Förbered dig för höststormar

30 Okt


Träd som fallit ned över järnväg vid en storm. Foto: Johan Eklund, MSB.

Nästan varje höst drabbas Sverige av stormar. Stormar i vårt land är nästan aldrig lika farliga som exempelvis de tropiska cykloner som drabbat Västindien och Mellanamerika i år. Men det kan ändå vara bra att se över sin egen beredskap för storm.  Stormar kan leda till att du måste klara dig en kortare eller längre period utan el, värme och vatten. Stormar kan också förstöra ditt hus eller annan egendom och leda till trafikproblem. Det är främst den kommunala räddningstjänsten som ansvarar för räddningsarbetet i samband med stormar och oväder.

– Vi brukar få många larm om olyckor som orsakats av hårda vindar. Det är alltifrån lösa takpannor till omkullblåsta träd, lösa föremål eller byggnadsställningar som blåst omkull, berättar Madelein Nilsson som är stabschef på Räddningstjänsten Storgöteborg.

När en storm är i annalkande går SMHI ut med en stormvarning.  – Madelein Nilsson har några tips på hur man kan då kan förbereda sig.

  • Ta bort lösa föremål från trädgårdar, uteplatser och balkonger. Till exempel studsmattor, cyklar, krukor, soptunnor och andra föremål som kan blåsa iväg och ställa till skada.
  • Rensa dagvattenbrunnar från löv och skräp så att regnvatten fritt kan rinna undan.
  • Säkra byggnadsställningar så att inget löst material kan lossna och vålla skada.
  • Se över annan lös egendom kring ditt hus.


Madelein Nilsson, räddningstjänsten.

Stormar leder också ofta till strömavbrott som under höst- och vinter kan vara särskilt besvärliga på grund av mörkret och kylan. Men alla kan förbereda sig genom att ha rätt utrustning hemma, berättar Tony Abaji som jobbar på Energimyndigheten.
– Filtar, ficklampor, ljus, ett spritkök och en batteriradio är saker som alla kan behöva vid ett längre el- eller värmeavbrott. – Alternativa strömkällor för att kunna ladda mobiler och datorer kan också vara bra att ha, som solcellsladdare eller en powerbank. Vid omfattande strömavbrott kan det också bli svårt att få reda på vad som händer. Tony Abaji rekommenderar att du följer myndigheternas information via din lokala kanal i Sveriges Radio P4.
– Prata också med dina grannar för att få information om händelsen. Det är bra att ha tillgång till en batteridriven radio för att kunna ta del av information. En annan möjlighet kan vara att lyssna på radio i bilen, säger Tony Abaji. – Tänk också på att hjälpa varandra, speciellt de som behöver stöd för att klara sig själva till vardags.

Tony Abaji, Energimyndigheten.

Det finns också stor risk för att stormar ställer till det i trafiken. Träd kan till exempel blåsa ner över vägar och järnvägar. Rikligt regn kan leda till översvämmade vägar. I många fall kan det vara klokt att inte ge sig ut i trafiken. Följ de råd som polis och andra myndigheter går ut med. Om du är tvungen att köra bil, tänk förebyggande genom att exempelvis klä dig varmt och ha med dig vatten, filtar och reservbränsle.

Här kan du få mer information:

Krisinformation.se om stormar och oväder

Frågor och svar om stormar och oväder

SMHI om stormar i Sverige

Räddningstjänsten Stor Göteborgs råd vid stormar

Vem namnger stormar? (SMHI) 

DinSäkerhet.se om hur du förbereder dig för stormar

 

Tema krisberedskap: Så arbetar kommuner med trygghetspunkter

20 Sep

Hanna Mehaj Fotograf Anette Stendahl

Hanna Mehaj, beredskaps- och säkerhetssamordnare i Eksjö kommun. Foto: Anette Stendahl.

Trygghetspunkter är något som en del kommuner inrättar vid störningar och kriser. Krisinfobloggen har intervjuat Hanna Mehaj, Beredskaps- och säkerhetssamordnare på räddningstjänsten i Eksjö kommun om vilket stöd invånare i Eksjö kan få på trygghetspunkterna.

Efter stormarna Gudrun och Per diskuterade man i Eksjö kommun om de värmestugor som kommunen satte upp bara skulle vara värmestugor. I vissa händelser finns behov av annat stöd än under stormar och strömavbrott, som tillgång till information, mat, värme och övernattning.

Därför beslutade man att inrätta vad man kallar trygghetspunkter. Dessa ska ge invånare och de som vistas i kommunen rätt stöd under samhällskriser. Därför finns olika planer för varje trygghetspunkt i Eksjö kommun, berättar Hanna Mehaj.

– En är inrättad i ett äldreboende och där är inriktningen på de äldres behov, oavsett om de bor på äldreboendet eller inte.

Alla som behöver det kan ta del av reservkraft, information och dricksvatten på äldreboendet, men övernattningen är anpassad efter de äldres behov. En annan av kommunens trygghetspunkter finns i en idrottshall där 240 personer får plats för övernattning, bland annat barnfamiljer.

Beslut att aktivera

Beslutet att aktivera en eller flera trygghetspunkter tas när kommunens krisledningsgrupp tillträder under en händelse. Sedan informeras allmänheten via SR P4 Jönköping, informationsnumret 113 13, och via kommunens webbplats och Facebookkonto.

– Vi kommunicerar detta till allmänheten i förväg så att de vet vart de ska ta sig om något allvarligt inträffar. Informationen går ut via kommunens webbplats, i sociala medier och i en trycksak till hushållen.

Stort intresse för Eksjös arbete

Många krisberedskapssamordnare i andra kommuner har hört av sig till Hanna. De vill veta mer om arbetet med trygghetspunkter och vad man bör tänka på.

– Är det drivmedel som behövs, eller livsmedel?

Det räcker inte bara med att inrätta trygghetspunkter, betonar Hanna.

– Är det drivmedel som behövs, eller livsmedel? Man måste säkerställa att reservkraften kan kopplas in av behörig installatör när det behövs. Det måste finnas personal eller frivilliga som bemannar trygghetspunkten om något inträffar. Man kanske måste teckna avtal med livsmedelsleverantörer och transportfirmor för att kunna garantera att hela kedjan av krishanteringen som rör en trygghetspunkt fungerar, säger Hanna Mehaj. 

Länkar

Trygghetspunkter i andra kommuner

På trygghetspunkter kan man få information, värme, dricksvatten, lättare förtäring eller övernattning. På vissa finns nödtelefon så att man kan nå 112 vid telestörningar. Trygghetspunkter kan inrättas i äldreboenden, skolor eller församlingshem som har tillgång till reservkraft, telefoni, hygienutrymmen, kök och andra nödvändigheter. Trygghetspunkter bemannas ofta av frivilliga och kommunens personal.

Är du intresserad av att veta mer om trygghetspunkter? Nedan finns länkar till några av de kommuner som använder trygghetspunkter. Tipsa oss gärna om hur just din kommun arbetar med stöd till invånarna före eller under kriser.