Sveriges television. Men det finns som sagt inga garantier.

Är det riktigt illa ställt, som i exemplet ovan, används också utomhustyfonerna. Vars tjut kanske inte är så effektivt längre, vilket Marcus Johansson, kriskommunikatör på Länsstyrelsen i Halland, vittnade om i det här blogginlägget.

Så hur ser då morgondagens varningssystem ut?

– Troligtvis kommer det att bli fler kanaler där varningar kan nå ut, säger Lars Olsson som arbetar på enheten för ledningssystem och beslutsstöd på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

– Det uppdrag som SOS Alarm fått med ett kompletterande system via sms och fast telefon är ett exempel.

– I dagsläget finns bara SOS Alarms system planerat för driftsättning men inom EU pågår olika projekt och arbeten inom området. Ett går under namnet Alert4All. MSB följer också utvecklingen i andra länder. Nederländerna har infört ett nytt varningssystem via mobiltelefoner enligt standarden EU-Alert som är intressant.

MSB är den myndighet som ansvarar för varningssystemet VMA och utvecklingen av det. I skrivande stund är det inte helt klart vem som i framtiden  ska se till att varningssystemet moderniseras och anpassas till modern teknik och ändrade medievanor.

– Ansvaret för att ta fram och jobba med utveckling av nya system kan i framtiden vara kvar hos MSB eller hamna på en ny alarmeringsmyndighet, säger Lars Olsson.

Man måste veta vad man önskar sig för att få det man vill ha, som det hette i en sång. Alltså, hur vill ni bli varnade?

Kommentera gärna direkt här på bloggen eller hör av er till Krisinformation.se TwitterFacebook eller om ni vill mejla är adressen redaktionen@krisinformation.se.

Rolf/red

Vem bryr sig om äldres säkerhet?

1 okt

IMG_0437DinsakerhetseniorkollensvartvittI dag, på Äldredagen 2013, gästas bloggen av redaktionen på DinSäkerhet.se.

Redaktionsmöte på DinSäkerhet.se våren 2013:

– Okej allihop, redaktionsmötet är öppnat!

– Vi ska prata om FN:s äldresäkerhetsdag den 1 oktober. Den ska vi förstås arbeta aktivt med i år också genom att haka på MSB:s kampanj Peppar peppar. Vi har fått ny statistik över olyckorna och skadorna bland äldre i hemmiljö, de ökar mer ju äldre vi alla blir.

– Enbart fallolyckorna bland äldre kostar kommunerna och landstingen fem miljarder kronor per år! För att inte prata om hur jobbigt det blir för den människa som har ramlat.

– Så hur ska vi kommunicera fallolyckor på ett intressant sätt då? Hur får vi effekt därute? Vi vet ju från riskforskningen att känslan av att ha ansvar för andra påverkar beteendet i stor grad när det gäller säkerhetsfrågor och att familjen eller anhöriga hamnar i topp när människor ska rangordna vilka källor som är viktigast för att få kunskap om risker. Dessutom drabbas ju de anhöriga också när den äldre gör illa sig. Barn, barnbarn, grannar och vänner. Ska vi testa att använda anhöriga som kan förmedla budskap till sin farfar och mormor?

– Men hur når man anhöriga? 65-plussarna, eller snarare de äldre äldre, behöver tro på sin egen förmåga i risksammanhang och det kan man behöva lite hjälp på traven med, gärna av någon yngre. Men barnbarnen kanske inte tänker på det? Är man ung så tänker man ju knappt alls på säkerhet.

– Verkligen inte, då är man ju ung och osårbar. Men å andra sidan säger ju riskforskningen också att gemene man har en tendens att tänka ”det händer inte mig”, men lättare kan tänka sig att det händer andra…

– Jag vet! Säkerhetsbudskap till anhöriga i DinSäkerhet.se:s sociala mediekanaler, där kan vi nå ut.

– Bra idé! Men då måste det vara kort, enkelt och konkret. Om man gör ett slags checklista, med punkter att gå igenom? Om säkerhet?

– Javisst, då kan alla vi som är anhöriga kolla hur seniorerna i familjen har det hemma med säkerheten. Om de har stadiga pallar att kliva på, handtag på rätt ställen, bra halkskydd och sådana saker. Det får inte bli för negativt laddat det här, man ska bara få se att det går att göra massor med små medel.

– Hela släkten blir delaktig i bästa fall! Man kan ha den där checklistan i mobilen eller på läsplattan och gå runt i lägenheten tillsammans och bocka av. Eller så skriver man ut den. Till slut kanske de yngsta börjar bry sig mer om sina äldre också? En koll av seniorer… det kan funka! Kort och gott Seniorkollen.

DinSäkerhet.se är en webbplats om risker och säkerhet och riktar sig till dig som privatperson. Den drivs av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Beskrivningen av redaktionsmötet är aningen modifierat men kampanjen Seniorkollen högst verklig.