Lär dig hjälpa andra – i vardag som i kris

20 Apr

Filmen om hjärt- lungräddning är framtagen av MSB och Svenska rådet för hjärt-lungräddning.

Vill du bli en viktig resurs för samhället vid kriser? Genom att gå en kurs i första hjälpen eller hjärt-lungräddning (HLR) kan du hjälpa till att rädda liv.  

Om du går en kurs i hjärt-lungräddning får du lära dig hur du ska agera om någon har drabbats av hjärtstopp eller inte andas. Väljer du första hjälpen får du också lära dig hur man hanterar andra skador och akuta sjukdomstillstånd. Sådana utbildningar hittar du hos bland annat Civilförsvarsförbundet, räddningstjänsten i din kommun eller genom HLR-rådets webbplats. På 1177 Vårdguiden och på MSB:s webbplats DinSäkerhet.se kan du läsa mer.

Hjärtstartare
Hjärt-lungräddning görs för att skapa blodcirkulation på någon som drabbats av hjärtstopp tills ambulanspersonal anländer. Ju snabbare man kan få igång hjärtverksamhet och andning, desto större är chansen att personen ifråga överlever. För att få igång hjärtat kan man använda en hjärtstartare. Det är en maskin som finns på många offentliga platser. Den är lätt att använda eftersom den ger talade Hjärtstartare. Foto: Krisinformation.seinstruktioner till användaren. En förteckning över var du hittar närmaste hjärtstartare finns i Hjärtstartarregistret.

Så larmar du 112
Om någon behöver omedelbar hjälp, larma genom att ringa telefonnummer 112. Beskriv tydligt vad som har hänt och var du befinner dig. Uppge hur många som är skadade och vilka sorters skador de har. Om du behöver utföra hjärt-lungräddning men inte vet hur, kommer larmoperatören att tala om för dig hur du ska göra. Är ditt ärende inte akut, använd något av telefonnumren nedan.

  • För frågor om icke akuta sjukdomar och skador, ring 1177.
  • För att komma till polisen i icke akuta ärenden, ring 114 14.
  • För information om olyckor och kriser, ring 113 13.

Fördela arbetsuppgifterna vid en olycka
Om ni är flera på platsen för en olycka, så fördela uppgifterna mellan er. Medan en larmar 112 och påbörjar bröstkompressioner kan någon annan hämta hjärtstartare. Är du ensam kommer larmoperatören tala om för dig vad du ska göra. Lämna inte platsen innan hjälp har anlänt. Följ de instruktioner ni får av polisen eller räddningstjänsten. Läs mer på DinSäkerhet.se om hur du bör agera vid olyckor.

Vid hjärtstopp:

  • Larma 112 så snabbt du kan och berätta var du är och vad som har hänt.
  • Om någon drabbats av hjärtstopp, utför hjärt-lungräddning för att skapa blodcirkulation på den drabbade tills vårdpersonal anländer.
  • Om du inte är utbildad i första hjälpen eller hjärt-lungräddning berättar larmoperatören på SOS Alarm hur du ska göra.
  • Du kan använda en hjärtstartare för att försöka få igång hjärtat igen. Maskinen känner själv av om hjärtat slår och ger en strömstöt om det behövs.
  • Lämna inte platsen innan hjälp har anlänt. Följ de instruktioner ni får av polisen eller räddningstjänsten.

 

 

När naturen måste brinna

4 Jul

IMG_0266_1
Många djur- och växtarter behöver bränder för att kunna överleva. För att bevara den biologiska mångfalden genomför länsstyrelser, kommuner och skogsbolag kontrollerade naturvårdsbränningar.
Johan Rova, förvaltare av naturreservat, Länsstyrelsen i Jönköping, berättar om säkerhetsarbetet vid naturvårdsbränning. 

Hur avgör man när det går att bränna?
Det är en balansgång. I ena änden ska vi se till att få till eld. I andra änden kan det vara så torrt i ytskiktet att minsta gnista kan få mossan att tända. När det är varmt och torrt finns det alltid en risk att branden sprider sig explosionsartat.

Varför kan man inte bränna när det är ganska fuktigt?

Bränningen sker för att hjälpa djur- och växtarter som har anpassat sig till när det brinner i naturen, när det är torrt och varmt och blixten slår ner. I naturreservaten försöker vi efterlikna de naturliga förhållandena, alltså är den ideala tiden mitt i sommaren när det är som farligast att elda. Ofta råder eldningsförbud då och det gäller även naturvårdsbränningar, så vissa somrar kan det vara svårt att hitta dagar då det verkligen går att bränna.

Hur ser säkerhetsrutinerna ut vid naturvårdsbränning?
Innan vi tar fram tändstickorna måste vattnet vara på plats. Vi har vattenslang dragen runt hela naturvårdsbränningen. Större sjöar eller vägar kan utgöra gränser för bränningsområdet. Området utanför vattnas innan. Inför varje bränning gör vi en bränningsplan och stämmer av med räddningstjänsten så att de vet vilket område det gäller, hur vi avgränsar, vilka som ska kontaktas, till exempel grannar, turistbyrån och så vidare. Strax innan bränning informerar räddningschefen SOS Alarm så att alla larmcentraler kan se var naturvårdsbränning pågår.

”Vi behöver också en tydlig vind.”

Hur går det till när ni bränner?
Om det blåser från väst till öst börjar vi i den östra delen av där vi ska bränna. Vi går ett par meter in i området och låter det brinna med vinden ut mot östra gränsen. Efter att det brunnit ut, går vi ytterligare några meter in i området och tänder ett nytt eldband där, som får brinna mot där det redan brunnit. Så fortsätter vi sedan, en remsa i taget, mot vinden. Därför behöver vi också en tydlig vind. Det får inte blåsa för mycket, eller för lite, för då kan elden sprida sig okontrollerat. Mellan en och fem meter per sekund är ofta lagom.

Hur informerar ni allmänheten?
Framför allt går meddelande ut via lokalradions trafikinformation. Länsstyrelsen publicerar information på sin webbplats och ofta i sociala medier som Facebook och Twitter. Det finns för det mesta information också på naturreservatets anslagstavlor och andra informationsskyltar i området.

”som att sticka ner foten i en sjö av glödande barr.”

Vad ska man tänka på som privatperson vid naturvårdsbränning?
Träd som har brunnit av vid basen eller i rötterna kan falla ljudlöst vid minsta vindpust. Risken för fallande träd varar ofta ända till höststormarna så man ska vara väldigt försiktig efter en brand. Det andra är glödande myrstackar. Nedanför stacken finns myrornas gångar och där kan det glöda ett par dagar efter en bränning. Att trampa i en glödande myrstack är som att sticka ner foten till knäet i en sjö av glödande barr.
Några arter som gynnas av bränder:

  • Den sotsvarta praktbaggen känner av värme från en skogsbrand med ett organ på magen för att hitta en plats att slå sig ner på.
  • Rökdansflugan svärmar i rök vid eld i myrstackar.
  • Växter som brandnäva och svedjenäva har frön som kan ligga länge i jorden och vakna av värmen från en skogsbrand. De börjar gro när blåbärsris och mossa har brunnit bort.
  • Hackspettar bosätter sig i tidigare brandhärjad skog eftersom det blir extra gott om vedinsekter i de brända träden.

Läs mer om naturvårdsbränning på Lifetaiga.se