Kunskap om olyckors skeenden

I dessa dagar diskuteras ledningssystem ganska livligt. Det är väl i och för sig ingen större nyhet att vi på något sätt behöver komma överens om hur vi tillsammans ska kunna ställa tillrätta alla de situationer räddningstjänsten ställs inför.

Oavsett om det är en mindre trafikolycka eller om det är en större skogsbrand som sträcker sig över flera kommuner eller till och med län. Olyckorna vet ju faktiskt inte var mänskligheten ibland något märkliga administrativa gränser går.

Och det blir inte enklare när flera större eller mindre händelser inträffar samtidigt, vilket kan kräva att någon högre makt dömer av och balanserar mellan pågående räddningsinsatser, beredskap för ytterligare eländen, och de potentiella, faktiska och föränderliga risker som finns.

I grund och botten handlar det om kunskap och förståelse. Dels med avseende på hur ledningssystemet fungerar, dels hur ledningssystemet och dess olika delar kan användas för att styra organisationen, så att vi tillsammans kan skydda och rädda så effektivt som möjligt. Grunderna för detta har vi redan, men i vilken utsträckning vår kunskap och förståelse räcker till kan nog ifrågasättas.

Men det finns ytterligare komponenter i detta som kanske inte alltid får den uppmärksamhet de borde. En sådan komponent är olyckors skeenden samt hur och på vilka grunder olika typer av händelser utvecklas. Och som en konsekvens då även hur olyckor kan hanteras. Det är här som naturlagarna spelar in och har en helt avgörande betydelse.

Det spelar egentligen ingen roll hur bra ett ledningssystem är, om vi inte samtidigt förstår vad det är som egentligen styr och påverkar olyckors skeenden. Låt mig ta några enkla exempel.

Utsläpp av farligt ämne. Om vi inte vet vilket ämnet är, vet vi inte heller nånting om giftighet, brännbarhet, spridning till mark, luft och vatten, reaktivitet, med mera. Men när ämnet väl är identifierat, ger det oss alla möjligheter att utifrån detta även bestämma vilka åtgärder som är rimliga att sätta in. Behöver vi utrymma ett område? Vilken skyddsnivå ska vår personal ha? Vilken metod för att stoppa utsläppet är lämpligt? Samtliga dessa frågor går att besvara, om vi känner till ämnet och förstår fysiken och kemin bakom händelsen.

Brand i byggnad. En brand i byggnad kan betraktas som ett slags specialfall av utsläpp av farligt ämne, men det blir ofta svårt eller rent av omöjligt att avgöra till exempel vilket bränslet är. Vi måste istället ha ganska ingående kunskaper kring bland annat värmeöverföring (strålning, ledning, konvektion), brännbarhet hos olika typer av material, flamspridning, spridning av brandgaser samt, inte minst, kunskaper om byggnadssätt, byggnadskonstruktioner och byggnadstekniskt brandskydd. Brand och en brands spridning i byggnader är inte på något sätt slumpmässig eller godtycklig. Naturlagarna är i allra högsta grad viktiga att förstå.

Skogsbrand. Inte heller i detta fall finns det någon slump eller något godtycke inblandat. Såväl väder och vind, som skogstyp och terräng kommer i allra högsta grad påverka förloppet. Luftfuktighet, temperatur och till och med gravitationen kommer inverka på händelserna utveckling. Och, precis som i många andra tillämpningar, har säkert även π (pi) ett finger med i spelet.

Även om många typer av händelser nästan (men bara nästan) kan hanteras utifrån checklistor eller erfarenhet från tidigare, liknande, händelser, måste vi ofta ha förmåga att kunna tänka fritt, utifrån olyckors skeenden och de (natur)lagar som styr. Resursernas förmåga i förhållande till tänkbara (och faktiska) händelseutvecklingar och inte minst vår kunskap och förståelse för detta förhållande blir ofta avgörande för slutresultatet.

Kunskapen om olyckors skeenden blir då också ett viktigt ingångsvärde till hur ledningssystemet ska byggas upp. Ledning är trots allt inget annat än ett verktyg för att implementera taktiken.

Men vi kan samtidigt inte skapa nya ledningssystem för varje enskild händelse, eller ens kluster av händelser (oavsett hur vi väljer att grupperna händelserna). Det måste troligtvis finnas en grund att stå på, som vi sedermera anpassar i högre eller lägre grad utifrån händelsen.

Men, med risk för att verka tjatig, utan kunskap om vad och hur olyckors förlopp styrs och påverkas, står vi oss många gånger maktlösa inför uppgiften att skydda och rädda.

Och med detta ska jag be att få önska alla läsare en God Jul och ett Gott Nytt År. Snart är det ny termin med nya fräscha studenter (och en del gamla) och ett fortsatt kunskapande.

STEFAN SVENSSON

Disputerad brandingenjör och docent i Brandteknik vid Lunds Universitet. Har under många år arbetat som lärare vid MSB Revinge, även varit anställd vid Lunds Universitet och under många år arbetat som deltidsbrandman.
Har skrivit ett flertal böcker, rapporter och artiklar samt bedriver ett omfattande nationellt och internationellt utvecklingsarbete för räddningstjänsten.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.