På vetenskaplig grund

Forskning och vetenskap har kommit att bli allt viktigare i många sammanhang, även inom skydd och säkerhet.

Utbildning ska vila på vetenskaplig grund. Myndigheter har forskningsråd och man vill gärna engagera forskare för att få ”tyngd” i sitt arbete.

Syftet är, förhoppningsvis, att skapa kvalitet och trovärdighet.

Samtidigt blir det allt lättare att ta del av forskningsresultat, forskaren vill gärna få omsättning på sina resultat och i den vetenskapliga världen inser man vikten av att synas och att göra sina forskningsresultat lättillgängliga. Syns man inte, finns man inte.

Men, och detta är medaljens baksida, forskarvärlden är beroende av pengar, ofta i konkurens med andra forskare.

Det finns då en uppenbar risk att beställaren av forskningen dikterar villkoren i allt för hög grad och till och med påverkar slutresultatet så att det pekar åt ett visst håll.

Det är ju inte okänt att det är relativt enkelt att ”räkna baklänges”: utifrån önskat resultat, går det många gånger att härleda detta bakåt och skapa till synes trovärdiga indata som passar det önskade syftet.
Detta blir då väldigt svårt för forskaren att stå emot, eftersom man ju så gärna vill ha pengar även fortsättningsvis.

Risken är stor att resultaten manipuleras eller förvrängs för att passa beställarens syften, vilket kan vara väldigt svårt att genomskåda.

Även andra forskare kan ha svårt att genomskåda detta, eftersom det kan kräva en ganska stor arbetsinsats att sätta sig in i vad någon annan har gjort.

För de som står mer eller mindre utanför den vetenskapliga världen blir det då i princip helt omöjligt att genomskåda. Sker påverkan mer eller mindre systematiskt eller under en längre tid, kan detta leda till helt felaktiga slutsatser.

I räddningstjänstens värld kan den här typen av manipulationer leda till säkerhetsproblem eller att det vi gör skapar mer oreda eller skada, än vad olyckan i sig gör.

Som forskare kan jag ju egentligen inte ta ansvar för hur mina forskningsresultat används, men jag måste ju ändå ha en viss moral i hur resultaten presenteras och att mitt arbete är så transparant som möjligt.

Jag vill ju att användaren ska förstå vad jag har gjort, hur jag har kommit fram till mina slutsatser och vad slutsatserna innebär samt hur dom kan användas. Framförallt vill jag ju inte att mitt arbete förvrängs eller används på felaktiga sätt.

Till skillnad från vad många tycks tro, är forskning mer än att bara mäta eller läsa saker och att dra slutsatser utifrån detta.

Forskning är en aktiv, planmässig och metodisk process som syftar till ny kunskap eller nytt vetande. Ofta måste man vrida och vända på problem, se saker från olika håll och det är sällan som man kan dra några tvärsäkra slutsatser.

Kvalitetsgranskningen i den vetenskapliga världen sker normalt genom att forskare granskar forskare, vilket i och för sig bör kunna borga för god forskning.

Men det finns inga garantier för kvalitet, i synnerhet inte i ett väldigt smalt forskningsområde med få aktiva forskare där alla känner alla och där samarbete är med vardag än undantag.

Och bara för att en etablerad forskningsorganisation har genomfört ett arbete, så blir det inte med någon automatik forskning eller vetenskap.

Ibland kan man även se en ”konflikt” mellan yrkeserfarenhet och akademi. För mig finns ingen sådan konflikt: båda synsätten behövs för att få ny kunskap eller nytt vetande.

Ofta kan yrkeserfarenhet och det vetenskapliga komplettera varandra i vår ständiga strävan efter framgång. Erfarenheten kan till exempel ge uppslag till forskning, medan vetenskapen kan skapa underlag för att bygga upp ny erfarenhet. Det är inget antingen eller, det är både och.

Jag som forskare är också oerhört beroende av yrkeserfarenheten: om vi tillsammans kan hjälpas åt att skapa ny kunskap och nytt vetande, finns det än bättre möjligheter för god forskning och bra slutsatser, än om jag skulle sitta själv på min kammare och knåpa.

I mitt fall är bisysslan som deltidsbrandman fantastiskt värdefull och det ger insikter som är få förunnat. Ni som möter mig ute på skadeplatser bidrar mer än ni någonsin kan föreställa er. Min förhoppning är att jag på något sätt kan bidra tillbaka.

När ni läser en vetenskaplig rapport (eller vilken rapport som helst), läs då inte bara slutsatserna. Fundera på vad slutsatserna grundar sig på och hur arbetet har bedrivits. Man bör kanske till och med fundera över vem som är beställare.

Stefan Svensson