Det är som ett stabsspel – fast värre

Just nu pausar jag på ett hotell i Karlstad efter ett par intensiva dagar som funktionsledare för räddningstjänststödsfunktionen i MSBs särskilda organisation för hanteringen av skogsbränderna. Det finns så klart många funktioner i MSBs stab men just räddningstjänststödsfunktion har två huvuduppgifter: ta fram en lägesbild och förbereda ett förslag till beslut om inriktning och prioritering. Beslutet fattas av operativ chef med funktionsledaren som föredragande kl 17.00 varje dag.

Lägesbilden sammanställs i en powerpoint vid lunch varje dag. Den består av läget vid de (just nu tre) större bränderna i våra fokusområden. Uppdraget är att beskriva fram till 48 h, 5 dygn och 2 veckor samt worst case. Lägesbilden innehåller även en brandriskprognos för kommande fem dagar. Analysen delas sen internt och externt, bl.a. till funktionen för operativ analys som ansvarar för bl.a. långsiktigare analyser och rapporteringen till regeringen. Den föredras även av Emma Nordwall eller Peter Arnevall från funktionen på MSBs presskonferenser kl 10 varje dag.

Först i beslutet slås våra fokusområden fast. De är för närvarande är fyra stycken. I tre av dem har vi de tre storbränderna (Jämtland, Gävleborg, Dalarna) men det fjärde (Södra och mellersta Sverige) finns med pga vi ser en extrem brandriskprognos där. Sedan följer en sammanfattning av brandriskläget. Därefter kommer den nationella inriktningen. Den riktar sig först generellt, men sen finns även inriktningar till andra myndigheter såsom länsstyrelserna. Innan något hamnar där förs en dialog med ansvariga aktörer. De organiseras i en av funktionerna i särskild organisation där de externa aktörerna är representerade, t.ex. länsstyrelserna.

Efter inriktningen följer sedan beslut om prioritering av resurser, grupperade per fokusområde. Vi har slitit för att resurssätta de tre större räddningsinsatserna efter deras behov men även med anledning av det fjärde fokusområdet bygga en ”taktisk reserv” i södra Sverige. Den kom väl till användning igår kväll vid en snabbt uppflammande skogsbrand i Blekinge. Det känns som vi har tänkt helt rätt där. Vi planerar också för omfall och har slipat på att göra beslutsvägarna så snabba som möjligt för att dirigera om resurserna, främst de luftburna. Där jobbar vi mycket nära den sk ”flygcellen” och jag har aldrig lärt mig så mycket om flyg trots jag varit ihop med en pilot i åtta år…

De resurser vi fördelar är MSBs egna och de internationella, främst plan, helikoptrar och markpersonal och materiel. Övriga myndigheters resurser rekommenderar vi uppdrag till och det fungerar riktigt bra. Flygcellen har även översikt över privata helikoptrar mm.

Klockan 13 varje dag är funktionsledarna med på en stabsorientering där övriga medarbetare är välkomna att lyssna. Den följs också av t.ex. vår generaldirektör. Inför den lämnar vi in ett underlag som innehåller lägesbilden, brandriskläget och våra ramar inför kommande förslag till beslut. Det sker också en rapportering från varje funktion om genomförda och planerade åtgärder mm, samt att vi får inriktningar och uppdrag från operativ chef för att samordna vårt arbete. Vi har även funktionsledarmöten och arbetar tight tillsammans kontinuerligt mellan funktionerna.

Vi har lyft ut händelsen till vår särskilda organisation, och återbesatt de ordinarie funktionerna, bl.a. TIB-funktionen. Den ordinarie TIB-funktionen har omvärldsbevakning för att tillsammans med räddningstjänstfunktionen och SOS hålla koll på vad vi kallar bubblare, dvs pågående bränder som också behöver resursförsörjas av särskild organisation. Önskemål om resurser på ”nya” bränderna går den vanliga vägen. Arbetsuppgiften är viktig för oss för att upptäcka nya fokusområden eller bränder i fokusområdena. Vi har fått in några eskalerande bränder den vägen som vi prioriterat om flygande resurser till med tanke på spridningsrisken och snabbt slagit ner dem och kanske undvikit nya storbränder.

