Vad vill vi uppnå under insats?

När Taktikboken publicerades år 2010 var vi många som varmt välkomnade konceptet med 7-stegsmodellen. Det fanns en avsaknad av beslutsmodeller med konkret handlingsmönster ”översatt” till kommunal räddningstjänst.

För egen del var det framförallt resonemangen om MMI, Mål Med Insats, som tilltalade mig. Att det inte var taktik och metod som var avgörande för insatsen utan förståelsen för det gemensamma målet.

Sen dess har mycket hänt inom lednings-teori och -praktik inom räddningstjänsten och det finns många goda exempel att ta del av. Dock konstaterar Magnus Mattsson (en av författarna till Taktikboken) i en krönika att vi – decenniet senare – fortfarande är dåliga på att arbeta med MMI.

Hur kan det komma sig? Varför lär vi oss inte? Varför blir vi inte bättre? Mattsson konstaterar att en av anledningarna till varför vi är så dåliga på att sätta upp MMI är att vi är för dåliga på att kunna svara på vad en bra insats faktiskt innebär.

Jag diskuterade med en kollega om vikten av att sätta ett MMI som visar på vad vi vill uppnå med insatsen, att MMI ska förmedla bilden av hur det ska se ut när vi lämnar skadeplatsen. Jag motsatte mig hans förslag på MMI som ”livräddning” eller ”släcka branden” eftersom det snarare är en del av hur vi uppnår vårt mål. Min kära kollega tröttnade lite på mig och svarade något tyket ”ja men, då kan man ju lika gärna ha MMI att alla ska vara glada”…

Hmm… ja, kanske det? Om alla ska vara glada när vi åker hem så borde det betyda att vi faktiskt genomfört en bra insats? Att vi tagit hand om de drabbade, likväl som personalen känner att de gjort ett bra arbete. Skämt åsido, att alla ska vara glada är inte ett bra MMI.

Men att höja blicken för att kunna svara på VAD vi vill uppnå med det vi sysslar med – det är bra.

Ponera att vi står ute på insats, brand i flerfamiljshus, vad ser du framför dig om vi istället för att sätta ”MMI är att släcka branden” väljer ”MMI är att alla boende ska kunna återvända hem till sina lägenheter ikväll”.

”ja, men MMI måste ju vara TYDLIGT, det här ju mest flum” säger vän av ordning.

Helt rätt! Vi måste kunna bryta ner vårt MMI till konkreta HUR – annars är det inte mycket värt. Målet ska svara på VAD vi vill uppnå – vilket uppnås av ett eller flera hur, tex enligt IDA-principen (Inledningsvis, Därefter, Avslutningsvis).

Givetvis ska vi släcka branden men vet dessutom varenda en ur personalen att MMI är att de boende ska kunna återvända till sina lägenheter i kväll, så lovar jag att det blir mer fart i det akuta RVR-arbetet. Att springa runt och täcka inventarier eller hålla rent i trapphus (som ju faktiskt är en uppgift enligt RVR-avtalet men som sällan nyttjas) kommer kännas mer meningsfullt.

Dessutom vet vi vid det här laget att MMI av typen ”släcka branden” kan medföra att branden släcks men med rejäla vattenskador till följd, eftersom MMI inte tagit hänsyn till fler delar än själva släckningen. För de drabbade är det en föga tröst att branden släcktes om de ändå inte kan bo kvar på grund av vattenskador.  

Du har rätt – MMI av högre abstraktionsnivå lämpar sig inte för mopedbranden eller automatlarmet. Men skulle vi ändå kunna använda de insatserna för att öva oss i att uttrycka vad vi vill uppnå? Vid de större och mer komplexa händelserna är MMI ett bra verktyg för att tänka målbild utifrån det större hjälpbehovet.

MMI kan förmå oss att se ”the bigger picture” och bli en bättre samhällsaktör för dem vi finns till för. Hur tänker du kring MMI? När fungerar det väl och vad är nyckeln? Vi inom räddningstjänsten behöver bli bättre på att förklara vad en bra insats innebär, så att vi genom det också kan bli bättre på att uttrycka vad vi vill uppnå. Vad tycker du gör en insats till en bra insats? Vad blir ditt MMI?

LOVISA HOFF

Källa: https://firefighters.se/2019/02/09/malet-med-insatsen-ett-satt-att-na-battre-resultat/

Lovisa Hoff är brandingenjör och insatschef vid Räddningstjänsten Storgöteborg. Lovisa har erfarenhet från både statlig räddningstjänst (Kustbevakningen) och kommunal räddningstjänst. Hon kommer att ta upp skillnader och likheter (och glappet!) mellan verksamheterna, skriva om hjärtefrågan stab och ledning samt om det goda ledarskapet – allt ur perspektivet som kvinna i en mansdominerad bransch.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.