Vem blir du när krisen kommer?

En bra dag på jobbet inom räddningstjänsten är sannolikt någon annans värsta dag i livet.
Jag tror många av er känner igen er när jag säger att – en bra dag på jobb är när jag har känslan av att ha gjort skillnad, på riktigt gjort skillnad. När det brinner, när det blöder, när det är brådskar – då är vi där. Och gör skillnad.

Det vi samhällsbärande aktörer indirekt gör med våra handlingar – om vi så klipper trasiga människor ur trasiga bilar, släcker bränder eller stoppar läckage av farliga ämnen – är att ta tag om den drabbades axlar, titta med trygg och säker blick in i den drabbades ögon och säga – ”det kommer att bli bra, det kommer att ordna sig”.

Enligt Maslows behovstrappa är trygghet och kontroll bland människans mest basala behov. När de dessa två värden svajar – svajar hela vårt varande. För individen som är i kris blir insatspersonalen den funktion som tillför trygghet och kontroll i ett utsatt läge.

Samma behov finns även i Coronatider. Corona medför ju kriser på alla nivåer – individ, grupp, samhälle – även i denna typ av kris söker vi trygghet och kontroll. Kanske är du själv drabbad – av sjukdomen eller av konsekvenser som den bär med sig – ekonomiska eller av minskad livskvalitet.

Helt plötsligt kan vi, som vanligtvis hanterar kriser, själva befinna oss i situationen av att behöva trygghet och kontroll – ett behov av att någon kommer och tar tag om våra egna axlar och säger med fast blick ”det kommer att bli bra, det kommer att ordna sig”.

Vi alla ryms inom statistikens siffor. Någonstans är vårt agerande registrerat – hur vi nu beter oss jämfört med hur det brukar vara. Svart på vitt så tar sig människans oro olika uttryck. Ökad oro i samhället sätter avtryck på hur vi agerar och reagerar.

Konsekvensen blir att vi människor försöker kompensera det otrygga med att skapa trygghet och kontroll över det vi faktiskt kan påverka. Toalettpappers-bunkrande till exempel. ”Det må vara brist på IVA-platser men jag har i alla fall toalettpapper så det räcker i några år”. Logiskt? Inte intellektuellt men sett till människans beskaffenhet, ja. Vi skapar oss trygghet och kontroll över det vi faktiskt kan hantera. Utöver köp av toalettpapper så visar statistiken att människors oro tar sig uttryck på olika sätt.

Kanske är det inte du men någon på ditt arbete är med största sannolikhet en av dem som bunkrar toalettpapper. Kanske inte du men sannolikt någon av dina grannar hjälper människor i riskgrupp med att handla och göra ärenden. Kanske inte du men sannolikt någon i din närhet ringer jourhavande präst i natt när oron i bröstet och längtan efter en trygg röst blir för stark. Kanske inte du men någon i din närhet lindrar ångesten med större intag av alkohol. Kanske inte du men någon du har i din bekantskapskrets har för första gången upplevt hot och våld i nära relation. Kanske inte du men någon som känner någon har tagit tjänstledigt från sitt ordinarie arbete för att bidra inom vården. Kanske inte du men någon på Facebook har ställt om sin firma till att tillverka skyddsutrustning. Kanske inte du men någon i ditt arbetslag tycker allt är överdrivet och följer inte rekommendationerna som ges. Kanske inte du men någon i ditt kvarter har suttit ensam och isolerad i månader i sitt hem.  

Vi är bara människor och det märks i vårt handlande. I kris tenderar våra egenskaper att förstärkas, the good with the bad. Vi blir handlingskraftiga, vi blir primitiva, vi blir rädda, vi blir arga.

I framtiden kommer vi kunna läsa i historieböckerna om en tid före Corona och en tid efter. Här och nu – när vi befinner oss mitt i – har vi möjlighet att forma det som kommer efter. Vi som människor är olika och beter oss olika – i vardag såväl som i kris. Men när historien om Corona väl är nedskriven och ska läsas av kommande generationer, till vilken del av historien vill du ha bidragit? Vem blir du när krisen kommer?

Lovisa Hoff är brandingenjör och insatschef vid Räddningstjänsten Storgöteborg. Lovisa har erfarenhet från både statlig räddningstjänst (Kustbevakningen) och kommunal räddningstjänst. Hon kommer att ta upp skillnader och likheter (och glappet!) mellan verksamheterna, skriva om hjärtefrågan stab och ledning samt om det goda ledarskapet – allt ur perspektivet som kvinna i en mansdominerad bransch.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.