Jag säger inte att vi jobbar rätt utan det får utvärderingar undersöka och hitta förbättringar om, men just nu får vi feedbacken att vi når den effektiv och samordning vi vill ha och att räddningstjänsterna är nöjda. MSBs proaktiva prioriterande roll har ju lyfts i räddningstjänstutredningen som viktig att tydliggöra i skrivningen i vår instruktion, och den här situationen visar ju på behovet.

Det är helt fantastiskt att jobba i den här organisationen. Situationen är hyfsad lik den som en räddningscentral har vid större insatser, bara det att här fördelar vi även andra typer av resurser, mycket mer av dem och över hela landet och i relation till utlandet. Det gör det så klart mer komplext och utmanande. Men tänk er stabsspel. Motspelet laddar på. Och laddar på. Till slut säger alla ”Men vad sjutton, detta är inte realistiskt, lägg ner!”. Ungefär så känns det. Fast det är värre och på riktigt. Men tillsammans är vi starka. Riktigt starka.

Sandra Danielsson

Hoppas på en kioskvältare

Nu har jag varit på MSB fem månader på enheten för räddningstjänst. Jobbar med övergripande utvecklingsfrågor inom räddningstjänstens utryckande del, är till 50 procent uthyrd till år 2017 till avdelningens ledningsstöd och dess analysfunktion.

Vi har precis fastställt en årlig lägesanalys som tar fasta på det uppdrag som finns för avdelningen.

Avdelningen för utveckling av beredskap ska enligt vår arbetsordning, bland annat inom ramen för sin förberedande uppgift, i första hand ha aktuell kunskap om vilka utvecklingsbehov som finns i samhället (inom avdelningens ansvarsområde), stödja utvecklingen av berörda aktörers förmåga att samverka och leda, samt inom räddningstjänstområdet samordna och tillsammans med aktörerna utveckla förmågan inom området.

Lägesanalysen tar sikte på behovet av att beskriva förmågor och oförmågor, uppdelat i en bred del angående krisberedskap allmänt samt en del om specifika räddningstjänstfrågor. Den ska utgöra ett beslutsunderlag för avdelningsledningen.

På grund av att vi inte varje år kan täcka hela räddningstjänstområdet och för att det finns annat underlag att också väga in, kan vi inte gå alldeles för långt i våra slutsatser och ger inte heller förslag till beslut i analysen. Ledningen har ju en helhetsbild och annan input som inte vi har.

Detta är andra året som en sådan lägesanalys görs. I nu beslutad analys har vi inom räddningstjänstdelen valt att belysa samverkan, ledning och kompetens av förmåge-dimensionerna. Vi har också ett par olika fördjupningar, detta år GIS, räddningstjänstens utbildningar, erfarenheter från skogsbranden, trafikolyckor med fordon med alternativa bränslen med mera

Analysen baseras på önskemål och inriktningar internt, och grundar sig på internt och externt materiel. Det innebär att vi när vi gör en fördjupning går tillbaka och dammsuger omvärlden på relevant material och sammanför olika källor, så att inte alla behöver göra samma arbete parallellt på olika ställen i organisationen.

Det innebär också att analysen inte tappar direkt i aktualitet, utan är tänkt att användas i efterföljande diskussioner om inriktningar.

För att förbättra räddningstjänstanalysen har vi använt oss av en referensgrupp med utvalda analytiska representanter från räddningstjänsten, forskarvärlden och MSB, förutom de interna kollegor som även varit med i framtagandet.

Vi har fått värdefulla och konstruktiva synpunkter, som kommer att hjälpa oss framåt på ett utmärkt sätt.

Vår utmaning är att behålla vår formella, seriösa approach att använda oss av välgrundade rapporter och formella källor istället för individuellt tyckande, samtidigt som vi vill kunna fånga framtiden, trender och branschaktuella frågor. Hur vi gör det senare måste vi lösa. Nu använder vi oss i stort sett enbart av skriftliga, seriösa källor.

Min förhoppning är att analysen ska bli användbar även externt (läs: en kioskvältare) så småningom, trots att uppdraget från början och primärt är att skapa ett underlag för avdelningen i diskussionerna om inriktningen av verksamheten.

Kanske kan den bli ett bra komplement i debatten till den nationella risk- och förmågebedömningen inom krisberedskap, öppna jämförelser inom trygghet och säkerhet och räddningstjänst i siffror.

SANDRA DANIELSSON